¹Vid den tiden blev Abia, Jerobeams son, sjuk.

¹Huai laiin Jeroboam tapa Abija a china.

²Då sade Jerobeam till sin hustru: »Stå upp och förkläd dig, så att ingen kan märka att du är Jerobeams hustru, och gå till Silo, ty där bor profeten Ahia, han som förkunnade om mig att jag skulle bliva konung över detta folk.

²Huan, Jeroboamin a ji kiangah, thou inla, Jeroboam ji ahi chih a hon theih theihlouhna ding un kihihlamdang inla, Silo ah vahoh dih ve; ngaiin, huaiah jawlnei Ahija, hiai mite tunga kumpipa dia ka hongom ding ka tungtang thu genpa a om hi.

³Och tag med dig tio bröd, därtill smått bakverk och en kruka honung, och gå in till honom; han skall då förkunna för dig huru det skall gå med gossen.»

³Huan, tanghoubeu sawm leh tanghou pei lianloute leh khuaiju thawl khat tawi inla, a kiangah vahoh dih: naupang omdan ding honna hilh ding, a chi a.

⁴Jerobeams hustru gjorde så; hon stod upp och gick till Silo och kom till Ahias hus. Och Ahia kunde icke se, ty hans ögon voro starrblinda av ålderdom.

⁴Huan, Jeroboam jiin huchibangin a hiha, a thou a, Silo ah a hoha, Ahija inah avahohta hi. Ahijain khua a mu thei nawn keia; a upat jiakin a mit lah a mialta ngala.

⁵Men HERREN hade sagt till Ahia: »Just nu kommer Jerobeams hustru för att förfråga sig hos dig om sin son, ty han är sjuk; så och så skall du tala till henne. Men när hon kommer, skall hon ställa sig främmande.

⁵Huan, TOUPAN Ahija kiangah, ngaiin, Jeroboam ji a tapa tungtanga thu hongdong dingin a hong; a chi a naa: hichibangin nahilh ding: hichi ahi dinga, a honglut chiangin numei dang hileh kilawm takin a hongkibawl sin ahi, a chi a.

⁶Då nu Ahia hörde ljudet av hennes steg, när hon kom i dörren, sade han: »Kom in, du Jerobeams hustru. Varför ställer du dig främmande? Jag har ju fått uppdrag att giva dig ett hårt budskap.

⁶Huan, hichi ahi a, Ahijain huchia hongpi a honglut laia a khe sik ging a najak takin, nang Jeroboam ji, hong lut dih ve; bang achia ahia mi danga na kibawl? Tanchin hoih lou tak nang honhilh dia sawl kei ve,.

⁷Gå och säg Jerobeam: Så säger HERREN, Israels Gud: Se, jag har upphöjt dig ur folket och satt dig till furste över mitt folk Israel

⁷Pai nawn inla, Jeroboam kiangah, TOUPA, Israelte Pathianin hichiin a chi, mipite laka kipan ka hontawisanga, ka mi Israelte tungah heutuin ka honbawla,

⁸och har ryckt riket från Davids hus och givit det åt dig. Men du har icke varit sådan som min tjänare David, som höll mina bud och följde efter mig av allt sitt hjärta, så att han gjorde allenast vad rätt var i mina ögon;

⁸David inkuante gam ka suta, huai nang ka honpia: himahleh nang ka sikha David bangin na om keia, aman jaw ka thupiakte a poma, ka mitmuha thil hoih kia hih tumin a lungtang tengtengin a honjui jela;

⁹utan du har gjort mer ont än alla som hava varit före dig och har gått bort och gjort dig andra gudar, nämligen gjutna beläten, för att förtörna mig, och har kastat mig bakom din rygg.

⁹Nang bel na maa mite tengteng sangin thil nahihkhial mahmah sea, non hehsakna dingin Pathian dangte leh milim sunte na bawla, non nungngattaa:

¹⁰Därför skall jag låta olycka komma över Jerobeams hus och utrota allt mankön av Jerobeams hus, både små och stora i Israel; och jag skall bortsopa Jerobeams hus, såsom man sopar bort orenlighet, till dess det bliver en ände därpå.

