1För sångmästaren, efter »Liljor»; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek.
1¶ Ki te tino kaiwhakatangi. He Homhanimi ma nga tama a Koraha. He Makiri, he waiata aroha. E pupuke ake ana te mea pai i roto i toku ngakau: ka korerotia e ahau aku i tito ai mo te kingi: he pene toku arero na te kaituhituhi hohoro.
2Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.
2Engari koe he ataahua i nga tama a te tangata: kua ringihia ou ngutu ki te ahuareka, na reira i manaakitia ai koe e te Atua ake ake.
3Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.
3Whitikiria tau hoari ki tou huwha, e te Nui Rawa, tou kororia me tou honore.
4Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.
4Aratakina hoki tou hoiho i runga i tou honore, i te kaha, hei mea hoki mo te pono, mo te mahaki, mo te tika, a ma tou matau koe e whakaako ki nga mea whakamataku.
5Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.
5He koi au pere; ka hinga nga iwi ki raro i a koe; kei roto ratou i te ngakau o nga hoariri o te kingi.
6Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.
6¶ He pumau, e te Atua, tou torona ake ake: he hepeta tika te hepeta o tou kingitanga.
7Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.
7Kua aroha koe ki te tika, kua kino ki te hara: na reira, nui atu i to ou hoa te whakawahinga a te Atua, a tou Atua i a koe ki te hinu o te hari.
8Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.
8Ko tou kakahu katoa he kakara maira, he aroe, he kahia; ko nga mea aho, whakatangitangi o nga whare rei nana koe i whakaahuareka.
9Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.
9Kei roto i au wahine honore nga tamahine kingi; kei tou matau te kuini e tu ana, no Opira te koura.
10Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.
10¶ Whakarongo, e ko, titiro, tahuri iho tou taringa: a kia wareware koe ki tou iwi, ki te whare ano o tou papa.
11Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,
11Penei ka matenuitia e te kingi tou ataahua: ko ia hoki tou Ariki; a me koropiko ki a ia.
12och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.
12Ko reira ano te tamahine o Taira me te ohaoha: ka whai ano nga tangata taonga o te iwi kia manakohia e koe.
13Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.
13Kei roto te tamahine a te kingi, he kororia kau, he mea whakairo ki te koura tona kakahu.
14Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,
14He mea whakapaipai ki te ngira tona kakahu e kawea ai ia ki te kingi: ka arahina ki a koe nga wahine, ona takahoa e whai ana i a ia.
15i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.
15He hari, he koa ina kawea mai ratou; ka tomo ki te whare o te kingi.
16Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.
16Ko au tamariki hei whakakapi mo ou matua: ka meinga ano ratou e koe hei kawana mo te whenua katoa.
17I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet.
17Ka meinga e ahau tou ingoa kia maharatia e nga whakatupuranga katoa: e whakamoemititia ai koe e nga iwi a ake ake.
18Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.