¹För sångmästaren; av Koras söner; en sång.

¹Oh Dios, sa among mga igdulngog nadungog namo, Ang among mga amahan nanagsugilon kanamo, Sa buhat nga gibuhat mo sa ilang mga adlaw, Niadtong karaang mga adlaw.

²Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.

²Ikaw sa imong kamot naghingilin sa mga nasud; Apan sila gipahamutang mo: Gisakit mo ang mga katawohan; Apan gipapatlaag mo sila sa halayong dapit.

³Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

³Kay sila wala makapanag-iya sa yuta pinaagi sa ilang kaugalingong pinuti, Ni sa ilang kaugalingong bukton nangaluwas sila; Kondili sa imong toong kamot, ug sa imong bukton, ug sa kahayag sa imong nawong, Tungod kay nalooy ikaw kanila.

⁴Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

⁴Ikaw Oh Dios, mao ang akong Hari: Magsugo ka ug kaluwasan alang kang Jacob.

⁵Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.

⁵Pinaagi kanimo papahawaon namo ang among mga kabatok: Pinaagi sa imong ngalan among pagatumban ang mga nagatindog batok kanamo.

⁶Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

⁶Kay ako dili mosalig sa akong pana, Ni magaluwas kanako ang akong espada.

⁷Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;

⁷Apan ikaw nagluwas kanamo gikan sa among mga kabatok, Ug gipakaulawan mo sila, ang mga nanagdumot kanamo.

⁸nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.

⁸Diha sa Dios anaa ang among pagpangandak sa tibook nga adlaw, Ug magahatag kami sa among mga pasalamat sa imong ngalan sa walay katapusan. (Selah

⁹Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. Sela.

⁹Apan karon imong gisalikway kami , ug gidala mo kami ngadto sa kaulawan, Ug wala ka na mogula uban sa among kasundalohan.

¹⁰Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.

¹⁰Gipasibog mo kami gikan sa among kabatok; Ug kadtong nanagdumot kanamo nanagpangagaw gikan kanamo alang sa ilang kaugalingon.

¹¹Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.

¹¹Gibutang mo kami sama sa mga carnero nga gitagana alang sa pagkaon, Ug gipapatlaag mo kami sa taliwala sa mga nasud.

¹²Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.

¹²Gibaligya mo ang imong katawohan sa walay bili, Ug wala madugangi ang imong bahandi tungod sa ilang bili.

¹³Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.

¹³Gibuhat mo kami ingon nga usa ka kaulawan sa among mga silingan, Usa ka yubitonon ug talamayon kanila nga nagalibut kanamo.

¹⁴Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.

¹⁴Gihimo mo kami nga usa ka pagya sa taliwala sa mga nasud, Usa ka yango-yangoan sa ulo sa taliwala sa mga katawohan.

¹⁵Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.

¹⁵Sa tibook nga adlaw ania ang akong kaulawan sa atubangan ko, Ug ang kaulaw sa akong nawong nagatabon kanako,

¹⁶Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,

¹⁶Tungod kay ang tingog niya nga nagatamay ug nagabalikas kanako, Pinaagi sa katarungan sa kaaway ug sa tigpapanimalus.

¹⁷när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.

¹⁷Kini ngatanan mingdangat sa ibabaw namo; bisan pa niini wala kami malimot kanimo, Ni maglapas kami sa imong tugon.

¹⁸Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.

¹⁸Ang among kasingkasing wala motalikod, Ni mosimang ang among mga lakang gikan sa imong dalan,

¹⁹Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,

¹⁹Nga bisan ikaw nagdugmok kanamo sa dapit sa mga irong-ihalas, Ug gitabonan mo kami sa landong sa kamatayon.

²⁰så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.

²⁰Kong mahikalimot kami sa ngalan sa among Dios, Kun nabayaw ang among mga kamot sa lain nga dios;

²¹Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,

²¹Dili ba kami pagasusihon sa Dios? Kay siya nahibalo sa mga tinago sa kasingkasing.

²²månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

²²Oo, tungod kanimo gipamatay kami sa tibook nga adlaw; Ginaisip kami ingon sa mga carnero alang sa ihawan.

²³Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.

²³Pagmata, ngano nga nagakatulog ka, Oh Ginoo? Bumangon ka, ayaw kami pag-isalikway sa walay katapusan.

²⁴Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.

²⁴Ngano ba nga ginatagoan mo man ang imong nawong, Ug hingkalimtan mo ang among kasakit, ug ang among pagkadinaugdaug?

²⁵Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?

²⁵Kay ang among kalag gipaumod ngadto sa abug: Ang among lawas nagatapot ngadto sa yuta.

²⁶Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

²⁶Bumangon ka sa pagtabang q2 kanamo, Ug tubson mo kami tungod sa imong mahigugmaong-kalolot.

²⁷Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.