¹Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:

¹Kaj respondante, Jesuo denove parolis al ili parabole, dirante:

²»Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.

²La regno de la cxielo similas al unu regxo, kiu faris edzigxan feston por sia filo,

³Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.

³kaj sendis siajn sklavojn, por voki la invititojn al la edzigxa festo; kaj ili ne volis veni.

⁴Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'

⁴Poste li sendis aliajn sklavojn, dirante:Diru al la invititoj:Jen mi preparis la mangxon; miaj bovoj kaj miaj grasigitaj brutoj estas bucxitaj, kaj cxio estas preta; venu al la edzigxa festo.

⁵Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.

⁵Sed ili malatentis, kaj foriris, unu al sia bieno, alia al sia komercado;

⁶Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.

⁶kaj la ceteraj, kaptinte liajn sklavojn, perfortis kaj mortigis ilin.

⁷Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.

⁷Kaj la regxo koleris; kaj sendinte siajn armeojn, li pereigis tiujn mortigintojn kaj bruligis ilian urbon.

⁸Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.

⁸Tiam li diris al siaj sklavoj:La edzigxa festo estas preta, sed la invititoj ne estis indaj.

⁹Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'

⁹Iru do al la disirejoj de la vojoj, kaj cxiujn, kiujn vi trovos, invitu al la edzigxa festo.

¹⁰Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.

¹⁰Kaj tiuj sklavoj, elirinte sur la vojojn, kunvenigis cxiujn, kiujn ili trovis, malbonajn kaj bonajn; kaj la edzigxa festo plenigxis de gastoj.

¹¹Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.

¹¹Sed la regxo, enveninte por rigardi la gastojn, tie vidis viron, kiu ne havis sur si edzigxofestan veston;

¹²Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.

¹²kaj li diris al li:Amiko, kiel vi envenis cxi tien, ne havante edzigxofestan veston? Kaj li silentadis.

¹³Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

¹³Tiam la regxo diris al siaj servantoj:Ligu lin mane kaj piede, kaj eljxetu lin en la eksteran mallumon; tie estos la plorado kaj la grincado de dentoj.

¹⁴Ty många äro kallade, men få utvalda.»

¹⁴CXar multaj estas vokitaj, sed malmultaj estas elektitaj.

¹⁵Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.

¹⁵Tiam iris la Fariseoj, kaj konsiligxis, kiel ili povos impliki lin per interparolado.

¹⁶Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.

¹⁶Kaj ili sendis al li siajn discxiplojn kun la Herodanoj, por diri:Majstro, ni scias, ke vi estas verama, kaj instruas laux vero la vojon de Dio, kaj ne zorgas pri iu ajn; cxar vi ne favoras la personon de homoj.

¹⁷Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

¹⁷Diru do al ni, kiel sxajnas al vi? cxu konvenas doni tributon al Cezaro, aux ne?

¹⁸Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?

¹⁸Sed Jesuo, sciante ilian ruzecon, diris:Kial vi min provas, hipokrituloj?

¹⁹Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.

¹⁹Montru al mi la tributan moneron. Kaj ili alportis al li denaron.

²⁰Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»

²⁰Kaj li diris al ili:Kies estas cxi tiu bildo kaj la surskribajxo?

²¹De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

²¹Ili diris al li:De Cezaro. Tiam li diris al ili:Redonu do al Cezaro la proprajxon de Cezaro, kaj al Dio la proprajxon de Dio.

²²När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.

²²Kaj auxdinte, ili miris, kaj lin lasis kaj foriris.

²³Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom

²³En tiu sama tago alvenis al li Sadukeoj, kiuj diras, ke ne estas relevigxo; kaj ili demandis lin, dirante:

²⁴och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'

²⁴Majstro, Moseo diris:Se iu mortas, ne havante infanojn, lia frato edzigxu kun lia edzino kaj naskigu idaron al sia frato.

²⁵Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.

²⁵Estis cxe ni sep fratoj; kaj la unua edzigxis kaj mortis, kaj ne havante idaron, lasis sian edzinon al sia frato;

²⁶Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.

²⁶tiel same ankaux la dua, kaj la tria, gxis la sepa.

²⁷Sist av alla dog hustrun.

²⁷Kaj post cxiuj la virino mortis.

²⁸Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»

²⁸En la relevigxo do, por kiu el la sep sxi estos edzino? cxar cxiuj sxin havis.

²⁹Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.

²⁹Sed Jesuo responde diris:Vi eraras, ne sciante la Skribojn, nek la potencon de Dio.

³⁰Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.

³⁰CXar en la relevigxo oni nek edzigxas nek edzinigxas, sed estas kiel angxeloj en la cxielo.

³¹Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:

³¹Sed pri la relevigxo el la mortintoj, cxu vi ne legis tion, kio estis dirita al vi de Dio, nome:

³²'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»

³²Mi estas la Dio de Abraham kaj la Dio de Isaak kaj la Dio de Jakob? Dio estas Dio ne de la mortintoj, sed de la vivantoj.

³³När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.

³³Kaj kiam la homamaso tion auxdis, ili miregis pro lia instruado.

³⁴Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;

³⁴Sed la Fariseoj, auxdinte, ke li silentigis la Sadukeojn, kune kolektigxis.

³⁵och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:

³⁵Kaj unu el ili, legxisto, demandis lin, provante lin:

³⁶»Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»

³⁶Majstro, kiu estas la granda ordono en la legxo?

³⁷Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'

³⁷Kaj li diris al li:Amu la Eternulon, vian Dion, per via tuta koro kaj per via tuta animo kaj per via tuta menso.

³⁸Detta är det yppersta och förnämsta budet.

³⁸CXi tiu estas la granda kaj la unua ordono.

³⁹Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'

³⁹Kaj dua estas simila al gxi:Amu vian proksimulon kiel vin mem.

⁴⁰På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»

⁴⁰De cxi tiuj du ordonoj dependas la tuta legxo kaj la profetoj.

⁴¹Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem

⁴¹Kaj kiam la Fariseoj jam kunvenis, Jesuo ilin demandis,

⁴²och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»

⁴²dirante:Kion vi pensas pri la Kristo? kies filo li estas? Ili diris al li:De David.

⁴³Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:

⁴³Li diris al ili:Kial do David, en la Spirito, lin nomas Sinjoro, dirante:

⁴⁴'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'

⁴⁴La Eternulo diris al mia Sinjoro: Sidu dekstre de Mi, GXis Mi faros viajn malamikojn benketo por viaj piedoj?

⁴⁵Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»

⁴⁵Se do David nomas lin Sinjoro, kiel li estas lia filo?

⁴⁶Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.

⁴⁶Kaj neniu povis respondi unu vorton al li, nek iu post tiu tago plu kuragxis fari al li demandon.