1Till de äldste bland eder ställer jag nu denna förmaning, jag som själv är en av de äldste och en som vittnar om Kristi lidanden, och som jämväl har del i den härlighet som kommer att uppenbaras:
1La presbiterojn do inter vi mi admonas, estante kunpresbitero kaj atestanto de la suferoj de Kristo kaj partoprenanto en la malkasxota gloro:
2Varen herdar för Guds hjord, som I haven i eder vård, varen det icke av tvång, utan av fri vilja, icke för slem vinnings skull, utan med villigt hjärta.
2Pasxtu la gregon de Dio cxe vi, direktante gxin, ne devige, sed volonte, laux Dio; ne pro avideco, sed bonvole;
3Uppträden icke såsom herrar över edra församlingar, utan bliven föredömen för hjorden.
3ne kvazaux sinjorante super la heredo, sed farigxante ekzemploj al la grego.
4Då skolen I, när Överherden uppenbaras, undfå härlighetens oförvissneliga segerkrans.
4Kaj kiam elmontrigxos la CXefpasxtisto, vi ricevos la nevelkontan kronon de gloro.
5Så skolen I ock, I yngre, å eder sida underordna eder de äldre. Ikläden eder alla, i umgängelsen med varandra, ödmjukheten såsom en tjänardräkt. Ty »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd».
5Tiel same, vi plijunuloj, submetu vin al la pliagxuloj. Tial ankaux vi cxiuj submetu vin unu al la alia, kaj zonu vin per humileco; cxar Dio kontrauxstaras al la fieruloj, sed al la humiluloj donas gracon.
6Ödmjuken eder alltså under Guds mäktiga hand, för att han må upphöja eder i sinom tid.
6Humiligu vin do sub la potencan manon de Dio, por ke Li altigu vin gxustatempe;
7Och »kasten alla edra bekymmer på honom», ty han har omsorg om eder.
7surjxetante sur Lin cxian vian zorgon, cxar Li zorgas pri vi.
8Varen nyktra och vaken. Eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka.
8Estu sobraj, vigladu; via kontrauxulo, la diablo, kiel leono blekeganta cxirkauxiras, sercxante, kiun li povos forgluti;
9Stån honom emot, fasta i tron, och veten att samma lidanden vederfaras edra bröder här i världen.
9lin rezistu, konstantaj en la fido, sciante, ke la samaj suferoj plenumigxas en via frataro en la mondo.
10Men all nåds Gud, som har kallat eder till sin eviga härlighet i Kristus, sedan I en liten tid haven lidit, han skall fullkomna, stödja, styrka och stadfästa eder.
10Kaj la Dio de cxia graco, kiu vin alvokis al Sia eterna gloro en Kristo, mem perfektigos, firmigos, plifortigos vin ne longe suferintajn.
11Honom tillhör väldet i evigheternas evigheter. Amen.
11Al Li estu la potenco por cxiam kaj eterne. Amen.
12Genom Silvanus, eder trogne broder -- för en sådan håller jag honom nämligen -- har jag nu i korthet skrivit detta, för att förmana eder, och för att betyga att den nåd I stån i är Guds rätta nåd.
12Per Silvano, la fidela frato, kiel mi opinias, al vi mi skribis mallonge, konsilante kaj atestante, ke cxi tio estas la vera graco de Dio; en gxi firme staru.
13Församlingen i Babylon, utvald likasom eder församling, hälsar eder. Så gör ock min son Markus.
13Vin salutas la en Babel kunelektitino, kaj Marko, mia filo.
14Hälsen varandra med en kärlekens kyss. Frid vare med eder alla som ären i Kristus.
14Salutu unu la alian per ama kiso. Paco al vi cxiuj, kiuj estas en Kristo.