¹En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,

¹Kanto de suprenirado. Rememoru, ho Eternulo, Davidon kaj cxiujn liajn suferojn;

²han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;

²Ke li jxuris al la Eternulo, Kaj donis sanktan promeson al la Potenculo de Jakob:

³»Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,

³Mi ne eniros en la sxirmejon de mia domo, Mi ne supreniros sur la liton, pretigitan por mi;

⁴jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,

⁴Mi ne donos dormon al miaj okuloj, Nek dormeton al miaj palpebroj,

⁵förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»

⁵GXis mi trovos lokon por la Eternulo, Logxejon por la Potenculo de Jakob.

⁶Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.

⁶Jen ni auxdis, ke gxi estas en Efrata; Ni gxin trovis sur arbara kampo.

⁷Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.

⁷Ni iru en Lian logxejon, Ni klinigxu antaux la benketo de Liaj piedoj.

⁸Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.

⁸Levigxu, ho Eternulo, en Vian ripozejon, Vi kaj la kesto de Via potenco.

⁹Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.

⁹Viaj pastroj vestigxu per justeco, Kaj Viaj fideluloj triumfu.

¹⁰För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.

¹⁰Pro David, Via sklavo, Ne forturnu la vizagxon de Via sanktoleito.

¹¹HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.

¹¹La Eternulo jxuris al David veron, kaj Li ne deklinigxos de gxi: Frukton de via ventro Mi sidigos sur via trono;

¹²Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.

¹²Se viaj filoj observos Mian interligon kaj Mian legxon, kiun Mi instruos al ili, Tiam ankaux iliaj filoj eterne sidos sur via trono.

¹³Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.

¹³CXar la Eternulo elektis Cionon, Kaj deziris, ke gxi estu logxejo por Li:

¹⁴Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.

¹⁴CXi tio estas Mia ripozejo por eterne; CXi tie Mi logxos, cxar gxin Mi ekdeziris.

¹⁵Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.

¹⁵GXian nutrajxon Mi abunde benos, GXiajn malricxulojn Mi satigos per pano.

¹⁶Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.

¹⁶Kaj gxiajn pastrojn Mi vestos per savo; Kaj gxiaj fideluloj gxojos kaj triumfos.

¹⁷Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.

¹⁷Tie Mi elkreskigos kornon al David, Tie Mi arangxos lumilon por Mia sanktoleito.

¹⁸Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.»

¹⁸Liajn malamikojn Mi kovros per honto; Sed sur li brilos lia krono.