¹Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».

¹ Ar �l hyn aeth Iesu ymaith ar draws M�r Galilea (hynny yw, M�r Tiberias).

²Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.

² Ac yr oedd tyrfa fawr yn ei ganlyn, oherwydd yr oeddent wedi gweld yr arwyddion yr oedd wedi eu gwneud ar y cleifion.

³Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.

³ Aeth Iesu i fyny'r mynydd ac eistedd yno gyda'i ddisgyblion.

⁴Och påsken, judarnas högtid, var nära.

⁴ Yr oedd y Pasg, gu373?yl yr Iddewon, yn ymyl.

⁵Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»

⁵ Yna cododd Iesu ei lygaid a gwelodd fod tyrfa fawr yn dod tuag ato, ac meddai wrth Philip, "Ble y gallwn brynu bara i'r rhain gael bwyta?"

⁶Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.

⁶ Dweud hyn yr oedd i roi prawf arno, oherwydd gwyddai ef ei hun beth yr oedd yn mynd i'w wneud.

⁷Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»

⁷ Atebodd Philip ef, "Ni byddai bara gwerth dau gant o ddarnau arian yn ddigon i roi tamaid bach i bob un ohonynt."

⁸Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:

⁸ A dyma un o'i ddisgyblion, Andreas, brawd Simon Pedr, yn dweud wrtho,

⁹»Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»

⁹ "Y mae bachgen yma a phum torth haidd a dau bysgodyn ganddo, ond beth yw hynny rhwng cynifer?"

¹⁰Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.

¹⁰ Dywedodd Iesu, "Gwnewch i'r bobl eistedd i lawr." Yr oedd llawer o laswellt yn y lle, ac eisteddodd y dynion i lawr, rhyw bum mil ohonynt.

¹¹Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.

¹¹ Yna cymerodd Iesu y torthau, ac wedi diolch fe'u rhannodd i'r rhai oedd yn eistedd. Gwnaeth yr un peth hefyd �'r pysgod, gan roi i bob un faint a fynnai.

¹²Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»

¹² A phan oeddent wedi cael digon, meddai wrth ei ddisgyblion, "Casglwch y tameidiau sy'n weddill, rhag i ddim fynd yn wastraff."

¹³Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.

¹³ Fe'u casglasant, felly, a llenwi deuddeg basged �'r tameidiau yr oedd y bwytawyr wedi eu gadael yn weddill o'r pum torth haidd.

¹⁴Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»

¹⁴ Pan welodd y bobl yr arwydd hwn yr oedd Iesu wedi ei wneud, dywedasant, "Hwn yn wir yw'r Proffwyd sy'n dod i'r byd."

¹⁵När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.

¹⁵ Yna synhwyrodd Iesu eu bod am ddod a'i gipio ymaith i'w wneud yn frenin, a chiliodd i'r mynydd eto ar ei ben ei hun.

¹⁶Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön

¹⁶ Pan aeth hi'n hwyr, aeth ei ddisgyblion i lawr at y m�

¹⁷och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;

¹⁷ ac i mewn i gwch, a dechrau croesi'r m�r i Gapernaum. Yr oedd hi eisoes yn dywyll, ac nid oedd Iesu wedi dod atynt hyd yn hyn.

¹⁸och sjön gick hög, ty det blåste hårt.

¹⁸ Yr oedd gwynt cryf yn chwythu a'r m�r yn arw.

¹⁹När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.

¹⁹ Yna, wedi iddynt rwyfo am ryw bum neu chwe chilomedr, dyma hwy'n gweld Iesu yn cerdded ar y m�r ac yn nesu at y cwch, a daeth ofn arnynt.

²⁰Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»

²⁰ Ond meddai ef wrthynt, " Myfi yw; peidiwch ag ofni."

²¹De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.

²¹ Yr oeddent am ei gymryd ef i'r cwch, ond ar unwaith cyrhaeddodd y cwch i'r lan yr oeddent yn hwylio ati.

²²Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.

²² Trannoeth, sylwodd y dyrfa oedd wedi aros ar yr ochr arall i'r m�r na fu ond un cwch yno. Gwyddent nad oedd Iesu wedi mynd i'r cwch gyda'i ddisgyblion, ond eu bod wedi hwylio ymaith ar eu pennau eu hunain.

²³Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.

²³ Ond yr oedd cychod eraill o Tiberias wedi dod yn agos i'r fan lle'r oeddent wedi bwyta'r bara ar �l i'r Arglwydd roi diolch.

²⁴När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.

²⁴ Felly, pan welodd y dyrfa nad oedd Iesu yno, na'i ddisgyblion chwaith, aethant hwythau i'r cychod hyn a hwylio i Gapernaum i chwilio am Iesu.

²⁵Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: »Rabbi, när kom du hit?»

²⁵ Fe'i cawsant ef yr ochr draw i'r m�r, ac meddent wrtho, "Rabbi, pryd y daethost ti yma?"

