¹Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.

¹Akulah orang yang telah merasakan sengsara, karena tertimpa kemarahan Allah.

²Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.

²Makin jauh aku diseret-Nya ke dalam tempat yang gelap gulita.

³Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.

³Aku dipukuli berkali-kali, tanpa belas kasihan sepanjang hari.

⁴Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.

⁴Ia membuat badanku luka parah, dan tulang-tulangku patah.

⁵Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.

⁵Ia meliputi aku dengan duka dan derita.

⁶I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.

⁶Aku dipaksa-Nya tinggal dalam kegelapan seperti orang yang mati di zaman yang silam.

⁷Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.

⁷Dengan belenggu yang kuat diikat-Nya aku, sehingga tak ada jalan keluar bagiku.

⁸Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.

⁸Aku menjerit minta pertolongan, tapi Allah tak mau mendengarkan.

⁹Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.

⁹Ia mengalang-alangi jalanku dengan tembok-tembok batu.

¹⁰En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.

¹⁰Seperti beruang Ia menunggu, seperti singa Ia menghadang aku.

¹¹Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.

¹¹Dikejar-Nya aku sampai menyimpang dari jalan, lalu aku dicabik-cabik dan ditinggalkan.

¹²Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.

¹²Ia merentangkan busur-Nya, dan menjadikan aku sasaran anak panah-Nya.

¹³Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.

¹³Anak panah-Nya menembus tubuhku sampai menusuk jantungku.

¹⁴Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.

¹⁴Sepanjang hari aku ditertawakan semua orang, dan dijadikan bahan sindiran.

¹⁵Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.

¹⁵Hanya kepahitan yang diberikan-Nya kepadaku untuk makanan dan minumanku.

¹⁶Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.

¹⁶Mukaku digosokkan-Nya pada tanah, gigiku dibenturkan-Nya pada batu sampai patah.

¹⁷Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.

¹⁷Telah lama aku tak merasa sejahtera; sudah lupa aku bagaimana perasaan bahagia.

¹⁸Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»

¹⁸Aku tak lagi mempunyai kemasyhuran, lenyaplah harapanku pada TUHAN.

¹⁹Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!

¹⁹Memikirkan pengembaraan dan kemalanganku bagaikan makan racun yang pahit.

²⁰Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.

²⁰Terus-menerus hal itu kupikirkan, sehingga batinku tertekan.

²¹Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:

²¹Meskipun begitu harapanku bangkit kembali, ketika aku mengingat hal ini:

²²HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.

²²Kasih TUHAN kekal abadi, rahmat-Nya tak pernah habis,

²³Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

²³selalu baru setiap pagi sungguh, TUHAN setia sekali!

²⁴HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.

²⁴TUHAN adalah hartaku satu-satunya. Karena itu, aku berharap kepada-Nya.

²⁵HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.

²⁵TUHAN baik kepada orang yang berharap kepada-Nya, dan kepada orang yang mencari Dia.

²⁶Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.

²⁶Jadi, baiklah kita menunggu dengan tenang sampai TUHAN datang memberi pertolongan;

²⁷Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.

²⁷baiklah kita belajar menjadi tabah pada waktu masih muda.

²⁸Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.

²⁸Pada waktu TUHAN memberi penderitaan, hendaklah kita duduk sendirian dengan diam.

²⁹Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.

²⁹Biarlah kita merendahkan diri dan menyerah, karena mungkin harapan masih ada.

³⁰Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.

³⁰Sekalipun ditampar dan dinista, hendaklah semuanya itu kita terima.

³¹Ty Herren förkastar icke för evig tid;

³¹Sebab, TUHAN tidak akan menolak kita untuk selama-lamanya.

³²utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.

³²Setelah Ia memberikan penderitaan Ia pun berbelaskasihan, karena Ia tetap mengasihi kita dengan kasih yang tak ada batasnya.

³³Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.

³³Ia tidak dengan rela hati membiarkan kita menderita dan sedih.

³⁴Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,

³⁴Kalau jiwa kita tertekan di dalam tahanan,

³⁵att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,

³⁵kalau kita kehilangan hak yang diberikan TUHAN,

³⁶att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?

