1En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
1¶ Ko te tama whakaaro nui ka rongo ki ta tona papa ako: ko te tangata whakahi ia e kore e rongo ki te riri.
2Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
2¶ E kai te tangata i te pai i te hua o tona mangai: ka kai ia te wairua o te hunga wanoke i te tutu.
3Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
3¶ Ko te tangata e tiaki ana i tona mangai e pupuri ana i tona ora: ko te tangata ia e hamama nui ana ona ngutu, ko te whakangaromanga mona.
4Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
4¶ E hiahia ana te wairua o te tangata mangere, a kahore he mea mana: ka meinga ia kia momona te wairua o te hunga uaua.
5Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
5¶ E kino ana te tangata tika ki te korero teka: he mea whakarihariha ia te tangata kino, a whakama noa iho.
6Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
6¶ Ko te tika hei kaitiaki mo te tangata e tapatahi ana te ara: ka whakataka ano te tangata kino e te hara.
7Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
7¶ Tera tetahi kei te amene taonga mona, heoi kahore rawa he mea i a ia: tera tetahi kei te whakarawakore i a ia, heoi nui atu ona rawa.
8Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
8¶ Ko nga utu mo te tangata kia ora, ko ona rawa: tena ko te rawakore, e kore e rongo i te riri.
9De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
9¶ E koa ana te marama o te hunga tika: ka keto ia te rama o te hunga kino.
10Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
10¶ He totohe anake i ahu mai i te whakapehapeha: he whakaaro nui ia kei te hunga i nga kupu tika.
11Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
11¶ Ko nga taonga i puta mai i te whakamanamana ka iti haere: ko ta te tangata i whakaemi ai, he mea mahi, ka tupu haere.
12Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
12¶ He manako taringa roa, he patu ngakau: ka tae te koronga, ko te rakau ia o te ora.
13Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
13¶ Ko te tangata e whakahawea ana ki te kupu, ka ngaro i a ia ano; ko te tangata ia e wehi ana i te whakahau, ka whiwhi ki te utu.
14Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
14¶ Ko te ture o te hunga whakaaro nui, he puna no te ora, e puta ai i nga reti o te mate.
15Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
15¶ Ko to te ngarahu pai he homai atawhai; he taikaha ia te ara o te hunga nanakia.
16Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
16¶ He mahi mohio ta te tangata tupato; ko ta te wairangi he hora i te kuwaretanga.
17En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
17¶ Ka hinga te karere kino ki te kino; ko te karere pono ia, ano he rongoa.
18Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
18¶ Ko te tangata kahore e pai ki te papaki, mana te rawakore, te whakama; engari ko te tangata e whai mahara ana ki te ako, ka whakahonoretia.
19Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
19¶ Ko te hiahia kua rite, he reka ki te wairua: he whakarihariha ia ki nga kuware te whakarere i te kino.
20Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
20¶ Haere i te taha o te hunga whakaaro nui, a ka whai whakaaro koe: ko te takahoa ia o nga kuware, ka mamae.
21Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
21¶ Ka whai te kino i te hunga hara; ko te utu ia ki te hunga tika, he pai.
22Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
22¶ He whakarerenga iho ta te tangata pai mo nga tamariki a nga tamariki; kei te rongoa mo te tangata tika nga taonga o te tangata hara.
23De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
23¶ He nui te kai kei te ngakinga a nga rawakore; tera ia te mea e ngaro ana i te kore o te tikanga pai.
24Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
24¶ Ko te tangata e kaiponu ana i tana whiu, e kino ana ia ki tana tama; ko te tangata ia e aroha ana ki a ia, ka papaki wawe i a ia.
25Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
25¶ Kai ana te tangata tika, makona ana tona wairua; ka hapa ia te kopu o te tangata kino.