¹Men såsom medarbetare förmana vi eder ock att icke så mottaga Guds nåd, att det bliver utan frukt.

¹Kao suradnici opominjemo vas da ne primite uzalud milosti Božje.

²Han säger ju: »Jag bönhör dig i behaglig tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag.» Se, nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag.

²Jer on veli: U vrijeme milosti usliših te i u dan spasa pomogoh ti. Evo sad je vrijeme milosno, evo sad je vrijeme spasa.

³Härvid vilja vi icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att vårt ämbete icke må bliva smädat.

³Ni u čemu ne dajemo nikakve sablazni da se ne kudi ova služba,

⁴Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest,

⁴nego se u svemu iskazujemo kao poslužitelji Božji: velikom postojanošću u nevoljama, u potrebama, u tjeskobama,

⁵under hugg och slag, under fångenskap och upprorslarm, under mödor, vakor och svält,

⁵pod udarcima, u tamnicama, u bunama, u naporima, u bdjenjima, u postovima,

⁶i renhet, i kunskap, i tålamod och godhet, i helig ande, i oskrymtad kärlek,

⁶u čistoći, u spoznanju, u velikodušnosti, u dobroti, u Duhu Svetomu, u ljubavi nehinjenoj,

⁷med sanning i vårt tal, med kraft från Gud, med rättfärdighetens vapen både i högra handen och i vänstra,

⁷u riječi istinitoj, u snazi Božjoj; oružjem pravde zdesna i slijeva;

⁸under ära och smälek, under ont rykte och gott rykte, såsom villolärare, då vi dock äro sannfärdiga,

⁸slavom i sramotom; zlim i dobrim glasom; kao zavodnici, a istiniti;

⁹såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds,

⁹kao nepoznati, a poznati; kao umirući, a evo živimo; kao kažnjeni, a ne ubijeni;

¹⁰såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.

¹⁰kao žalosni, a uvijek radosni; kao siromašni, a mnoge obogaćujemo; kao oni koji ništa nemaju, a sve posjeduju.

¹¹Vi hava nu upplåtit vår mun och talat öppet till eder, I korintier. Vårt hjärta har vidgat sig för eder.

¹¹Usta su naša otvorena vama, Korinćani, srce naše rašireno.

¹²Ja, det rum I haven i vårt inre är icke litet, men i edra hjärtan är allenast litet rum.

¹²Nije vam tijesno u nama, ali je tijesno u vašim grudima.

¹³Given oss då lika för lika -- om jag nu får tala såsom till barn -- ja, vidgen också I edra hjärtan.

¹³Za uzdarje - kao djeci govorim - raširite se i vi.

¹⁴Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker?

¹⁴Ne ujarmljujte se s nevjernicima. Ta što ima pravednost s bezakonjem? Ili kakvo zajedništvo svjetlo s tamom?

¹⁵Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?

¹⁵Kakvu slogu Krist s Belijarom? Ili kakav dio vjernik s nevjernikom?

¹⁶Eller huru låter ett Guds tempel förena sig med avgudar? Vi äro ju ett den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: »Jag skall bo i dem och vandra ibland dem; jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.»

¹⁶Kakav sporazum hram Božji s idolima? Jer mi smo hram Boga živoga, kao što reče Bog: Prebivat ću u njima i hoditi među njima; i bit ću Bog njihov, a oni narod moj.

¹⁷Alltså: »Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder

¹⁷Zato iziđite iz njihove sredine i odvojite se, govori Gospodin, i ništa nečisto ne dotičite i ja ću vas primiti.

¹⁸och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.»

¹⁸I bit ću vam otac i vi ćete mi biti sinovi i kćeri, veli Gospodin Svemogući.