³⁶karena keadilan diputarbalikkan, pastilah TUHAN mengetahuinya dan memperhatikan.

³⁷Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?

³⁷Jika TUHAN tidak menghendaki sesuatu, pasti manusia tidak dapat berbuat apa-apa untuk itu.

³⁸Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?

³⁸Baik dan jahat dijalankan hanya atas perintah TUHAN.

³⁹Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?

³⁹Mengapa orang harus berkeluh-kesah jika ia dihukum karena dosa-dosanya?

⁴⁰Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.

⁴⁰Baiklah kita menyelidiki hidup kita, dan kembali kepada TUHAN Allah di surga. Marilah kita membuka hati dan berdoa,

⁴¹Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.

⁴¹(3:40)

⁴²Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.

⁴²"Kami berdosa dan memberontak kepada-Mu, ya TUHAN, dan Engkau tak memberi pengampunan.

⁴³Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.

⁴³Kami Kaukejar dan Kaubunuh, belas kasihan-Mu tersembunyi dalam amarah-Mu.

⁴⁴Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.

⁴⁴Murka-Mu seperti awan yang tebal sekali sehingga tak dapat ditembus oleh doa-doa kami.

⁴⁵Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.

⁴⁵Kami telah Kaujadikan seperti sampah di mata seluruh dunia.

⁴⁶Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.

⁴⁶Kami dihina semua musuh kami dan ditertawakan;

⁴⁷Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.

⁴⁷kami ditimpa kecelakaan dan kehancuran, serta hidup dalam bahaya dan ketakutan.

⁴⁸Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.

⁴⁸Air mataku mengalir seperti sungai karena bangsaku telah hancur.

⁴⁹Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,

⁴⁹Aku akan menangis tanpa berhenti,

⁵⁰till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.

⁵⁰sampai Engkau, ya TUHAN di surga, memperhatikan kami.

⁵¹Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.

⁵¹Hatiku menjadi sedih melihat nasib wanita-wanita di kota kami.

⁵²Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.

⁵²Seperti burung, aku dikejar musuh yang tanpa alasan membenci aku.

⁵³De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.

⁵³Ke dalam sumur yang kering mereka membuang aku hidup-hidup lalu menimbuni aku dengan batu.

⁵⁴Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»

⁵⁴Air naik sampai ke kepalaku, dan aku berpikir, --'Habislah riwayatku!'

⁵⁵Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.

⁵⁵Ya TUHAN, aku berseru kepada-Mu, dari dasar sumur yang dalam itu.

⁵⁶Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.

⁵⁶Aku mohon dengan sangat janganlah menutupi telinga-Mu terhadap permintaanku agar Kau menolong aku. Maka doaku Kaudengar, dan Kaudatang mendekat; Kau berkata, 'Jangan gentar.'

⁵⁷Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»

⁵⁷(3:56)

⁵⁸Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.

⁵⁸Kaudatang memperjuangkan perkaraku, ya TUHAN, nyawaku telah Kauselamatkan.

⁵⁹Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.

⁵⁹Engkau melihat kejahatan yang dilakukan terhadapku, rencana jahat musuh yang membenci aku. Karena itu, ya TUHAN, belalah perkaraku.

⁶⁰Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.

⁶⁰(3:59)

⁶¹Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.

⁶¹Engkau, TUHAN, mendengar aku dihina; Engkau tahu semua rencana mereka.

⁶²Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.

⁶²Mereka membicarakan aku sepanjang hari. Untuk mencelakakan aku, mereka membuat rencana keji.

⁶³Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.

⁶³Dari pagi sampai malam, aku dijadikan bahan tertawaan.

⁶⁴Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.

⁶⁴Hukumlah mereka setimpal perbuatan mereka, ya TUHAN.

⁶⁵Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.

⁶⁵Kutukilah mereka, dan biarlah mereka tinggal dalam keputusasaan.

⁶⁶Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.

⁶⁶Kejarlah dan binasakanlah mereka semua sampai mereka tersapu habis dari dunia."