¹För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.

¹Tabangi, Oh Jehova, kay ang tawo nga diosnon nahurot; Kay ang matinumanon nagakawagtang gikan sa taliwala sa mga anak sa mga tawo.

²Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

²Sila nagasulti ug bakak tagsatagsa kanila sa iyang silingan; Uban sa ngabil nga maulog-ulogon, ug inubanan sa kasingkasing nga palingpaling, nagasulti sila.

³De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

³Pagaputlon ni Jehova ang tanang mga ngabil nga maulog-ulogon, Ang dila nga nagasulti ug mga dagkung butang;

⁴HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

⁴Nga nanag-ingon: Tungod sa among dila modaug kami; Ang among mga ngabil kaugalingon namo: kinsa ba ang ginoo sa ibabaw namo?

⁵dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»

⁵Tungod sa mga kabus nga gilupigan, tungod sa panghupaw sa mga hangul, Karon motindog ako, nagaingon si Jehova; Igabutang ko siya sa kasigurohan nga iyang gipangandoy.

⁶»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»

⁶Ang mga pulong ni Jehova maoy mga pulong nga putli; Ingon sa salapi nga inulay diha sa hasohasan sa ibabaw sa yuta, Giulay sa nakapito ka pilo.

⁷HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

⁷Ikaw, Oh Jehova magabantay kanila, Pagabantayan mo sila sa walay katapusan gikan niining kaliwatana.

⁸Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

⁸Ang mga datuan nagalakaw sa bisan diin dapit, Sa diha nga ginapahataas ang kangil-aran sa taliwala sa mga anak sa mga tawo.

⁹Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.