¹En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

¹Nyanyian ziarah. Dari jurang kesusahan aku berseru kepada-Mu, ya TUHAN.

²Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

²TUHAN, dengarlah seruanku, perhatikanlah permohonanku.

³Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

³Jika Engkau terus mengingat dosa kami, ya TUHAN, siapakah dapat tahan?

⁴Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

⁴Tetapi Engkau suka mengampuni, supaya orang menjadi takwa.

⁵Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

⁵Aku menantikan bantuan TUHAN, janji-Nya kuharapkan.

⁶Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

⁶Aku merindukan TUHAN, lebih dari seorang peronda merindukan fajar.

⁷Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

⁷Berharaplah kepada TUHAN, hai umat-Nya, sebab Ia tetap mengasihi, dan selalu siap menyelamatkan.

⁸Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

⁸Ia akan membebaskan kita dari segala kesalahan kita.