1Bliven alltså Guds efterföljare, såsom hans älskade barn,
1¶ Na, kia rite ta koutou ki ta te Atua, kia pera me ta nga tamariki e arohaina ana;
2och vandren i kärlek, såsom Kristus älskade eder och utgav sig själv för oss till en gåva och ett offer, »Gud till en välbehaglig lukt».
2Haere hoki i runga i te aroha, kia pera me te Karaiti i aroha ki a tatou, i tuku i a ia ano mo tatou hei whakahere, hei patunga tapu ki te Atua, hei kakara pai.
3Men otukt och orenhet, av vad slag det vara må, och girighet skolen I, såsom det anstår heliga, icke ens låta nämnas bland eder,
3¶ Ko te moepuku ia, me nga mahi poke katoa, me te apo, kaua ena e whakahuatia i roto i a koutou, kia rite ki ta te hunga tapu tikanga;
4ej heller ohöviskt väsende och dåraktigt tal och gyckel; sådant är otillbörligt. Låten fastmer tacksägelse höras.
4Kaua hoki te mea paruparu, te korero wairangi, te korero maminga, kahore nei i tika, erangi ia te whakawhetai.
5Ty det bören I veta, och det insen I också själva, att ingen otuktig eller oren människa har arvedel i Kristi och Guds rike, ej heller någon girig, ty en sådan är en avgudadyrkare.
5E tino matau ana hoki koutou ki tenei, e kore tetahi tangata moepuku, poke ranei, apo ranei, he kaikarakia nei hoki ia ki te whakapakoko, e whai wahi ki te rangatiratanga o te Karaiti, a o te Atua.
6Låten ingen bedraga eder med tomma ord; ty för sådana synder kommer Guds vrede över de ohörsamma.
6Kei tinihangatia koutou e te tangata ki nga kupu tekateka noa: na enei mea hoki te riri o te Atua e puta nei ki nga tamariki a te tutu.
7Haven alltså ingen del i sådant.
7Na, kaua koutou e uru ki ta ratou.
8I voren ju förut mörker, men nu ären I ljus i Herren; vandren då såsom ljusets barn.
8He pouri hoki koutou i mua, tena ko tenei, he marama i roto i te Ariki: kia rite ta koutou haere ki ta nga tamariki o te marama:
9Ty ljusets frukt består i allt vad godhet och rättfärdighet och sanning är.
9Kei runga hoki te hua o te marama i te pai katoa, i te tika, i te pono.
10Ja, vandren så, i det att I pröven vad som är välbehagligt för Herren.
10Me whakamatau ano e koutou ta te Ariki e pai ai.
11Och haven ingen delaktighet i mörkrets gärningar, som icke giva någon frukt, utan avslöjen dem fastmer.
11Kei uru koutou ki nga mahi huakore o te pouri, engari whakahengia.
12Vad av sådana människor i hemlighet förövas, därom är det skamligt till och med att tala;
12He mea whakama hoki te whakahua kau, i nga mea e meinga ngarotia nei e ratou.
13men alltsammans bliver uppenbart, när det avslöjas genom ljuset. Ty varhelst något bliver uppenbart, där är ljus.
13Ko nga mea katoa hoki e whakahengia ana, ma te marama e whakakite: he marama hoki nga mea katoa e whakakitea ana.
14Därför heter det: »Vakna upp, du som sover, och stå upp ifrån de döda, så skall Kristus lysa fram för dig.»
14Koia hoki tana kupu nei, Maranga, e tenei e moe nei, ara ake i roto i te hunga mate, a ka whiti a te Karaiti ki runga ki a koe.
15Sen därför noga till, huru I vandren: att I vandren icke såsom ovisa människor, utan såsom visa;
15Na reira kia ata tirotiro i ta koutou haere, kei rite ki ta nga whakaarokore, engari ki ta nga whakaaro nui;
16och tagen väl i akt vart lägligt tillfälle. Ty tiden är ond.
16Hokona te taima ma koutou, he kino hoki nga ra.
