¹Därefter hände sig följande. Jisreeliten Nabot hade en vingård i Jisreel bredvid Ahabs palats, konungens i Samaria.

¹Huan huai thil nungin hichi ahia, Jareel mi Nabothin grep huan a nei a, huai bel Jezreel ah Samari kumpipa Ahab in kiang chin a om ahi uh.

²Och Ahab talade till Nabot och sade: »Låt mig få din vingård för att därav göra mig en köksträdgård, eftersom den ligger så nära intill mitt hus; jag vill giva dig en bättre vingård i stället, eller om dig så behagar, vill jag giva dig penningar såsom betalning för den.»

²Huan Ahabin Naboth bel ka in kiang chin ahihziakin an-teh louhing huan ding in na grephuan hon pia in, a sik ding in grephuan hoihzaw ka hon pe ding; ahih kei leh na deihzawk ngial le-houh a dangka in aman hun ka hon pe ding chi in a houpih a.

³Men Nabot svarade Ahab: »HERREN låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle låta dig få mina fäders arvedel.»

³Huan Naboth in Ahab kiangah, ka pute gou nang ka hon piak ding a-lawm in aki lawm kei achi a.

⁴Då gick Ahab hem till sitt, missmodig och vred för det svars skull som jisreeliten Nabot hade givit honom, när denne sade: »Jag vill icke låta dig få mina fäders arvedel.» Och han lade sig på sin säng och vände bort sitt ansikte och åt intet.

⁴Huan Jezreel mi Nabothin huchibang thu a kianga a gen jiakin Ahab bel ngui leh lung hilou takin a in ah a lut a, ka pute gou ka hon pe theikei ding, achi bikbek ngal a. Huchi in a lupna ah a lum a, khat lam a nga a, an himhim a ne nuam ta kei hi.

⁵Då kom hans hustru Isebel in till honom och frågade honom: »Varför är du så missmodig, och varför äter du intet?»

⁵Huchi in a ji Jezebel a va hoh a, a kiangah, "bang chi dan ahia na lungsim huchi taka a lungkhama, an himhim na neklouh? " a chi a.

⁶Han svarade henne: »Därför att när jag talade till jisreeliten Nabot och sade till honom: 'Låt mig få din vingård för penningar, eller om du så önskar, vill jag giva dig en annan vingård i stället', då svarade han: 'Jag vill icke låta dig få min vingård.'

⁶Huan aman a kiangah, "na grephuan hon leisak in, ahihkeileh na deih zawk leh a sik ding in grephuan dang ka honpe ding" kachi a; huan aman, "ka grephuan zaw ka hon pekei ding", chi in ahon dawng maimah a ahi, achi a.

⁷Då sade hans hustru Isebel honom: »Är det du som nu regerar över Israel? Stå upp och ät och var vid gott mod; jag skall skaffa dig jisreeliten Nabot vingård.

⁷Huan, a ji Jezebel in a kiangah, "Israel gam kumpipa na hi kei ahia? thou in la, an ne in la, lungsim nuamsa takin om ve, Jezreel mi Naboth grephuan ken ka hon pe ding" achi a.

⁸Därefter skrev hon ett brev i Ahabs namn och satte sigill under det med hans signetring, och sände så brevet till de äldste och förnämsta i Nabots stad, de som bodde där jämte honom.

⁸Huchi in Ahab min in lai a gelh a, a sawn nain a sawn a, huan huai laia a omna khua a Naboth insak-inkhang upate leh mi hoihte kiangah a thon a.

⁹Och hon skrev i brevet så: »Lysen ut en fasta, och låten Nabot sitta längst fram bland folket.

⁹Huan, lai ah, an-ngawl thu na naphuang unla, mipi lak ah Naboth pen makai sak unla;

¹⁰Och låten så två onda män sätta sig mitt emot honom, och låten dem vittna emot honom och säga: 'Du har talat förgripligt mot Gud och konungen.' Fören så ut honom och stenen honom till döds.»

¹⁰Mi nih Belial tate a maah tusak unla, Pathian leh kumpipa na gensia hi, chi a mi amah hek ding na bawl un. Huan, pikhia unla, ana deng lum un, achi a.

¹¹Och de äldsta och förnämsta männen i staden, de som bodde där i hans stad, handlade i enlighet med det bud som Isebel hade sänt dem, och såsom det var skrivet i brevet som hon hade sänt till dem.

¹¹Huan a om na khua a mi, a om na khua a upate leh mi hoihte'n Jezebelin akiang ua a khak lai a agelh bang in ana hih ua.

¹²De lyste ut en fasta och läto Nabot sitta längst fram bland folket.

¹²An-ngawl thu a phuang ua, mipi lakah Naboth a makai sak uhi.

¹³Och de två onda männen kommo och satte sig mitt emot honom; och de onda männen vittnade mot Nabot inför folket och sade: Nabot har talat förgripligt mot Gud och konungen.» Då förde man honom utanför staden och stenade honom till döds.

