¹För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.

¹Patalinghugi ninyo kini, mga katawohan nga tanan; Pamati kamo, mga pumoluyo ngatanan sa kalibutan;

²Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

²Mga tawong ubos ug mga dungganan, Kabus ug adunahan sa tingub.

³både låga och höga, rika såväl som fattiga.

³Ang akong baba magasulti sa kaalam; Ug ang pagpamalandong sa akong kasingkasing mao ang alang sa salabutan.

⁴Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

⁴Akong ikiling ang igdulungog ko sa usa ka sambingay: Akong ibutyag ang akong pulong nga salabtonon ibabaw sa alpa.

⁵Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

⁵Busa ngano nga mahadlok ako sa mga adlaw sa kadautan, Sa diha nga ang kasal-anan nga ania sa akong tikod magalibut kanako?

⁶Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

⁶Silang mga nanagsalig sa ilang katigayonan, Ug nangandak sa ilang kaugalingon diha sa kadaghan sa ilang mga bahandi;

⁷De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

⁷Walay bisan kinsa kanila nga makahimo sa bisan unsang paagi sa pagbawi sa iyang igsoon, Ni magahatag sa Dios sa usa ka tumbas alang kaniya.

⁸Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

⁸(Kay ang pagtubos sa ilang mga kinabuhi bililhon man, Ug kini mapakyas sa gihapon),

⁹För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

⁹Nga siya magakinabuhi sa kanunay, Nga siya dili gayud makakita sa pagkadunot.

¹⁰så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

¹⁰Kay makita niya kini. Mga tawong makinaadmanon mangamatay; Ang tawong buang ingon man ang mananapon mangahanaw, Ug magabilin sa ilang mga bahandi ngadto sa uban.

¹¹Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

¹¹Ang ilang hunahuna sa sulod nila mao, nga ang ilang mga balay molungtad sa walay katapusan, Ug ang ilang mga puloy-anan ngadto sa tanang mga kaliwatan; Paganganlan nila ang ilang kayutaan sunod sa ilang kaugalingong mga ngalan.

¹²De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

¹²Apan ang tawo sa kadungganan dili magapadayon: Siya sama sa mga mananap nga mangahanaw.

¹³Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

¹³Kining ilang dalan maoy ilang kabuang: Bisan pa niini, sunod kanila ang mga tawo mouyon sa ilang mga gipamulong. (Selah)

¹⁴Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.

¹⁴Sila nangatudlo nga ingon sa usa ka panon sa carnero alang sa Sheol; Ang kamatayon mao ang ilang magbalantay: Ug ang matarung magagahum kanila sa kabuntagon; Ug ang ilang katahum maoy alang sa Sheol nga pagalaglagon. Aron wala nay puloy-anan alang niini.

¹⁵Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning.

¹⁵Apan pagalukaton sa Dios ang akong kalag gikan sa gahum sa Sheol; Kay pagadawaton niya ako. (Selah)

¹⁶Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. Sela.

¹⁶Ayaw pagkahadlok sa diha nga ang usa ka tawo maadunahan, Sa diha nga ang himaya sa iyang balay modugang:

¹⁷Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

¹⁷Kay sa diha nga siya mamatay, siya walay madala bisan mausa; Ang iyang himaya dili usab manaug sundo kaniya.

¹⁸Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

¹⁸Bisan sa buhi pa siya, gibulahan niya ang iyang kalag (Ug ang mga tawo nanagdayeg kanimo, sa diha nga nagabuhat ikaw ug maayo sa imong kaugalingon),

¹⁹Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar, så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

¹⁹Siya moadto sa kaliwatan sa iyang mga amahan; Sila dili na gayud makakita sa kahayag.

²⁰En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

²⁰Ang tawo nga anaa sa kadungganan, ug dili makasabut, Mahasama sa mga mananap nga mangahanaw.