¹När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

¹ Aeth i mewn i du375? un o arweinwyr y Phariseaid ar y Saboth am bryd o fwyd; ac yr oeddent hwy �'u llygaid arno.

²att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

² Ac yno ger ei fron yr oedd dyn �'r dropsi arno.

³Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?»

³ A llefarodd Iesu wrth athrawon y Gyfraith a'r Phariseaid, gan ddweud, "A yw'n gyfreithlon iach�u ar y Saboth, ai nid yw?"

⁴Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

⁴ Ond ni ddywedasant hwy ddim. Yna cymerodd y claf a'i iach�u a'i anfon ymaith.

⁵Sedan sade han till dem: »Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?»

⁵ Ac meddai wrthynt, "Pe bai mab neu ych unrhyw un ohonoch yn syrthio i bydew, oni fyddech yn ei dynnu allan ar unwaith, hyd yn oed ar y dydd Saboth?"

⁶Och de förmådde icke svara något härpå.

⁶ Ni allent gynnig unrhyw ateb i hyn.

⁷Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

⁷ Yna adroddodd ddameg wrth y gwesteion, wrth iddo sylwi sut yr oeddent yn dewis y seddau anrhydedd:

⁸»När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

⁸ "Pan wahoddir di gan rywun i wledd briodas, paid � chymryd y lle anrhydedd, rhag ofn ei fod wedi gwahodd rhywun amlycach na thi;

⁹och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

⁹ oherwydd os felly, daw'r sawl a'ch gwahoddodd chwi'ch dau a dweud wrthyt, 'Rho dy le i hwn', ac yna byddi dithau mewn cywilydd yn cymryd y lle isaf.

¹⁰Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

¹⁰ Yn hytrach, pan wahoddir di, dos a chymer y lle isaf, fel pan ddaw'r gwahoddwr y dywed wrthyt, 'Gyfaill, tyrd yn uwch'; yna dangosir parch iti yng ngu373?ydd dy holl gyd-westeion.

¹¹Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

¹¹ Oherwydd darostyngir pob un sy'n ei ddyrchafu ei hun, a dyrchefir pob un sy'n ei ddarostwng ei hun."

¹²Han sade ock till den som hade bjudit honom: »När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

¹² Meddai hefyd wrth ei wahoddwr, "Pan fyddi'n trefnu cinio neu swper, paid � gwahodd dy gyfeillion na'th frodyr na'th berthnasau na'th gymdogion cyfoethog, rhag ofn iddynt hwythau yn eu tro dy wahodd di, ac iti gael dy ad-dalu.

¹³Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

¹³ Pan fyddi'n trefnu gwledd, gwahodd yn hytrach y tlodion, yr anafusion, y cloffion, a'r deillion;

¹⁴Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse.»

¹⁴ a gwyn fydd dy fyd, am nad oes ganddynt fodd i dalu'n �l iti; cei dy dalu'n �l yn atgyfodiad y cyfiawn."

¹⁵Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: »Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!»

¹⁵ Clywodd un o'i gyd-westeion hyn ac meddai wrtho, "Gwyn ei fyd pwy bynnag a gaiff gyfran yn y wledd yn nheyrnas Dduw."

¹⁶Då sade han till honom: »En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

¹⁶ Ond meddai ef wrtho, "Yr oedd dyn yn trefnu gwledd fawr. Gwahoddodd lawer o bobl,

¹⁷Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

¹⁷ ac anfonodd ei was ar awr y wledd i ddweud wrth y gwahoddedigion, 'Dewch, y mae popeth yn barod yn awr.'

¹⁸Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

¹⁸ Ond dechreuodd pawb ymesgusodi yn unfryd. Meddai'r cyntaf wrtho, 'Rwyf wedi prynu cae, ac y mae'n rhaid imi fynd allan i gael golwg arno; a wnei di fy esgusodi, os gweli di'n dda?'

¹⁹En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

¹⁹ Meddai un arall, 'Rwyf wedi prynu pum p�r o ychen, ac rwyf ar fy ffordd i roi prawf arnynt; a wnei di fy esgusodi, os gweli di'n dda?'

²⁰Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

²⁰ Ac meddai un arall, 'Rwyf newydd briodi, ac am hynny ni allaf ddod.'

²¹Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

²¹ Aeth y gwas at ei feistr a rhoi gwybod iddo. Yna digiodd meistr y tu375?, ac meddai wrth ei was, 'Dos allan ar unwaith i heolydd a strydoedd cefn y dref, a thyrd �'r tlodion a'r anafusion a'r deillion a'r cloffion i mewn yma.'

²²Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

²² Pan ddywedodd y gwas, 'Meistr, y mae dy orchymyn wedi ei gyflawni, ond y mae lle o hyd',

²³Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

²³ meddai ei feistr wrtho, 'Dos allan i'r ffyrdd ac i'r cloddiau, a myn ganddynt hwy ddod i mewn, fel y llenwir fy nhu375?;

²⁴Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'»

²⁴ oherwydd rwy'n dweud wrthych na chaiff dim un o'r rheini oedd wedi eu gwahodd brofi fy ngwledd.'"

²⁵Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

²⁵ Yr oedd tyrfaoedd niferus yn teithio gydag ef, a throes a dweud wrthynt,

²⁶»Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

²⁶ "Os daw rhywun ataf fi heb gas�u ei dad ei hun, a'i fam a'i wraig a'i blant a'i frodyr a'i chwiorydd, a hyd yn oed ei fywyd ei hun, ni all fod yn ddisgybl imi.

²⁷Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

²⁷ Pwy bynnag nad yw'n cario ei groes ei hun ac yn dod ar fy �l i, ni all fod yn ddisgybl imi.

²⁸Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

²⁸ Oherwydd os bydd un ohonoch chwi yn dymuno adeiladu tu373?r, oni fydd yn gyntaf yn eistedd i lawr i gyfrif y gost, er mwyn gweld a oes ganddo ddigon i gwblhau'r gwaith?

²⁹Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

²⁹ Onid e, fe all ddigwydd iddo osod y sylfaen ac wedyn fethu gorffen, nes bod pawb sy'n gwylio yn mynd ati i'w watwar

³⁰och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

³⁰ gan ddweud, 'Dyma rywun a ddechreuodd adeiladu ac a fethodd orffen.'

³¹Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

³¹ Neu os bydd brenin ar ei ffordd i ryfela yn erbyn brenin arall, oni fydd yn gyntaf yn eistedd i lawr i ystyried a all ef, � deng mil o filwyr, wrthsefyll un sy'n ymosod arno ag ugain mil?

³²Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

³² Os na all, bydd yn anfon llysgenhadon i geisio telerau heddwch tra bo'r llall o hyd ymhell i ffwrdd.

³³Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

³³ Yr un modd, gan hynny, ni all neb ohonoch nad yw'n ymwrthod �'i holl feddiannau fod yn ddisgybl i mi.

³⁴Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

³⁴ "Peth da yw halen. Ond os cyll yr halen ei hun ei flas, � pha beth y rhoddir blas arno?

³⁵Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre.»

³⁵ Nid yw'n dda i'r pridd nac i'r domen; lluchir ef allan. Y sawl sydd � chlustiau ganddo i wrando, gwrandawed."