²⁶Jesus svarade dem och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.

²⁶ Atebodd Iesu hwy, "Yn wir, yn wir, rwy'n dweud wrthych, yr ydych yn fy ngheisio i, nid am ichwi weld arwyddion, ond am ichwi fwyta'r bara a chael digon.

²⁷Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel.»

²⁷ Gweithiwch, nid am y bwyd sy'n darfod, ond am y bwyd sy'n para i fywyd tragwyddol. Mab y Dyn a rydd hwn ichwi, oherwydd arno ef y mae Duw y Tad wedi gosod s�l ei awdurdod."

²⁸Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?»

²⁸ Yna gofynasant iddo, "Beth sydd raid inni ei wneud i gyflawni'r gweithredoedd a fyn Duw?"

²⁹Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt.»

²⁹ Atebodd Iesu, "Dyma'r gwaith a fyn Duw: eich bod yn credu yn yr un y mae ef wedi ei anfon."

³⁰De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?

³⁰ "Os felly," meddent wrtho, "pa arwydd a wnei di, i ni gael gweld a chredu ynot? Beth fedri di ei wneud?

³¹Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'»

³¹ Cafodd ein hynafiaid fanna i'w fwyta yn yr anialwch, fel y mae'n ysgrifenedig, 'Rhoddodd iddynt fara o'r nef i'w fwyta.'"

³²Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.

³² Yna dywedodd Iesu wrthynt, "Yn wir, yn wir, rwy'n dweud wrthych, nid Moses sydd wedi rhoi'r bara o'r nef ichwi, ond fy Nhad sydd yn rhoi ichwi y gwir fara o'r nef.

³³Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv.»

³³ Oherwydd bara Duw yw'r hwn sy'n disgyn o'r nef ac yn rhoi bywyd i'r byd."

³⁴Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»

³⁴ Dywedasant wrtho ef, "Syr, rho'r bara hwn inni bob amser."

³⁵Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.

³⁵ Meddai Iesu wrthynt, "Myfi yw bara'r bywyd. Ni bydd eisiau bwyd byth ar y sawl sy'n dod ataf fi, ac ni bydd syched byth ar y sawl sy'n credu ynof fi.

³⁶Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.

³⁶ Ond fel y dywedais wrthych, yr ydych chwi wedi fy ngweld, ac eto nid ydych yn credu.

³⁷Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.

³⁷ Bydd pob un y mae'r Tad yn ei roi i mi yn dod ataf fi, ac ni fwriaf allan byth mo'r sawl sy'n dod ataf fi.

³⁸Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.

³⁸ Oherwydd yr wyf wedi disgyn o'r nef nid i wneud fy ewyllys fy hun ond ewyllys yr hwn a'm hanfonodd i.

³⁹Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.

³⁹ Ac ewyllys yr hwn a'm hanfonodd i yw hyn: nad wyf i golli neb o'r rhai y mae ef wedi eu rhoi imi, ond fy mod i'w hatgyfodi yn y dydd olaf.

⁴⁰Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.»

⁴⁰ Oherwydd ewyllys fy Nhad yw hyn: fod pob un sy'n gweld y Mab ac yn credu ynddo i gael bywyd tragwyddol. A byddaf fi'n ei atgyfodi yn y dydd olaf."

⁴¹Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen.»

⁴¹ Yna dechreuodd yr Iddewon rwgnach amdano oherwydd iddo ddweud, "Myfi yw'r bara a ddisgynnodd o'r nef."

⁴²Och de sade: »Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?»

⁴² "Onid hwn," meddent, "yw Iesu fab Joseff? Yr ydym ni'n adnabod ei dad a'i fam. Sut y gall ef ddweud yn awr, 'Yr wyf wedi disgyn o'r nef'?"

⁴³Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.

⁴³ Atebodd Iesu hwy, "Peidiwch � grwgnach ymhlith eich gilydd.

⁴⁴Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

⁴⁴ Ni all neb ddod ataf fi heb i'r Tad a'm hanfonodd i ei dynnu; a byddaf fi'n ei atgyfodi yn y dydd olaf.

⁴⁵Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.

⁴⁵ Y mae'n ysgrifenedig yn y proffwydi: 'Fe g�nt oll eu dysgu gan Dduw.' Y mae pob un a wrandawodd ar y Tad ac a ddysgodd ganddo yn dod ataf fi.

⁴⁶Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.

⁴⁶ Nid bod neb wedi gweld y Tad, ac eithrio'r hwn sydd oddi wrth Dduw; y mae hwnnw wedi gweld y Tad.

⁴⁷Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har evigt liv.

⁴⁷ Yn wir, yn wir, rwy'n dweud wrthych, y mae gan y sawl sy'n credu fywyd tragwyddol.

⁴⁸Jag är livets bröd.

⁴⁸ Myfi yw bara'r bywyd.

⁴⁹Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.

⁴⁹ Bwytaodd eich hynafiaid y manna yn yr anialwch, ac eto buont farw.