17Varen alltså icke oförståndiga, utan förstån vad som är Herrens vilja.
17Mo konei ra kei whakaarokore koutou, engari kia matau ki ta te Ariki e pai ai.
18Och dricken eder icke druckna av vin; ty därav kommer ett oskickligt leverne. Låten eder fastmer uppfyllas av ande,
18Kaua hoki e haurangi i te waina, he toreretanga hoki tena ki te he; engari kia ki i te Wairua;
19och talen till varandra i psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen och spelen till Herrens ära i edra hjärtan,
19Ko ta koutou korero ki a koutou ano, hei te waiata tapu, hei te himene, hei te waiata wairua; waiata, himene atu, i roto i o koutou ngakau ki te Ariki;
20och tacken alltid Gud och Fadern för allt, i vår Herres, Jesu Kristi, namn.
20Me te whakawhetai ki te Atua, ara ki te Matua i nga wa katoa, mo nga mea katoa, i runga i te ingoa o to tatou Ariki, o Ihu Karaiti;
21Underordnen eder varandra i Kristi fruktan.
21¶ Kia ngohengohe tetahi ki tetahi i runga i te wehi ki a te Karaiti.
22I hustrur, underordnen eder edra män, såsom I underordnen eder Herren;
22E nga wahine, kia ngohengohe ki a koutou tane ake, hei mea ki te Ariki.
23ty en man är sin hustrus huvud, såsom Kristus är församlingens huvud, han som ock är denna sin kropps Frälsare.
23No te mea ko te tane te o te wahine, e rite ana hoki ki a te Karaiti, ko te ia o te hahi: ko te kaiwhakaora ano ia o te tinana.
24Ja, såsom församlingen underordnar sig Kristus, så skola ock hustrurna i allt underordna sig sina män.
24Otiia e ngohengohe ana te hahi ki ta te Karaiti, kia pera ano nga wahine ki a ratou tane i nga mea katoa.
25I män, älsken edra hustrur, såsom Kristus har älskat församlingen och utgivit sig själv för henne
25E nga tane, arohaina a koutou wahine, kia pera hoki me te Karaiti i aroha nei ki te hahi, i hoatu hoki i a ia ano mo taua hahi;
26till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet.
26Hei whakatapunga mana, ma rawa i a ia i te horoinga ki te wai, i runga i te kupu,
27Ty så ville han själv ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck och skrynka och annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.
27Hei hahi tapae mana ki a ia ano, he hahi kororia rawa, kahore he ira, kahore he korukoru, tetahi atu mea pera ranei, engari kia tapu, kia kohakore.
28På samma sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur, då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar sin hustru, han älskar sig själv.
28Me aroha e nga tane a ratou wahine me te mea ko o ratou tinana ake ano. Ko te tangata e aroha ana ki tana wahine ake, e aroha ana ki a ia ake ano.
29Ingen har någonsin hatat sitt eget kött; i stället när och omhuldar man det, såsom Kristus gör med församlingen,
29Kahore hoki tetahi kia kino noa ki tona kikokiko ake; engari e atawhai ana, e whakaahuru ana, e pera tonu ana me ta te Karaiti ki te hahi:
30eftersom vi äro lemmar av hans kropp.
30He wahi hoki tatou no tona tinana.
31»Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött.» --
31Mo konei ra ka whakarerea ai e te tangata tona papa me tona whaea, a ka piri ki tana wahine, ka kikokiko kotahi to raua tokorua.
32Den hemlighet som ligger häri är stor; jag säger detta med tanke på Kristus och församlingen.
32He nui tenei mea ngaro; otiia mo te Karaiti raua ko te hahi taku korero.
33Dock gäller också om eder att var och en skall älska sin hustru såsom sig själv; men hustrun å sin sida skall visa sin man vördnad.
33Engari kia rite ki tona aroha ki a ia ake ano to koutou aroha, to tenei, to tenei, ki tana wahine, ki tana wahine; me te wahine ano, kia hopohopo ia ki tana tane.