¹För sångmästaren; av Koras söner; en sång.

¹Al la hxorestro. Instruo de la Korahxidoj. Ho Dio, per niaj oreloj ni auxdis, niaj patroj rakontis al ni, Kion Vi faris en iliaj tagoj, en tempo antikva.

²Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.

²Vi per Via mano forpelis popolojn, kaj ilin Vi enlogxigis; Popolojn Vi pereigis, kaj ilin Vi vastigis.

³Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

³CXar ne per sia glavo ili akiris la teron, Kaj ne ilia brako helpis ilin; Sed nur Via dekstra mano kaj Via brako kaj la lumo de Via vizagxo, CXar Vi ilin favoris.

⁴Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

⁴Vi estas mia Regxo, ho Dio; Disponu helpon al Jakob.

⁵Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.

⁵Per Vi ni disbatos niajn malamikojn; Per Via nomo ni piedpremos niajn kontrauxbatalantojn.

⁶Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

⁶CXar ne mian pafarkon mi fidas, Mia glavo min ne helpos.

⁷Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;

⁷Sed Vi helpas nin kontraux niaj malamikoj, Kaj niajn malamantojn Vi kovras per honto.

⁸nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.

⁸Dion ni gloros cxiutage, Kaj Vian nomon ni dankos eterne. Sela.

⁹Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. Sela.

⁹Tamen Vi nin forlasis kaj hontigis, Kaj Vi ne eliras kun nia militistaro.

¹⁰Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.

¹⁰Vi devigas nin forkuri de nia malamiko, Ke niaj malamantoj nin prirabu;

¹¹Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.

¹¹Vi fordonas nin por formangxo, kiel sxafojn, Kaj inter la popolojn Vi disjxetis nin;

¹²Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.

¹²Vi vendis Vian popolon por nenio, Kaj prenis por ili nenian prezon;

¹³Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.

¹³Vi faris nin malestimatajxo por niaj najbaroj, Mokatajxo kaj insultatajxo por niaj cxirkauxantoj;

¹⁴Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.

¹⁴Vi faris nin instrua ekzemplo por la popoloj, Ke la nacioj balancas pri ni la kapon.

¹⁵Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.

¹⁵CXiutage mia malhonoro estas antaux mi, Kaj honto kovras mian vizagxon,

¹⁶Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,

¹⁶Pro la vocxo de mokanto kaj insultanto, Antaux la vizagxo de malamiko kaj vengxanto.

¹⁷när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.

¹⁷CXio tio trafis nin, sed ni Vin ne forgesis, Kaj ni ne perfidigxis al Via interligo.

¹⁸Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.

¹⁸Ne retirigxis nia koro, Kaj niaj pasxoj ne deflankigxis de Via vojo.

¹⁹Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,

¹⁹Kiam Vi batis nin sur loko de sxakaloj Kaj kovris nin per ombro de morto,

²⁰så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.

²⁰Tiam se ni forgesus la nomon de nia Dio Kaj ni etendus niajn manojn al fremda dio:

²¹Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,

²¹CXu Dio tion ne trovus? Li ja scias la sekretojn de la koro.

²²månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

²²Pro Vi ni ja estas mortigataj cxiutage; Oni rigardas nin kiel sxafojn por bucxo.

²³Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.

²³Levigxu, kial Vi dormas, mia Sinjoro? Vekigxu, ne forpusxu por cxiam.

²⁴Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.

²⁴Kial Vi kasxas Vian vizagxon, Forgesas nian mizeron kaj nian suferon?

²⁵Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?

²⁵Nia animo estas ja jxetita en la polvon; Nia korpo klinigxis al la tero.

²⁶Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.

²⁶Levigxu; helpu kaj savu nin pro Via boneco.

²⁷Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.