¹⁰Huaijiakin ngaiin, Jeroboam inko tungah thil hoih lou ka hontungsak dinga, Jeroboam akipanin ta pasal taphot Israel gama mi nehden leh den louh leng ka hihmang dinga, min ek a phiat siang sipsip bang maiin Jeroboam inkuan a gam vek ma siah kaphiat mang sin ahi.

¹¹Den av Jerobeams hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den som dör ute på marken, skola himmelens fåglar äta upp. Ty så har HERREN talat.

¹¹Jeroboam inko laka mi, khopia si peuhmahte uiin a ne ding ua; huan, gama si peuhmahte tunga leng vasaten a ne dinguh: huai tuh TOUPAN a gen khin ahi.

¹²Så stå du nu upp och gå hem igen. När din fot träder in i staden, skall barnet dö.

¹²Huchiin, thou inla na in lamah pai nawn maiin: khopi sung na sik takin naupang a si ding hi.

¹³Och hela Israel skall hålla dödsklagan efter honom, och man skall begrava honom; ty av Jerobeams hus skall allenast han komma i en grav, därför att i Jerobeams hus dock hos honom blev funnet något som var gott inför HERREN, Israels Gud.

¹³Huchiin Israelte tengtengin a sun ding ua, a vui ding uh; Jeroboam inkote lakah amah kia lah hana koih ding ahi sin ngala: Jeroboam inkuan lakah amah kiaa TOUPA Israelte Pathian tunga hoihna banghiam alat jiakin.

¹⁴Men HERREN skall låta en konung över Israel uppstå åt sig, en konung som skall utrota Jerobeams hus. Detta är den dagen; och vad skall icke nu ske!

¹⁴Huan, TOUPAN tu tawtawa Jeroboam inkuan honghihmangtu ding Israelte tunga kumpipa a kibawl ding: tuin leng bangchi ding a hita a?

¹⁵HERREN skall slå Israel, så att det bliver likt vassen, som vaggar hit och dit i vattnet. Och han skall rycka upp Israel ur detta goda land, som han har givit åt deras fäder, och skall förströ dem på andra sidan floden, därför att de hava gjort sig Aseror och därmed förtörnat HERREN.

¹⁵TOUPAN lah tuia phaiphek lingling bangmaiin Israelte a honsatling dinga; huchiin Toupa hehsaka a Asehrte uh a bawl jiak un a pute uh a napiaksa, hiai gam hoih tak akipan Israelte a hon botkhe siang vek dinga, lui khen lamah a honhihjak vek ding.

¹⁶Och han skall prisgiva Israel för de synders skull som Jerobeam har begått, och genom vilka han har kommit Israel att synda.»

¹⁶Huan, Israelte thil hihkhialsaka ahih Jeroboam khelhnate jiakin Israelte a lehngatsan ding, chiin, a chi a.

¹⁷Då stod Jerobeams hustru upp och gick sin väg och kom till Tirsa; och just som hon beträdde husets tröskel, gav gossen upp andan.

¹⁷Huan, Jeroboam ji a thou a, a pawtkhia, Tirza khua a vatunga: huan, in kongpi bul avatun takin naupang a sita hi.

¹⁸Och man begrov honom, och hela Israel höll dödsklagan efter honom, i enlighet med det ord som HERREN hade talat genom sin tjänare, profeten Ahia.

¹⁸Huan, TOUPAN a sikha Jawlnei Ahija zanga thu agen bang ngeiin Israelte tengtengin a vui ua, a sunta uhi.

¹⁹Vad nu mer är att säga om Jerobeam, om hans krig och om hans regering, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.

¹⁹Jeroboam tanchin dang- a gal sual thu te, a vaihawm thu te bel- ngaiin, Israel kumpipate vaihawm lai thu gelhna bu ah a tuang hi.

²⁰Den tid Jerobeam regerade var tjugutvå år. Så gick han till vila hos sina fäder; och hans son Nadab blev konung efter honom.

