¹Då han nu gick ut ur helgedomen, sade en av hans lärjungar till honom: »Mästare, se hurudana stenar och hurudana byggnader!»

¹E com’egli usciva dal tempio uno de’ suoi discepoli gli disse: Maestro, guarda che pietre e che edifizi!

²Jesus svarade honom: »Ja, du ser nu dessa stora byggnader; men här skall förvisso icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet.»

²E Gesù gli disse: Vedi tu questi grandi edifizi? Non sarà lasciata pietra sopra pietra che non sia diroccata.

³När han sedan satt på Oljeberget, mitt emot helgedomen, frågade honom Petrus och Jakob och Johannes och Andreas, då de voro allena:

³Poi sedendo egli sul monte degli Ulivi dirimpetto al tempio, Pietro e Giacomo e Giovanni e Andrea gli domandarono in disparte:

⁴»Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till att tiden är inne, då allt detta skall gå i fullbordan.»

⁴Dicci, quando avverranno queste cose, e qual sarà il segno del tempo in cui tutte queste cose staranno per compiersi?

⁵Då begynte Jesus tala till dem och sade: »Sen till, att ingen förvillar eder.

⁵E Gesù prese a dir loro: Guardate che nessuno vi seduca!

⁶Många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och skola förvilla många.

⁶Molti verranno sotto il mio nome, dicendo: Son io; e ne sedurranno molti.

⁷Men när I fån höra krigslarm och rykten om krig, så förloren icke besinningen; sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.

⁷Or quando udrete guerre e rumori di guerre, non vi turbate; è necessario che ciò avvenga, ma non sarà ancora la fine.

⁸Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva jordbävningar på den ena orten efter den andra, och hungersnöd skall uppstå; detta är begynnelsen till 'födslovåndorna'.

⁸Poiché si leverà nazione contro nazione e regno contro regno: vi saranno terremoti in vari luoghi; vi saranno carestie. Questo non sarà che un principio di dolori.

⁹Men tagen I eder till vara. Man skall då draga eder inför domstolar, och I skolen bliva gisslade i synagogor och ställas fram inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem.

⁹Or badate a voi stessi! Vi daranno in mano dei tribunali e sarete battuti nelle sinagoghe e sarete fatti comparire davanti a governatori e re, per cagion mia, affinché ciò serva loro di testimonianza.

¹⁰Men evangelium måste först bliva predikat för alla folk.

¹⁰E prima convien che fra tutte le genti sia predicato l’evangelo.

¹¹När man nu för eder åstad och drager eder inför rätta, så gören eder icke förut bekymmer om vad I skolen tala; utan vad som bliver eder givet i den stunden, det mån I tala. Ty det är icke I som skolen tala, utan den helige Ande.

¹¹E quando vi meneranno per mettervi nelle loro mani, non state innanzi in sollecitudine di ciò che avrete a dire: ma dite quel che vi sarà dato in quell’ora; perché non siete voi che parlate, ma lo Spirito Santo.

¹²Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.

¹²E il fratello darà il fratello alla morte, e il padre il figliuolo; e i figliuoli si leveranno contro i genitori e li faranno morire.

¹³Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.

¹³E sarete odiati da tutti a cagion del mio nome; ma chi avrà sostenuto sino alla fine, sarà salvato.

¹⁴Men när I fån se 'förödelsens styggelse' stå där han icke borde stå -- den som läser detta, han give akt därpå -- då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,

¹⁴Quando poi avrete veduta l’abominazione della desolazione posta là dove non si conviene (chi legge pongavi mente), allora quelli che saranno nella Giudea, fuggano ai monti;

¹⁵och den som är på taket må icke stiga ned och gå in för att hämta något ur sitt hus,

¹⁵e chi sarà sulla terrazza non scendi e non entri in casa sua per toglierne cosa alcuna;

¹⁶och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.

¹⁶e chi sarà nel campo non torni indietro a prender la sua veste.

¹⁷Och ve de som äro havande, eller som giva di på den tiden!

¹⁷Or guai alle donne che saranno incinte ed a quelle che allatteranno in que’ giorni!