⁵⁰Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.

⁵⁰ Ond dyma'r bara sy'n disgyn o'r nef, er mwyn i rywun gael bwyta ohono a pheidio � marw.

⁵¹Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.»

⁵¹ Myfi yw'r bara bywiol hwn a ddisgynnodd o'r nef. Caiff pwy bynnag sy'n bwyta o'r bara hwn fyw am byth. A'r bara sydd gennyf fi i'w roi yw fy nghnawd; a'i roi a wnaf dros fywyd y byd."

⁵²Då tvistade judarna med varandra och sade: »Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»

⁵² Yna dechreuodd yr Iddewon ddadlau'n daer �'i gilydd, gan ddweud, "Sut y gall hwn roi ei gnawd i ni i'w fwyta?"

⁵³Jesus sade då till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.

⁵³ Felly dywedodd Iesu wrthynt, "Yn wir, yn wir, rwy'n dweud wrthych, oni fwytewch gnawd Mab y Dyn ac yfed ei waed, ni bydd gennych fywyd ynoch.

⁵⁴Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

⁵⁴ Y mae gan y sawl sy'n bwyta fy nghnawd i ac yn yfed fy ngwaed i fywyd tragwyddol, a byddaf fi'n ei atgyfodi yn y dydd olaf.

⁵⁵Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.

⁵⁵ Oherwydd fy nghnawd i yw'r gwir fwyd, a'm gwaed i yw'r wir ddiod.

⁵⁶Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.

⁵⁶ Y mae'r sawl sy'n bwyta fy nghnawd i ac yn yfed fy ngwaed i yn aros ynof fi, a minnau ynddo yntau.

⁵⁷Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.

⁵⁷ Y Tad byw a'm hanfonodd i, ac yr wyf fi'n byw oherwydd y Tad; felly'n union bydd y sawl sy'n fy mwyta i yn byw o'm herwydd innau.

⁵⁸Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid.»

⁵⁸ Dyma'r bara a ddisgynnodd o'r nef. Nid yw hwn fel y bara a fwytaodd yr hynafiaid; buont hwy farw. Caiff y sawl sy'n bwyta'r bara hwn fyw am byth."

⁵⁹Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.

⁵⁹ Dywedodd Iesu y pethau hyn wrth ddysgu yn y synagog yng Nghapernaum.

⁶⁰Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»

⁶⁰ Wedi iddynt ei glywed, meddai llawer o'i ddisgyblion, "Geiriau caled yw'r rhain. Pwy all wrando arnynt?"

⁶¹Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?

⁶¹ Gwyddai Iesu ynddo'i hun fod ei ddisgyblion yn grwgnach am ei eiriau, ac meddai wrthynt, "A yw hyn yn peri tramgwydd i chwi?

⁶²Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --

⁶² Beth ynteu os gwelwch Fab y Dyn yn esgyn i'r lle'r oedd o'r blaen?

⁶³Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.

⁶³ Yr Ysbryd sy'n rhoi bywyd; nid yw'r cnawd yn tycio dim. Y mae'r geiriau yr wyf fi wedi eu llefaru wrthych yn ysbryd ac yn fywyd.

⁶⁴Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.

⁶⁴ Ac eto y mae rhai ohonoch sydd heb gredu." Yr oedd Iesu, yn wir, yn gwybod o'r cychwyn pwy oedd y rhai oedd heb gredu, a phwy oedd yr un a'i bradychai.

⁶⁵Och han tillade: »Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.»

⁶⁵ "Dyna pam," meddai, "y dywedais wrthych na allai neb ddod ataf fi heb i'r Tad beri iddo wneud hynny."

⁶⁶För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.

⁶⁶ O'r amser hwn trodd llawer o'i ddisgyblion yn eu holau a pheidio mwyach � mynd o gwmpas gydag ef.

⁶⁷Då sade Jesus till de tolv: »Icke viljen väl också I gå bort?»

⁶⁷ Yna gofynnodd Iesu i'r Deuddeg, "A ydych chwithau hefyd, efallai, am fy ngadael?"

⁶⁸Simon Petrus svarade honom: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,

⁶⁸ Atebodd Simon Pedr ef, "Arglwydd, at bwy yr awn ni? Y mae geiriau bywyd tragwyddol gennyt ti,

⁶⁹och vi tro och förstå att du är Guds helige.»

⁶⁹ ac yr ydym ni wedi dod i gredu a gwybod mai ti yw Sanct Duw."

⁷⁰Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»

⁷⁰ Atebodd Iesu hwy, "Onid myfi a'ch dewisodd chwi'r Deuddeg? Ac eto, onid diafol yw un ohonoch?"

⁷¹Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

⁷¹ Yr oedd yn siarad am Jwdas fab Simon Iscariot, oherwydd yr oedd hwn, ac yntau'n un o'r Deuddeg, yn mynd i'w fradychu ef.