¹Gån omkring på gatorna i Jerusalem, och sen till och given akt; söken på dess torg om I finnen någon, om där är någon som gör rätt och beflitar sig om sanning; då vill jag förlåta staden.

¹Hai penduduk Yerusalem, susurilah jalan-jalan di kotamu! Carilah di mana-mana, dan saksikanlah sendiri. Periksalah di alun-alun kota apakah ada satu orang jujur yang berusaha setia kepada Allah. Kalau ada, maka TUHAN akan mengampuni Yerusalem.

²Men säga de än: »Så sant HERREN lever», så svärja de dock falskt.

²Kamu berkata bahwa kamu menyembah TUHAN, padahal kamu tidak bermaksud demikian.

³HERRE, är det ej sanning dina ögon söka? Du slog dem, men de kände ingen sveda. Du förgjorde dem, men de ville ej taga emot tuktan. De gjorde sina pannor hårdare än sten, de ville icke omvända sig.

³Sesungguhnya yang dituntut oleh TUHAN ialah kesetiaan. TUHAN memukul kamu, tapi kamu tidak peduli. Ia meremukkan kamu, tapi kamu tidak mau diajar. Kamu keras kepala, dan tak mau bertobat dari dosa-dosamu.

⁴Då tänkte jag: »Detta är allenast de ringa i folket; de äro dåraktiga, ty de känna icke HERRENS väg, sin Guds rätt.

⁴Aku berpikir, "Ah, mereka hanyalah rakyat jelata yang tidak tahu apa-apa. Mereka bertindak bodoh, karena tidak tahu apa yang diinginkan dan dituntut TUHAN Allah dari mereka.

⁵Jag vill nu gå till de stora och tala med dem; de måste ju känna HERRENS väg, sin Guds rätt.» Men ock dessa hade alla brutit sönder oket och slitit av banden.

⁵Baiklah aku pergi kepada para pembesar, dan berbicara dengan mereka. Pastilah mereka tahu apa yang diinginkan dan dituntut TUHAN Allah dari mereka." Tapi, mereka semua juga tidak mau diperintah oleh TUHAN; mereka tidak mau taat kepada-Nya.

⁶Därför bliva de slagna av lejonet från skogen och fördärvade av vargen från hedmarken; pantern lurar vid deras städer, och envar som vågar sig ut därifrån bliver ihjälriven. Ty många äro deras överträdelser och talrika deras avfällighetssynder.

⁶Itu sebabnya mereka akan dibunuh oleh singa dari hutan, dan dikoyak-koyak oleh serigala dari padang gurun. Macan tutul akan berkeliaran mencari mangsa di dekat kota-kota mereka, dan setiap orang yang keluar akan diterkam. Semuanya itu terjadi karena mereka telah banyak berdosa, dan berkali-kali membelakangi Allah.

⁷Huru skulle jag då kunna förlåta dig? Dina barn hava ju övergivit mig och svurit vid gudar som icke äro gudar. Jag gav dem allt till fyllest, men de blevo mig otrogna och samlade sig i skaror till skökohuset.

⁷TUHAN berkata, "Mengapa Aku harus mengampuni dosa-dosa umat-Ku? Mereka telah meninggalkan Aku dan menyembah yang bukan Allah. Aku memberi makanan kepada mereka sampai mereka kenyang, tapi mereka berbuat zinah, dan sering mengunjungi pelacur-pelacur.

⁸De likna välfödda, ystra hästar; de vrenskas var och en efter sin nästas hustru.

⁸Mereka seperti kuda jantan yang gemuk dan kuat nafsu berahinya; masing-masing menginginkan istri kawannya.

⁹Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Och skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är?

⁹Apakah tidak seharusnya Aku menghukum bangsa yang semacam itu dan membalas apa yang telah mereka lakukan?

¹⁰Stormen då hennes murar och för stören dem, dock utan att alldeles göra ände på henne. Riven bort hennes vinrankor, de äro ju icke HERRENS.