¹⁸Men bedjen att det icke må ske om vintern.

¹⁸E pregate che ciò non avvenga d’inverno!

¹⁹Ty den tiden skall bliva 'en tid av vedermöda, så svår att dess like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse, från den tid då Gud skapade världen, intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.

¹⁹Poiché quelli saranno giorni di tale tribolazione, che non v’è stata l’uguale dal principio del mondo che Dio ha creato, fino ad ora, né mai più vi sarà.

²⁰Och om Herren icke förkortade den tiden, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull, för de människors skull, som han har utvalt, har han förkortat den tiden.

²⁰E se il Signore non avesse abbreviato quei giorni, nessuno scamperebbe; ma a cagion dei suoi propri eletti, egli ha abbreviato quei giorni.

²¹Och om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Se där är han', så tron det icke.

²¹E allora, se alcuno vi dice: "Il Cristo eccolo qui, eccola là", non lo credete;

²²Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra tecken och under, för att, om möjligt, förvilla de utvalda.

²²perché sorgeranno falsi cristi e falsi profeti, e faranno segni e prodigi per sedurre, se fosse possibile, anche gli eletti.

²³Men tagen I eder till vara. Jag har nu sagt eder allt förut.

²³Ma voi, state attenti; io v’ho predetta ogni cosa.

²⁴Men på den tiden, efter den vedermödan, skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken,

²⁴Ma in que’ giorni, dopo quella tribolazione, il sole si oscurerà e la luna non darà il suo splendore;

²⁵och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och makterna i himmelen skola bäva.

²⁵e le stelle cadranno dal cielo e le potenze che son nei cieli saranno scrollate.

²⁶Och då skall man få se 'Människosonen komma i skyarna' med stor makt och härlighet.

²⁶E allora si vedrà il Figliuol dell’uomo venir sulle nuvole con gran potenza e gloria.

²⁷Och han skall då sända ut sina änglar och församla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himmelens ända.

²⁷Ed egli allora manderà gli angeli e raccoglierà i suoi eletti dai quattro venti, dall’estremo della terra all’estremo del cielo.

²⁸Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.

²⁸Or imparate dal fico questa similitudine: Quando già i suoi rami si fanno teneri e metton le foglie, voi sapete che l’estate è vicina.

²⁹Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.

²⁹Così anche voi, quando vedrete avvenir queste cose, sappiate ch’egli è vicino, alle porte.

³⁰Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.

³⁰In verità io vi dico che questa generazione non passerà prima che tutte queste cose siano avvenute.

³¹Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola icke förgås.

³¹Il cielo e la terra passeranno, ma le mie parole non passeranno.

³²Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke änglarna i himmelen, icke ens Sonen -- ingen utom Fadern.

³²Ma quant’è a quel giorno ed al quell’ora, nessuno li sa, neppur gli angeli nel cielo, né il Figliuolo, ma solo il Padre.

³³Tagen eder till vara, vaken; ty I veten icke när tiden är inne.

³³State in guardia, vegliate, poiché non sapete quando sarà quel tempo.

³⁴Såsom när en man reser utrikes och lämnar sitt hus och giver sina tjänare makt och myndighet däröver, åt var och en hans särskilda syssla, och därvid ock bjuder portvaktaren att vaka.

³⁴Egli è come se un uomo, andando in un viaggio, lasciasse la sua casa e ne desse la potestà ai suoi servitori, a ciascuno il compito suo, e al portinaio comandasse di vegliare.

³⁵likaså bjuder jag eder: Vaken; ty I veten icke när husets herre kommer, om han kommer på aftonen eller vid midnattstiden eller i hanegället eller på morgonen;

³⁵Vegliate dunque perché non sapete quando viene il padron di casa: se a sera, a mezzanotte, o al cantar del gallo la mattina;

³⁶vaken, så att han icke finner eder sovande, när han oförtänkt kommer.

³⁶che talora, venendo egli all’improvviso, non vi trovi addormentati.

³⁷Men vad jag säger till eder, det säger jag till alla: Vaken!»

³⁷Ora, quel che dico a voi, lo dico a tutti: Vegliate.