¹Och Elihu tog till orda och sade:

¹Elihu parolis plue, kaj diris:

²Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

²Auxskultu, sagxuloj, miajn vortojn; Kaj vi, kompetentuloj, atentu min.

³Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

³CXar la orelo esploras la parolon, Kiel la palato gustumas la mangxajxon.

⁴Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

⁴Decidon ni elektu al ni; Ni esploru inter ni, kio estas bona.

⁵Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

⁵CXar Ijob diris:Mi estas prava, Sed Dio forigis mian rajton;

⁶Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»

⁶En mia jugxa afero mi estas refutata; Turmentas min mia sago, kvankam mi estas senkulpa.

⁷Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

⁷Kiu homo estas simila al Ijob, Kiu trinkas mokojn kiel akvon?

⁸han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

⁸Kaj li estas preta aligxi al malbonaguloj Kaj iri kun malpiuloj;

⁹Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»

⁹CXar li diras:Homo ne havas utilon, Se li sercxas favoron de Dio.

¹⁰Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

¹⁰Tial auxskultu min, ho sagxaj homoj: Dio estas malproksima de malbonagoj, Kaj la Plejpotenculo estas malproksima de maljusteco;

¹¹Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

¹¹Sed Li repagas al homo laux liaj agoj, Kaj laux la vojo de cxiu Li renkontas lin.

¹²Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

¹²Vere, Dio ne malbonagas, Kaj la Plejpotenculo ne kurbigas la veron.

¹³Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

¹³Kiu komisiis al Li la teron? Kaj kiu starigis Lin super la tuta mondo?

¹⁴Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

¹⁴Se Li pensus nur pri Si, Se Li prenus al Si Sian spiriton kaj spiron,

¹⁵då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

¹⁵Tiam pereus absolute cxiu karno, Kaj homo refarigxus polvo.

¹⁶Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

¹⁶Se vi havas prudenton, auxskultu cxi tion; Atentu la vocxon de miaj paroloj.

¹⁷Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

¹⁷CXu povas regi malamanto de justeco? CXu vi povas akuzi la Plejjustulon?

¹⁸Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?

¹⁸CXu oni povas diris al regxo:Sentauxgulo; Aux al altranguloj:Malpiulo?

¹⁹Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

¹⁹Sed Li ne atentas la vizagxon de princoj, Kaj ne preferas ricxulon antaux malricxulo; CXar cxiuj estas faritajxo de Liaj manoj.

²⁰I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

²⁰Momente ili mortas, noktomeze ili tumultigxas kaj malaperas; Ne de homa mano estas forigataj la potenculoj.

²¹Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

²¹CXar Liaj okuloj estas super la vojoj de homo, Kaj cxiujn liajn pasxojn Li vidas.

²²Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

²²Ne ekzistas mallumo nek ombrego, Kie povus sin kasxi malbonaguloj.

²³Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

²³Li ne bezonas multe klopodi kun homo, Ke li iru al Dio por jugxo.

²⁴Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

²⁴Li pereigas la fortulojn sennombre Kaj starigas sur ilia loko aliajn;

²⁵Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

²⁵CXar Li scias iliajn farojn; Li renversas ilin en la nokto, kaj ili frakasigxas.

²⁶Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

²⁶Kiel malpiulojn Li frapas ilin sur loko, kie cxiuj vidas;

²⁷eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

²⁷Pro tio, ke ili forturnigxis de Li Kaj ne penis kompreni cxiujn Liajn vojojn,

²⁸De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

²⁸Sed venigis al Li la kriadon de malricxulo, Kaj Li auxdis la kriadon de mizeruloj.

²⁹Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

²⁹Se Li kvietigas, tiam kiu povas ribeligi? Se Li kasxas Sian vizagxon, tiam kiu povas Lin vidi? Tiel estas egale kun nacio kaj kun aparta homo,

³⁰när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

³⁰Por ke ne regu homo hipokrita, El la pekigantoj de popolo.

³¹Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

³¹Al Dio oni devas diri: Mi fierigxis, mi ne plu faros malbonon;

³²Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»

³²Kion mi ne vidas, pri tio instruu min; Se mi faris maljustajxon, mi ne plu faros.

³³Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

³³CXu konforme al via opinio Li devas repagi? Al vi ja ne placxis. Vi elektu, ne mi; Kaj kion vi scias, tion diru.

³⁴Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

³⁴Sagxaj homoj diros al mi, Kaj prudenta homo, kiu min auxskultas:

³⁵»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»

³⁵Ijob parolas malsagxe, Kaj liaj vortoj estas malprudentaj.

³⁶Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

³⁶Ho, se Ijob estus elprovita gxis la fino, Pro tio, ke li aligxas al homoj pekaj;

³⁷Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.

³⁷CXar al sia peko li aldonas blasfemon; Inter ni li mokas, kaj multe parolas kontraux Dio.