¹En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.

¹[BOKY FAHATELO][Ny amin'ny tsy hahaketraka ny olon'Andriamanitra, raha mahita ny ratsy fanahy ambinina] Salamo nataon'i Asafa. Andriamanitra mahasoa ny Isiraely tokoa, dia ny madio fo.

²Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;

²Fa izaho, dia saiky nibolasitra ny tongotro; saiky solafaka ny diako,

³ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

³Satria nialona ny mpirehareha aho, raha nahita ny fiadanan'ny ratsy fanahy.

⁴Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.

⁴Fa tsy misy fanaintainana amin'ny fahafatesany, ary fatratra ny heriny.

⁵De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.

⁵Tsy mba misy manavesatra azy, tahaka ny olona sasany, ary tsy mba azom-pahoriana tahaka ny olon-kafa izy.

⁶Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.

⁶Dia izany no iambozonany rehareha toy ny rojo, sy itafiany fahalozàna tahaka ny lamba.

⁷Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

⁷Bongon-tavy ny masony; miloatra ny hevitry ny fony.

⁸De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

⁸Manazimbazimba izy ka miresaka fampahoriana an-dolom-po; avo vava izy.

⁹Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

⁹Manao vava manakatra ny lanitra izy, ary ny lelany mandeha mitety ny tany.

¹⁰därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

¹⁰Izany no itodihan'ny olony hankany aminy; ary rano be no gohin'ireny;

¹¹Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

¹¹Ka hoy izy: Hataon'Andriamanitra ahoana no fahalala? ary manam-pahalalana va ny Avo Indrindra?

¹²Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

¹²Indro, ireny dia olona ratsy fanahy; miadana mandrakariva izy ka mitombo harena.

¹³Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

¹³Foana mihitsy ny nanadiovako ny foko sy ny nanasàko ny tanako tamin'ny fahamarinana.

¹⁴jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

¹⁴Azom-pahoriana mandritra ny andro aho, ary faizana isa-maraina.

¹⁵Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.

¹⁵Raha tahìny aho nanao hoe: Hiteny izany aho, dia ho namitaka ireo zanakao.

¹⁶När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

¹⁶Dia nieritreritra ta-hahalala izany zavatra izany aho, kanjo sarotra teo imasoko izany.

¹⁷till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

¹⁷Mandra-piditro tao amin'ny fitoera-masin'Andriamanitra ka nihevitra izay ho farany.

¹⁸Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

¹⁸Eo amin'izay mahasolafaka tokoa no ametrahanao azy, ary aripakao ho ringana izy.

¹⁹Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

¹⁹Hià! rava indray mipi-maso izy! levona izy, matin-java-mahatahotra izy!

²⁰Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

²⁰Tahaka ny anaovan'ny olona ny nofiny ho tsinontsinona, dia tahaka izany, Tompo ô, no anaovanao ny endrik'ireny ho tsinontsinona, raha mifoha Hianao.

²¹När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

²¹Raha lotika ny foko, ka voatsindrona ny voako,

²²då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

²²Dia ketrina aho ka tsy nahalala; eny, biby teo anatrehanao aho.[Na: hipopotamosy]

²³Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

²³Nefa izaho dia eo aminao ihany mandrakariva, mihazona ny tanako ankavanana Hianao.

²⁴Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

²⁴Ny saina omenao no hitondranao ahy, ary rehefa afaka izany, dia horaisinao ho amin'ny voninahitra aho.

²⁵Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

²⁵Iza no ahy any an-danitra? ary tsy misy etỳ ambonin'ny tany iriko tahaka Anao.

²⁶Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

²⁶Na dia levona aza ny nofoko sy ny foko, dia mbola vatolampin'ny foko sy anjarako mandrakizay Andriamanitra.

²⁷Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

²⁷Fa, indro, very izay lavitra Anao; aringanao izay rehetra mijangajanga mahafoy Anao.Fa, izaho, dia ny ho akaikin'Andriamanitra no mahatsara ahy; Hianao, Jehovah Tompo ô, no nataoko aroko, mba hilaza ny asanao rehetra aho.

²⁸Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.

²⁸Fa, izaho, dia ny ho akaikin'Andriamanitra no mahatsara ahy; Hianao, Jehovah Tompo ô, no nataoko aroko, mba hilaza ny asanao rehetra aho.