²⁰Huchiin Jeroboam vaihawm sung kum sawmnih leh kum nih ahi: huan, a pute kiangah a ihmua, a tapa Nadab amah sikin a honglal ta hi.

²¹Men Rehabeam, Salomos son, var konung i Juda. Fyrtioett år gammal var Rehabeam, när han blev konung, och han regerade sjutton år i Jerusalem, den stad som HERREN hade utvalt ur alla Israels stammar, till att där fästa sitt namn. Hans moder hette Naama, ammonitiskan.

²¹Huan, Solomon tapa Rehoboam Juda gamah a lala. Alal tung laiin Rehoboam kum sawmli leh kum khata upa ahi a, TOUPAN a min omsak nadinga Israel nam tengtengte laka a tel khopi Jerusalem ah kum sawm leh kum sagih a lala: a nu min Naama, Ammon mi ahi.

²²Och Juda gjorde vad ont var i HERRENS ögon; med de synder som de begingo retade de honom långt mer, än deras fäder hade gjort.

²²Judaten Toupa mitmuhin thil gilou a hih ua; apute uh thilhih tengteng khupin a khelhnate un a mullitna a tokthou sak ahi.

²³Ty också de byggde sig offerhöjder och reste stoder och Aseror på alla höga kullar och under alla gröna träd;

²³Tang sang tengah leh sing hing teng nuaiah suangphuh te phutin mun sangte leh Asehrte nangawn lah a bawl ngalua;

²⁴ja, också tempelbolare funnos i landet. De gjorde efter alla styggelser hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.

²⁴Huan, huai gamah pasal kijuakte leng a om ua: Israel suante maa TOUPAN a delhkhiak namte thilhih kihhuai chiteng bang a hih teita uhi.

²⁵Men i konung Rehabeams femte regeringsår drog Sosak, konungen i Egypten, upp mot Jerusalem.

²⁵Huan, kumpipa Rehoboam lal kum nga kumin hichi ahia, Aigupta kumpipa Sisakin Jerusalem khua a vasuala:

²⁶Och han tog skatterna i HERRENS hus och skatterna i konungshuset; alltsammans tog han. Han tog ock alla de gyllene sköldar som Salomo hade låtit göra.

²⁶Toupa ina goute leh kumpipa ina goute a laa, a vekin a la khina: huan, Solomon dangkaeng lum bawl tengteng leng a la tel vek hi.

²⁷I deras ställe lät konung Rehabeam göra sköldar av koppar, och dessa lämnade han i förvar åt hövitsmännen för drabanterna som höllo vakt vid ingången till konungshuset.

²⁷Huan, kumpipa Rehoboamin huaite tang dingin dal lumte a bawla, kumpipa in kongpi vengmi heutute a kem saka.

²⁸Och så ofta konungen gick till HERRENS hus, buro drabanterna dem; sedan förde de dem tillbaka till drabantsalen.

²⁸Huan, hichi ahia, kumpipa Toupa ina a lut peuhmah chiangin vengmiten a tawi ua, huan, dantanah a koih nawn jel uhi.

²⁹Vad nu mer är att säga om Rehabeam och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

²⁹Rehoboam tanchin dangte leh a thilhih tengteng Juda kumpipate lal lai thu gelhna bu ah a tuang keimaw?

³⁰Men Rehabeam och Jerobeam lågo i krig med varandra, så länge de levde.

³⁰Rehoboam leh Jeroboam bel kidou himhimin a om nak ua.Huan, Rehoboam a pute kiangah a ihmua, David khopi ah a pute lakah a vuita ua: a nu min Naama, Ammon mi ahi. Huan, a tapa Abijam a sikin a honglalta hi.

³¹Och Rehabeam gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Hans moder hette Naama, ammonitiskan. Och hans son Abiam blev konung efter honom.

³¹Huan, Rehoboam a pute kiangah a ihmua, David khopi ah a pute lakah a vuita ua: a nu min Naama, Ammon mi ahi. Huan, a tapa Abijam a sikin a honglalta hi.