1Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
1Come la neve non conviene all’estate, né la pioggia al tempo della mèsse, così non conviene la gloria allo stolto.
2Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
2Come il passero vaga qua e là e la rondine vola, così la maledizione senza motivo, non raggiunge l’effetto.
3Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
3La frusta per il cavallo, la briglia per l’asino, e il bastone per il dosso degli stolti.
4Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
4Non rispondere allo stolto secondo la sua follia, che tu non gli abbia a somigliare.
5Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
5Rispondi allo stolto secondo la sua follia, perché non abbia a credersi savio.
6Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
6Chi affida messaggi a uno stolto si taglia i piedi e s’abbevera di pene.
7Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
7Come le gambe dello zoppo son senza forza, così è una massima in bocca degli stolti.
8Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
8Chi onora uno stolto fa come chi getta una gemma in un mucchio di sassi.
9Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
9Una massima in bocca agli stolti è come un ramo spinoso in mano a un ubriaco.
10En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
10Chi impiega lo stolto e il primo che capita, è come un arciere che ferisce tutti.
11Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
11Lo stolto che ricade nella sua follia, è come il cane che torna al suo vomito.
12Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
12Hai tu visto un uomo che si crede savio? C’è più da sperare da uno stolto che da lui.
13Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
13Il pigro dice: "C’è un leone nella strada, c’è un leone per le vie!"
14Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
14Come la porta si volge sui cardini così il pigro sul suo letto.
15Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
15Il pigro tuffa la mano nel piatto; gli par fatica riportarla alla bocca.
16Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
16Il pigro si crede più savio di sette uomini che dànno risposte sensate.
17Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
17Il passante che si riscalda per una contesa che non lo concerne, è come chi afferra un cane per le orecchie.
18Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
18Come un pazzo che avventa tizzoni, frecce e morte,
19är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
19così è colui che inganna il prossimo, e dice: "Ho fatto per ridere!"
20När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
20Quando mancan le legna, il fuoco si spegne; e quando non c’è maldicente, cessan le contese.
21Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
21Come il carbone da la brace, e le legna dànno la fiamma, così l’uomo rissoso accende le liti.
22Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
22Le parole del maldicente son come ghiottonerie, e penetrano fino nell’intimo delle viscere.
23Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
23Labbra ardenti e un cuor malvagio son come schiuma d’argento spalmata sopra un vaso di terra.
24En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
24Chi odia, parla con dissimulazione; ma, dentro, cova la frode.
25Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
25Quando parla con voce graziosa, non te ne fidare, perché ha sette abominazioni in cuore.
26Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
26L’odio suo si nasconde sotto la finzione, ma la sua malvagità si rivelerà nell’assemblea.
27Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
27Chi scava una fossa vi cadrà, e la pietra torna addosso a chi la rotola.
28En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
28La lingua bugiarda odia quelli che ha ferito, e la bocca lusinghiera produce rovina.