1Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
1A kad objutri, svi su glavari svećenički i starješine narodne održali vijećanje protiv Isusa da ga pogube.
2Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
2I svezana ga odveli i predali upravitelju Pilatu.
3När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
3Kada Juda, njegov izdajica, vidje da je Isus osuđen, pokaja se i vrati trideset srebrnjaka glavarima svećeničkim i starješinama
4och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
4govoreći: "Sagriješih predavši krv nedužnu!" Odgovoriše: "Što se to nas tiče? To je tvoja stvar!"
5Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
5I bacivši srebrnjake u Hram, ode te se objesi.
6Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
6Glavari svećenički uzeše srebrnjake i rekoše:
7Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
7"Nije dopušteno staviti ih u hramsku riznicu jer su krvarina." Posavjetuju se i kupe za njih lončarovu njivu za ukop stranaca.
8Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
8Stoga se ona njiva zove "Krvava njiva" sve do danas.
9Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
9Tada se ispuni što je rečeno po proroku Jeremiji: Uzeše trideset srebrnjaka - cijenu Neprocjenjivoga kojega procijeniše sinovi Izraelovi -
10och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
10i dadoše ih za njivu lončarovu kako mi naredi Gospodin.
11Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
11Dovedoše dakle Isusa pred upravitelja. Upita ga upravitelj: "Ti li si kralj židovski?" On odgovori: "Ti kažeš."
12Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
12I dok su ga glavari svećenički i starješine narodne optuživale, ništa nije odgovarao.
13Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
13Tada mu reče Pilat: "Ne čuješ li što sve protiv tebe svjedoče?"
14Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
14I ne odgovori mu ni na jednu riječ te se upravitelj silno čudio.
15Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
15A o Blagdanu upravitelj je običavao svjetini pustiti jednoga uznika, koga bi već htjeli.
16Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
16Tada upravo bijaše u njih poznati uznik zvani Baraba.
17När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
17Kad se dakle sabraše, reče im Pilat: "Koga hoćete da vam pustim: Barabu ili Isusa koji se zove Krist?"
18Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
18Znao je doista da ga predadoše iz zavisti.
19Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
19Dok je sjedio na sudačkoj stolici, poruči nu njegova žena: "Mani se ti onoga pravednika jer sam danas u snu mnogo pretrpjela zbog njega."
20Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
20Međutim, glavari svećenički i starješine nagovore svjetinu da zaište Barabu, a Isus da se pogubi.
21När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
21Upita ih dakle upravitelj: "Kojega od ove dvojice hoćete da vam pustim?" A oni rekoše: "Barabu!"
22Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
22Kaže im Pilat: "Što dakle da učinim s Isusom koji se zove Krist?" Oni će: "Neka se razapne."
23Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
23A on upita: "A što je zla učinio?" Vikahu još jače: "Neka se razapne!"
24När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
24Kad Pilat vidje da ništa ne koristi, nego da biva sve veći metež, uzme vodu i opere ruke pred svjetinom govoreći: "Nevin sam od krvi ove! Vi se pazite!"
25Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
25Sav narod nato odvrati: "Krv njegova na nas i na djecu našu!"
26Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
26Tada im pusti Barabu, a Isusa, izbičevana, preda da se razapne.
27Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
27Onda vojnici upraviteljevi uvedoše Isusa u dvor upraviteljev i skupiše oko njega cijelu četu.
28Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
28Svukoše ga pa zaogrnuše skrletnim plaštem.
29och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
29Spletoše zatim vijenac od trnja i staviše mu na glavu, a tako i trsku u desnicu. Prigibajući pred njim koljena, izrugivahu ga: "Zdravo, kralju židovski!"
30Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
30Onda pljujući po njemu, uzimahu trsku i udarahu ga njome po glavi.
31Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
31Pošto ga izrugaše, svukoše mu plašt, obukoše mu njegove haljine pa ga odvedoše da ga razapnu.
32Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
32Izlazeći nađu nekoga čovjeka Cirenca, imenom Šimuna, i prisile ga da mu ponese križ.
33Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
33I dođoše na mjesto zvano Golgota, to jest Lubanjsko mjesto,
34räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
34dadoše mu piti vino sa žuči pomiješano. I kad okusi, ne htjede piti.
35Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
35A pošto ga razapeše, razdijeliše među se haljine njegove bacivši kocku.
36Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
36I sjedeći ondje, čuvahu ga.
37Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
37I staviše mu ponad glave krivicu napisanu: "Ovo je Isus, kralj židovski."
38Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
38Tada razapeše s njime dva razbojnika, jednoga zdesna, drugoga slijeva.
39Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
39A prolaznici su ga pogrđivali mašući glavama:
40och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
40"Ti koji razvaljuješ Hram i za tri ga dana sagradiš, spasi sam sebe! Ako si Sin Božji, siđi s križa!"
41Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
41Slično i glavari svećenički s pismoznancima i starješinama, rugajući se, govorahu:
42»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
42"Druge je spasio, sebe ne može spasiti! Kralj je Izraelov! Neka sada siđe s križa pa ćemo povjerovati u nj!
43Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
43Uzdao se u Boga! Neka ga sad izbavi ako mu omilje! Ta govorio je: 'Sin sam Božji!'"
44På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
44Tako ga vrijeđahu i s njim raspeti razbojnici.
45Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
45Od šeste ure nasta tama po svoj zemlji - do ure devete.
46Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
46O devetoj uri povika Isus iza glasa: "Eli, Eli, lema sabahtani?" To će reći: "Bože moj, Bože moj, zašto si me ostavio?"
47Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
47A neki od nazočnih, čuvši to, govorahu: "Ovaj zove Iliju."
48Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
48I odmah pritrča jedan od njih, uze spužvu, natopi je octom, natakne je na trsku i pruži mu piti.
49Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
49A ostali rekoše: "Pusti da vidimo hoće li doći Ilija da ga spasi."
50Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
50A Isus opet povika iz glasa i ispusti duh.
51Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
51I gle, zavjesa se hramska razdrije odozgor dodolje, nadvoje; zemlja se potrese, pećine se raspukoše,
52och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
52grobovi otvoriše i tjelesa mnogih svetih preminulih uskrsnuše
53De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
53te iziđoše iz grobova nakon njegova uskrsnuća, uđoše u sveti grad i pokazaše se mnogima.
54Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
54A satnik i oni koji su s njime čuvali Isusa vidješe potres i što se zbiva, silno se prestrašiše i rekoše: "Uistinu, Sin Božji bijaše ovaj."
55Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
55A bijahu ondje i izdaleka promatrahu mnoge žene što su iz Galileje išle za Isusom poslužujući mu;
56Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
56među njima Marija Magdalena i Marija, Jakovljeva i Josipova majka, i majka sinova Zebedejevih.
57Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
57Uvečer dođe neki bogat čovjek iz Arimateje, imenom Josip, koji i sam bijaše učenik Isusov.
58denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
58On pristupi Pilatu i zaiska tijelo Isusovo. Tada Pilat zapovjedi da mu se dadne.
59Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
59Josip uze tijelo, povi ga u čisto platno
60och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
60i položi u svoj novi grob koji bijaše isklesao u stijeni. Dokotrlja velik kamen na grobna vrata i otiđe.
61Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
61A bijahu ondje Marija Magdalena i druga Marija: sjedile su nasuprot grobu.
62Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
62Sutradan, to jest dan nakon Priprave, sabraše se glavari svećenički i farizeji kod Pilata
63och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
63te mu rekoše: "Gospodaru, sjetismo se da onaj varalica još za života kaza: 'Nakon tri dana uskrsnut ću.'
64Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
64Zapovjedi dakle da se grob osigura sve do trećega dana da ne bi možda došli njegovi učenici, ukrali ga pa rekli narodu: 'Uskrsnuo je od mrtvih!' I bit će posljednja prijevara gora od prve."
65Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
65Reče im Pilat: "Imate stražu! Idite i osigurajte kako znate!"
66Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.
66Nato oni odu i osiguraju grob: zapečate kamen i postave stražu.