¹När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

¹¶ Ki te noho tahi korua ko te rangatira ki te kai, ata whakaaroa marietia tera i tou aroaro:

²och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

²Whakapakia he maripi ki tou korokoro, ki te mea he tangata kakai koe.

³Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

³Kaua e hiahia ki ana mea reka: he kai tinihanga hoki era.

⁴Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

⁴¶ Kaua e taruke ki te mea taonga: kati tau mea ki tou matauranga.

⁵Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

⁵E anga mai ranei ou kanohi ki taua mea korekore nei? He pono hoki ka whai parirau te taonga, koia ano kei te ekara, rere ana whaka te rangi.

⁶Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

⁶¶ Kaua e kainga te kai a te tangata kanohi kino, kei minamina hoki koe ki ana mea reka.

⁷ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

⁷Ko tana hoki e mea ai i roto i a ia, pera tonu ia: E kai, e inu; koia tana kupu ki a koe; kahore ia ona ngakau ki a koe.

⁸Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

⁸Ko te kongakonga i kainga e koe, ka ruakina e koe, ka maumauria ano hoki au kupu reka.

⁹Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

⁹¶ Kaua e korero ki nga taringa o te kuware; ka whakahawea hoki ia ki te whakaaro nui o au kupu.

¹⁰Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

¹⁰¶ Kei whakanekehia e koe te rohe tawhito; kei haere koe ki nga mara a te pani:

¹¹Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

¹¹No te mea he kaha to ratou kaiwhakaora; ka tohea e ia ta ratou tohe ki a koe.

¹²Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

¹²¶ Anga atu tou ngakau ki te ako, me ou taringa ki nga kupu o te matauranga.

¹³Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

¹³Kaua e tohungia te whiu ki te tamaiti: ki te patua hoki ia e koe ki te rakau, e kore ia e mate.

¹⁴ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

¹⁴Tatatia ia e koe ki te rakau, a ka whakaorangia e koe tona wairua i te reinga.

¹⁵Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

¹⁵E taku tama, ki te whakaaro nui tou ngakau, ka koa hoki toku ngakau, ae ra, toku nei ano:

¹⁶ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

¹⁶Ae ra, ka hari oku whatumanawa, ina korero ou ngutu i nga mea tika.

¹⁷Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

¹⁷¶ Kei hae tou ngakau ki te hunga hara; engari kia wehi koe ki a Ihowa, a pau noa te ra.

¹⁸Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

¹⁸He pono hoki tera ano he whakautu; e kore ano hoki tau i tumanako ai e hatepea atu.

¹⁹Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

¹⁹¶ Whakarongo ra, e taku tama, kia whai whakaaro hoki koe, a whakatikaia tou ngakau i te ara.

²⁰Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

²⁰Kei uru ki te hunga kakai waina; ki te hunga pukukai kikokiko:

²¹Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

²¹No te mea ka tutuki tahi te tangata inu raua ko te tangata kakai ki te rawakore; he tawhetawhe hoki te kakahu a te momoe mo te tangata.

²²Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

²²Whakarongo ki tou papa nana koe; kaua hoki e whakahawea ki tou whaea ina ruruhi ia.

²³Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

²³Hokona te pono, kaua hoki e whakawhitiwhitia; ae ra, te whakaaro nui, te ako hoki, me te matauranga.

²⁴Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

²⁴Nui atu hoki te koa o te papa o te tangata tika; a, ko te tangata e whanau he tama whakaaro nui mana, ka hari ia ki a ia.

²⁵Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

²⁵Kia hari tou papa raua ko tou whaea, ina, kia koa te wahine i whanau ai koe.

²⁶Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

²⁶E taku tama, homai tou ngakau ki ahau, kia manako ano hoki ou kanohi ki aku ara.

²⁷Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

²⁷No te mea he rua hohonu te wahine kairau; he poka kuiti te wahine ke.

²⁸Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

²⁸Ae ra, ka whanga ia ano he kaipahua, a ka whakatokomahatia e ia nga tangata poka ke.

²⁹Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

²⁹¶ Ko wai e aue? Ko wai e tangi? Ko wai e totohe? Ko wai e ngangautia? Ko wai e maru, he mea takekore? Ko wai e whero tonu ona kanohi?

³⁰Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

³⁰Ko te hunga e noho roa ana ki te waina; ko te hunga e haere ana ki te rapu i te waina whakaranu.

³¹Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

³¹Kaua e titiro ki te waina i te mea e whero ana, ina puta tona kara i roto i te kapu, ina mania tona heke.

³²På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

³²Tona tukunga iho ano he nakahi e ngau ana, koia ano kei te wero a te neke.

³³Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

³³E kite hoki ou kanohi i nga mea rereke, a ka puta he kupu rereke i tou ngakau.

³⁴Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

³⁴Ae ra, ka rite koe ki te tangata e takoto ana i waenga moana, ki te tangata ranei e takoto ana i te tihi o te rewa.

³⁵»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»

³⁵A ka mea koe, Patua ana ahau e ratou, a kihai ahau i mamae; tatatia ana ahau e ratou, a kihai ahau i mohio: a hea ahau ara ake ai? Ka rapua ano e ahau.