¹⁰Aku akan mengutus musuh untuk merusak kebun anggur mereka, tapi bukan untuk memusnahkannya. Aku akan menyuruh musuh itu memangkas carang pohon-pohon anggur mereka, sebab carang-carang itu bukan milik-Ku.

¹¹Ty både Israels hus och Juda hus hava varit mycket trolösa mot mig, säger HERREN.

¹¹Umat Israel dan Yehuda sungguh-sungguh telah mengkhianati Aku. Aku, TUHAN, telah berbicara."

¹²De hava förnekat HERREN och sagt: »Han betyder intet. Olycka skall icke komma över oss, svärd och hunger skola vi icke se.

¹²Umat TUHAN mengatakan yang tidak benar mengenai TUHAN. Mereka berkata, "Ah, Ia tidak akan berbuat apa-apa. Kita tidak akan kena bencana dan tidak pula akan mengalami perang atau kelaparan.

¹³Men profeterna skola försvinna såsom en vind, och han som säges tala är icke i dem; dem själva skall det så gå.»

¹³Anggaplah nabi-nabi itu angin saja, sebab pesan TUHAN tidak ada pada mereka."

¹⁴Därför säger HERREN, härskarornas Gud: Eftersom I fören ett sådant tal, se, därför skall jag göra mina ord i din mun till en eld, och detta folk till ved, och elden skall förtära dem.

¹⁴Lalu TUHAN Yang Mahakuasa berkata kepadaku, "Yeremia, karena orang-orang itu berbicara begitu, maka mereka akan kena malapetaka yang menurut mereka tidak akan terjadi. Aku akan menjadikan kata-kata-Ku seperti api di dalam mulutmu. Bangsa ini akan seperti kayu bakar, dan api itu akan membakar mereka sampai habis."

¹⁵Se, jag skall låta komma över eder, I av Israels hus, ett folk ifrån fjärran land, säger HERREN, ett starkt folk, ett urgammalt folk, ett folk vars tungomål du icke känner, och vars tal du icke förstår.

¹⁵Hai umat Israel, TUHAN sedang mendatangkan suatu bangsa dari negeri yang jauh untuk menyerang kamu. Bangsa itu sudah ada sejak dulu kala, bahasanya tidak kamu kenal. Mereka kuat sekali,

¹⁶Deras koger är en öppen grav; de äro allasammans hjältar.

¹⁶dan pemanah-pemanah mereka gagah berani; mereka membunuh tanpa belas kasihan.

¹⁷De skola förtära din skörd och ditt bröd, de skola förtära dina söner och döttrar, de skola förtära dina får och fäkreatur, de skola förtära dina vinträd och fikonträd. Dina befästa städer, som du förlitar dig på, dem skola de förstöra med svärd.

¹⁷Mereka akan menghabiskan hasil tanah dan makananmu serta membunuh anak-anakmu. Ternak sapi dan dombamu akan mereka sembelih, dan kebun-kebun anggur serta pohon-pohon aramu akan mereka musnahkan. Kota-kota berbenteng yang kamu andalkan akan mereka hancurkan.

¹⁸Dock vill jag på den tiden, säger HERREN, icke alldeles göra ände på eder.

¹⁸TUHAN berkata, "Sekalipun demikian, pada waktu itu pun umat-Ku tidak akan Kumusnahkan.

¹⁹Och om I då frågen: »Varför har HERREN, vår Gud, gjort oss allt detta?», så skall du svara dem: »Såsom I haven övergivit mig och tjänat främmande gudar i edert eget land, så skolen I nu få tjäna främlingar i ett land som icke är edert.»

¹⁹Tetapi kalau mereka bertanya mengapa Aku melakukan semuanya itu terhadap mereka, katakanlah hai Yeremia, bahwa sebagaimana mereka meninggalkan Aku di negeri mereka sendiri untuk mengabdi kepada dewa-dewa bangsa lain, begitu pula mereka akan menjadi hamba orang-orang asing di negeri lain."

