¹Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?

¹Pli bona estas bona nomo, ol bona oleo; kaj la tago de la morto estas pli bona, ol la tago de la naskigxo.

²Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

²Pli bone estas iri en domon de funebro, ol iri en domon de festenado; cxar morto estas la fino de cxiu homo, kaj la vivanto notos cxi tion en sia koro.

³Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

³Pli bona estas plendo, ol rido; cxar cxe malgxojo de la vizagxo plibonigxas la koro.

⁴Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

⁴La koro de sagxuloj estas en domo de funebro, kaj la koro de malsagxuloj en domo de gxojo.

⁵De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

⁵Pli bone estas auxskulti riprocxon de sagxulo, ol auxskulti kanton de malsagxuloj.

⁶Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

⁶CXar simila al la kraketado de dornoj sub poto estas la ridado de la malsagxuloj; kaj vantajxo gxi estas.

⁷Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

⁷CXar perforteco forprenas la sagxon de sagxulo, kaj la prudenton malbonigas donaco.

⁸Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

⁸La fino de afero estas pli bona, ol gxia komenco; pacienculo estas pli bona, ol malhumilulo.

⁹Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

⁹Ne rapidu koleri en via spirito; cxar koleremeco logxas en la brusto de malsagxuloj.

¹⁰Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

¹⁰Ne diru:Kial la antauxaj tagoj estis pli bonaj, ol la nunaj? cxar ne el sagxeco vi cxi tion demandus.

¹¹Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

¹¹Bona estas sagxeco kune kun hereda havo, kaj gxi estas profita al tiuj, kiuj vidas la sunon.

¹²Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

¹²CXar la sagxeco estas sxirmo tiel same, kiel mono estas sxirmo; sed la supereco de scienco konsistas en tio, ke la sagxeco donas vivon al sia posedanto.

¹³Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

¹³Rigardu la faron de Dio; cxar kiu povas tion rektigi, kion Li kurbigis?

¹⁴Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

¹⁴En la tago de bonstato uzu la bonstaton, kaj en la tago de malfelicxo atendu:cxi tion kaj tion arangxis Dio, por ke la homo nenion komprenu post Li.

¹⁵Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

¹⁵CXion tion mi vidis en miaj vantaj tagoj:okazas, ke virtulo pereas cxe sia virteco, kaj okazas, ke malvirtulo longe vivas cxe sia malvirteco.

¹⁶Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

¹⁶Ne estu tro virta, kaj ne rezonu tro multe:kial vi devas vin konfuzi?

¹⁷Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

¹⁷Ne malvirtu tro multe, kaj ne estu senprudenta:kial vi devas morti ne en via tempo?

¹⁸Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

¹⁸Bone estas, se vi tenos vin je unu afero kaj ankaux de alia afero vi ne forprenos vian manon; cxar tiu, kiu timas Dion, penas placxi al cxiuj.

¹⁹Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

¹⁹La sagxeco faras la sagxulon pli forta, ol dek potenculoj en la urbo.

²⁰Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

²⁰CXar ne ekzistas sur la tero virtulo, kiu farus nur bonon kaj ne pekus.

²¹Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

²¹Ne cxiujn vortojn, kiujn oni diras, atentu en via koro, por ke vi ne auxdu vian sklavon malbenanta vin:

²²Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

²²cxar multajn fojojn konsciis via koro, ke ankaux vi malbenis aliajn.

²³Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

²³CXion cxi tion mi provis per mia sagxo; mi diris al mi:Mi akiru sagxon; tamen gxi estas malproksima de mi.

²⁴Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

²⁴Kio estas malproksima kaj tre profunda, kiu tion komprenos?

²⁵Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

²⁵Mi turnis min kun mia koro, por ekkoni, esplori, kaj trasercxi sagxecon kaj prudenton, kaj ekscii, ke la malvirteco estas malsagxeco kaj ke la senscieco estas sensenca.

²⁶När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

²⁶Kaj mi trovas, ke pli malbona ol la morto estas la virino, kiu estas kaptilo, kaj kies koro estas reto, kaj kies manoj estas katenoj; tiu, kiu placxas al Dio, sin savos de sxi, sed pekulo estos kaptita de sxi.

²⁷då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

²⁷Jen, kion mi trovis, diris la Predikanto:oni devas kunigi unu fakton kun alia, por veni al konkludo.

²⁸Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

²⁸Jen, kion ankoraux sercxis mia animo kaj ne trovis:viron unu inter mil mi trovis, sed virinon inter cxiuj mi tute ne trovis.

²⁹Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.

²⁹Nur cxi tion mi trovis, ke Dio kreis la homon virtema; sed la homoj fordonis sin al multaj artifikoj.

³⁰Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.