Svenska 1917

Croatian

Ecclesiastes

10

1Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
1Uginula muha usmrdi mirisno ulje, a i malo ludosti jače je od mudrosti i časti.
2Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
2Mudrac kroči pravim putem, a luđak krivim.
3Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
3Dovoljno je da luđak pođe putem: kako razbora nema, svakomu pokazuje da je lud.
4Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
4Ako se na te digne vladaočev gnjev, ne ostavljaj svoga mjesta, jer blagost sprečava velike grijehe.
5Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
5Ima zlo što ga vidjeh pod suncem kao prestupak koji dolazi od vladaoca:
6att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
6ludost se podiže na najviša mjesta, a veliki zauzimaju niske položaje.
7Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
7Vidjeh sluge na konjima, a knezove gdje idu pješice kao sluge.
8Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
8Tko jamu kopa, u nju pada; i tko ruši zid, ujeda ga zmija.
9Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
9Tko lomi kamenje, ono ga ranjava; tko cijepa drva, može nastradati.
10Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
10Kad zatupi željezo i oštrica mu nije nabrušena, tada treba više snage; a nagrada mudrosti je uspjeh.
11Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
11Ako zmija ujede prije čaranja, ništa onda opčaratelj ne koristi.
12Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
12Pune su miline riječi iz usta mudraca, a bezumnika upropašćuju njegove usne.
13Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
13On počinje svoje besjede ludošću i svršava ih potpunim bezumljem.
14Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
14Luđak previše govori: čovjek ne poznaje budućnost, i tko mu može kazati što će poslije njega biti?
15Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
15Luđake mori njihov trud; tko ne zna puta, ne može u grad.
16Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
16Jao tebi, zemljo, kad ti je kralj premlad i knezovi se već ujutro goste.
17Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
17Blago tebi, zemljo, kad ti je kralj plemenit i knezovi ti u svoje vrijeme blaguju da se okrijepe, a ne da se opiju.
18Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
18S lijenosti se ugiblju grede, zbog nebrige prokišnjava kuća.
19Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
19Ali su gozbe radi zabave i vino uveseljava život, a novci pribavljaju sve.
20Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
20Ni u svojoj misli ne kuni kralja, ni u svojoj ložnici ne kuni bogataša, jer će ptice odnijeti glas i kleveta lako okrilati.