¹Så förmanar jag nu eder, jag som är en fånge i Herren, att föra en vandel som är värdig den kallelse I haven undfått,

¹Mi do, malliberulo pro la Sinjoro, petegas vin, ke vi iradu inde je la voko, en kiu vi estas vokitaj,

²med all ödmjukhet och allt saktmod, med tålamod, så att I haven fördrag med varandra i kärlek

²kun cxia humileco kaj mildeco, kun toleremeco, paciencante unu al alia en amo,

³och vinnläggen eder om att bevara Andens enhet genom fridens band:

³penante konservi la unuecon de la Spirito en la ligilo de paco.

⁴en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse --

⁴Estas unu korpo, kaj unu Spirito, kiel ankaux vi estas vokitaj en unu espero de via voko;

⁵en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader,

⁵unu Sinjoro, unu fido, unu bapto,

⁶han som är över alla, genom alla och i alla.

⁶unu Dio kaj Patro de cxiuj, kiu estas super cxiuj, kaj tra cxiuj, kaj en cxiuj.

⁷Men åt var och en särskild av oss blev nåden given, alltefter som Kristus tillmätte honom sin gåva.

⁷Sed al cxiu el ni la graco estas donita, laux la mezuro de la dono de Kristo.

⁸Därför heter det: »Han for upp i höjden, han tog fångar, han gav människorna gåvor.»

⁸Tial li diras: Kiam li supreniris alten, li alkondukis kaptitojn, Kaj donis donacojn al homoj.

⁹Men detta ord »han for upp», vad innebär det, om icke att han förut hade farit hit ned till jordens lägre rymder?

⁹(CXi tio do:Li supreniris-kio gxi estas krom tio, ke li ankaux antauxe malsupreniris gxis la profundajxoj de la tero?

¹⁰Den som for ned, han är ock den som for upp över alla himlar, för att han skulle uppfylla allt.

¹⁰La malsuprenirinto-tiu sama estis la suprenirinto alte super cxiuj cxieloj, por plenigi cxion.)

¹¹Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.

¹¹Kaj unujn li donis por esti apostoloj; aliajn, profetoj; aliajn, evangeliistoj; kaj aliajn, pasxtistoj kaj instruistoj;

¹²Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarvärv, att uppbygga Kristi kropp,

¹²por perfektigo de la sanktuloj, por la laboro de pastrado, por la konstruo de la korpo de Kristo,

¹³till dess att vi allasammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet.

¹³gxis ni cxiuj atingos la unuecon de la fido kaj de la scio de la Filo de Dio, gxis la homo perfekta, gxis la mezuro de la matureco de la pleneco de Kristo;

¹⁴Så skulle vi icke mer vara barn, icke såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag.

¹⁴por ke ni jam ne estu infanoj, onde jxetataj kaj cxirkauxpelataj de cxiu vento de doktrino, per jxonglado de homoj, per ruzo laux artifiko de trompo;

¹⁵Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen, och i alla stycken i kärlek växa upp till honom som är huvudet, Kristus.

¹⁵sed parolante la veron en amo, ni cxiel kreskadu en tiun, kiu estas la kapo, Kristo,

¹⁶Ty från honom hämtar hela kroppen sin tillväxt, till att bliva uppbyggd i kärlek, i det att den sammanslutes och får sammanhållning genom det bistånd var led giver, med en kraft som är avmätt efter var särskild dels uppgift.

¹⁶el kiu la tuta korpo, kunigita kaj kunfortikigita tra cxiu artiko de la livera sistemo, per energio, laux la mezuro de cxiu parto, faras kreskadon de la korpo, por la sinedifado en amo.

¹⁷Jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i Herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra,

¹⁷La jenon do mi diras, kaj protestas en la Sinjoro, ke vi ne plu iru tiel, kiel iras ankaux la nacianoj en la vanteco de siaj mensoj,

¹⁸hedningarna, vilka, i följd av den okunnighet som råder hos dem genom deras hjärtans förstockelse, äro förmörkade till förståndet och bortkomna från det liv som är av Gud.

¹⁸mallumigitaj en intelekto, fremdigitaj for de la vivo de Dio, pro la nescio, kiu estas en ili, pro la malmoleco de ilia koro;

¹⁹Ty i sin försoffning hava de överlämnat sig åt lösaktighet, så att de i girighet bedriva alla slags orena gärningar.

¹⁹kiuj, sensentigxinte, fordonis sin al malcxasteco por la praktikado de cxia malpureco kun avideco.

²⁰Men I haven icke fått en sådan undervisning om Kristus,

²⁰Sed vi ne tiel lernis Kriston;

²¹om I eljest så haven hört om honom och så blivit lärda i honom, som sanning är i Jesus:

²¹se almenaux vi lin auxdis, kaj en li estis instruitaj, kiel en Jesuo estas vero;

²²att I -- då detta nu krävdes på grund av eder förra vandel -- haven avlagt den gamla människan, som fördärvar sig genom att följa sina begärelsers bedrägliga lockelser,

²²por ke vi formetu, rilate al antauxa konduto, la malnovan homon, pereeman laux trompaj deziroj,

²³och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne,

²³kaj renovigxu rilate al la spirito de via menso,

²⁴och att I haven iklätt eder den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.

²⁴kaj surmetu la novan homon, kreitan laux Dio en justeco kaj vera sankteco.

²⁵Läggen därför bort lögnen, och talen sanning med varandra, eftersom vi äro varandras lemmar.

²⁵Pro tio, formetante malveron, cxiu parolu veron kun sia proksimulo, cxar ni estas membroj unu de alia.

²⁶»Vredgens, men synden icke»; låten icke solen gå ned över eder vrede,

²⁶Koleru kaj ne peku, la suno ne subiru sur via kolero;

²⁷och given icke djävulen något tillfälle.

²⁷ankaux ne donu lokon al la diablo.

²⁸Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbete hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.

²⁸SXtelinto ne plu sxtelu, sed prefere li laboru, farante bonon per siaj manoj, por ke li havu ion por doni al bezonanto.

²⁹Låten intet ohöviskt tal utgå ur eder mun, utan allenast det som är gott, till uppbyggelse, där sådan behöves, så att det bliver till välsignelse för dem som höra det.

²⁹El via busxo eliru neniu putra vorto, sed nur tio, kio estas bona, por konvena edifado, por ke gxi donu gracon al la auxdantoj.

³⁰Och bedröven icke Guds helige Ande, vilken I haven undfått såsom ett insegel, för förlossningens dag.

³⁰Kaj ne cxagrenu la Sanktan Spiriton de Dio, en kiu vi estis sigelitaj al la tago de elacxeto.

³¹All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande, ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder.

³¹CXia akreco kaj indigno kaj kolero kaj vocxbruado kaj kalumnio estu formetitaj el inter vi, kune kun cxia malico;

³²Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder.

³²kaj estu bonfaraj unu al alia, bonkoraj, pardonantaj unu al alia, kiel ankaux Dio en Kristo pardonis al vi.