²⁰Förkunnen detta i Jakobs hus, kungören det i Juda och sägen:

²⁰TUHAN menyuruh aku menyampaikan pesan-Nya ini kepada keturunan Yakub yang tinggal di Yehuda,

²¹Hör detta, du dåraktiga och oförståndiga folk, I som haven ögon, men icke sen, I som haven öron, men icke hören.

²¹"Dengarkan, hai kamu orang bodoh dan tolol! Kamu punya mata tapi tidak melihat, punya telinga tapi tidak mendengar!

²²Skullen I icke frukta mig, säger HERREN, skullen I icke bäva för mig, for mig som har satt stranden till en damm for havet, till en evärdlig gräns, som det icke kan överskrida, så att dess böljor, huru de än svalla, ändå intet förmå, och huru de än brusa, likväl icke kunna överskrida den?

²²Akulah TUHAN; mengapa kamu tidak takut kepada-Ku? Seharusnya kamu gemetar terhadap Aku! Akulah yang membuat pantai menjadi perbatasan laut yang tidak dapat dilampauinya untuk selama-lamanya. Laut dapat bergelora dan gelombang dapat mengamuk, tapi tidak dapat melewati perbatasan itu.

²³Men detta folk har ett gensträvigt och upproriskt hjärta; de hava avfallit och gått sin väg.

²³Tetapi kamu keras kepala dan suka melawan; kamu telah menyeleweng dan meninggalkan Aku.

²⁴De sade icke i sina hjärtan: »Låtom oss frukta HERREN, vår Gud, honom som giver regn i rätt tid, både höst och vår, och som ständigt beskär oss de bestämda skördeveckorna.»

²⁴Tidak pernah kamu ingat untuk menghormati Aku, padahal Akulah yang mengirim hujan, baik pada awal maupun pada akhir musim hujan. Aku pula yang memberikan kepadamu musim panen setiap tahun.

²⁵Edra missgärningar hava nu fört dessa i olag, och edra synder hava förhållit för eder detta goda.

²⁵Tetapi dosa-dosamu itulah yang menghambat semua yang baik itu sehingga kamu tidak menikmatinya.

²⁶Ty bland mitt folk finnas ogudaktiga människor: de ligga i försåt, likasom fågelfängaren ligger på lur, de sätta ut giller till att fånga människor.

²⁶Hai umat-Ku, di antara kamu ada orang-orang jahat. Seperti orang menunggui jerat yang dipasangnya untuk menangkap burung, begitulah mereka memasang jerat untuk menangkap manusia.

²⁷Såsom när en bur är full av fåglar, så äro deras hus fulla av svek. Därigenom hava de blivit så stora och rika; de hava blivit feta och skinande.

²⁷Seperti pemburu burung mengisi sangkarnya dengan burung, begitu pula mereka mengisi rumah mereka dengan barang-barang hasil tipuan. Demikianlah mereka menjadi berkuasa dan kaya

²⁸För sina ogärningar veta de icke av någon gräns, de hålla icke rätten vid makt, icke den faderlöses rätt, till att främja den; och i den fattiges sak fälla de icke rätt dom.

²⁸serta gemuk dan makmur. Kejahatan mereka tak ada batasnya. Mereka tidak berlaku adil dalam perkara anak-anak yatim piatu, dan tidak membela hak orang-orang yang tertindas.

²⁹Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är?

²⁹Tetapi, Aku, TUHAN, akan menghukum mereka karena semuanya itu; Aku akan membalas perbuatan-perbuatan bangsa ini.

³⁰Förfärliga och gruvliga ting ske i landet.

³⁰Sesuatu yang dahsyat dan mengerikan telah terjadi di negeri ini:

³¹Profeterna profetera lögn, och prästerna styra efter deras råd; och mitt folk vill så hava det. Men vad skolen I göra, när änden på detta kommer?

³¹nabi-nabi berdusta, imam-imam melayani menurut kemauannya sendiri dan kamu umat-Ku suka akan hal itu. Tetapi apa yang akan kamu lakukan bila tiba hari terakhir?"