¹För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

¹Al la hxorestro. Kanto-psalmo. GXoje kriu al Dio tuta la tero.

²lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

²Muziku la gloron de Lia nomo, Faru honoron al Lia gloro.

³Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

³Diru al Dio:Kiel timindaj estas Viaj faroj! Pro Via granda forto kasxigxas antaux Vi Viaj malamikoj.

⁴Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.

⁴La tuta tero klinigxas antaux Vi kaj kantas al Vi, Kantas Vian nomon. Sela.

⁵Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

⁵Venu, kaj rigardu la farojn de Dio, Kiu estas timinda pro Siaj faroj inter la homidoj.

⁶Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

⁶Li faris el maro sekan teron; Riveron oni transpasxis piede; Tie ni gxojis pro Li.

⁷Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.

⁷Li regas per Sia potenco eterne; Liaj okuloj rigardas la popolojn; La ribelantoj ne levigxu. Sela.

⁸Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

⁸Lauxdu, ho popoloj, nian Dion, Kaj lauxte auxdigu Lian gloron.

⁹ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

⁹Li donis vivon al nia animo, Kaj ne lasis falsxanceligxi nian piedon.

¹⁰Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

¹⁰CXar Vi esploris nin, ho Dio; Vi refandis nin, kiel oni refandas argxenton.

¹¹du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

¹¹Vi enirigis nin en kaptilon, Vi metis sxargxon sur niajn lumbojn;

¹²du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

¹²Vi rajdigis homojn sur niaj kapoj; Ni trapasis fajron kaj akvon, Sed Vi elirigis nin en bonstaton.

¹³Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

¹³Mi eniros en Vian domon kun bruloferoj; Mi plenumos al Vi miajn promesojn,

¹⁴dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

¹⁴Kiujn eligis miaj lipoj kaj elparolis mia busxo, Kiam mi estis en premo.

¹⁵Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.

¹⁵Grasajn bruloferojn mi alportos al Vi kun fumo de virsxafoj; Mi oferos bovidojn kaj kaprojn. Sela.

¹⁶Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

¹⁶Venu, auxskultu, cxiuj, kiuj timas Dion; Kaj mi rakontos, kion Li faris por mia animo.

¹⁷Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

¹⁷Al Li mi vokis per mia busxo, Kaj Lia glorado estis sub mia lango.

¹⁸Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

¹⁸Se mi vidus maljustajxon en mia koro, Mia Sinjoro min ne auxskultus;

¹⁹Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

¹⁹Sed Dio auxskultis, Li atentis la vocxon de mia pregxo.

²⁰Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

²⁰Glorata estu Dio, Kiu ne forpusxis mian pregxon kaj ne rifuzis al mi Sian bonecon.