¹³Huan, mi nih Belial tate a ma ah a va tu ua; huan, Belial mite'n mipite ma ah, "Naboth in Pathian leh kumpipa a gensia" chi in amah a hek uhi. Huchi in khua a kipan a pi khia ua, suangin a deng ua, a si ta hi.

¹⁴Därefter sände de bud till Isebel och läto säga: »Nabot har blivit stenad till döds.»

¹⁴Huchi in Jezebel kiangah, Naboth suangin a deng ua, a si ta, chi in mi a sawl uhi.

¹⁵Så snart Isebel hörde att Nabot var stenad till döds, sade hon till Ahab: »Stå upp och tag jisreeliten Nabots vingård i besittning, den som han vägrade att låta dig få för penningar; ty Nabot är icke längre vid liv, utan han är död.»

¹⁵Huan, Jezebelin Naboth suangin a deng ua, a si ta chih a jakin hichi ahi a, Jezebelin Ahab kiangah, "thou in la, Jezreel mi Naboth grephuan, a hon leisak phallouh nei ta oleh: Naboth a dam non takei, a si ta" achi a.

¹⁶Så snart Ahab hörde att Nabot var död, stod han upp och begav sig åstad ned till jisreeliten Nabots vingård för att taga den i besittning.

¹⁶Huan, Ahabin Naboth a si ta chih a jakin hichi ahia a, Jezreel mi Naboth grephuan nei dinga kuan suk dingin Ahab a thou ta.

¹⁷Men HERRENS ord kom till tisbiten Elia; han sade:

¹⁷Huan Toupa thu Tisbe mi Elija kiangah a hong tunga:

¹⁸»Stå upp, gå åstad och möt Ahab, Israels konung, som bor i Samaria. Du träffar honom i Nabots vingård, dit han har gått ned för att taga den i besittning.

¹⁸Thou inla, Samari khua a om Israel kumpipa houpih ding in hoh sukin: ngai in, Naboth grephuan ah a om a, neih tum in huai ah a hoh suk hi.

¹⁹Och du skall tala till honom och säga: 'Så säger HERREN: Har du till redan hunnit att både dräpa och tillträda arvet?' Därefter skall du tala till honom och säga: 'Så säger HERREN: På samma ställe där hundarna hava slickat Nabots blod skola hundarna slicka också ditt blod.'»

¹⁹A kiangah, TOUPA hichi in achi, "na that a, na neihsak behlap lai maw? " chi in, chi inla, a kiangah, TOUPA'N hichin achi, "ui in Naboth sisan a liah na mun mahmah uah nang sisan leng a liak sin uhi" chi in na chi ding, chi in.

²⁰Ahab sade till Elia: »Har du äntligen funnit mig, du min fiende?» Han svarade: »Ja, jag har funnit dig. Eftersom du har sålt dig till att göra vad ont är i HERRENS ögon,

²⁰Huan Ahabin Elija kiangah, "Na hong mu ta maw, ka melma pa? " achi a. Huan, aman a dawnga, "hon mu ta kei ve, Toupa mitmuh a thil hoihlou hih dinga kizuak hive chin".

²¹därför skall jag ock låta vad ont är komma över dig och skall bortsopa dig, och av Ahabs hus skall jag utrota allt mankön, både små och stora i Israel.

²¹"Ngai in na tungah thil hoihlou ka hon tungsak dinga, ka hon hih mang ding, Ahab akipanin ta pasal taphot Israel gama mi etzui leh etzui louh leng ka hihmang dinga,

²²Och jag skall göra med ditt hus såsom jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus, och såsom jag gjorde med Baesas, Ahias sons, hus, därför att du har förtörnat mig och kommit Israel att synda.

²²Nang non hehsak jiakin leh Israelte thil na hih khelh sak jiakin Nebat tapa Jeroboam inkote leh Ahija tapa Baaz inkote bang mai in na inkote ka bawl ding" achi a.

²³Också om Isebel har HERREN talat och sagt: Hundarna skola äta upp Isebel invid Jisreels murar.

²³Huan Jezebel tungtang thu leng Toupa'n a gen a, Jezebel kho-kulh chin-ah ui in Jezebel a ne ding uh;

²⁴Ja, den av Ahabs hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den som dör ute på marken skola himmelens fåglar äta upp.»

²⁴Ahab inkote laka mi khopi a si peuhmah te ui in a ne ding uh; gama misi peuhmahte tunga leng vasate'n a ne ding uh, chi in.

²⁵(Också har ingen varit såsom Ahab, han som sålde sig till att göra vad ont var i HERRENS ögon, när hans hustru Isebel uppeggade honom därtill.

²⁵(A ji Jezebel hasotna Toupa mitmuha thil hoihlou hih dinga kijuak, Ahab bang mahmah a om kei.

²⁶Mycken styggelse förövade han, i det han följde efter de eländiga avgudarna, alldeles såsom amoréerna hade gjort, vilka HERREN fördrev för Israels barn.)

²⁶Toupa'n Israel suante ma a adelhkhiak Amorte thilhih chi teng bang, milimte bia in thil kih huai takin ahih sek).

²⁷Men när Ahab hörde de orden, rev han sönder sina kläder och svepte säcktyg om sin kropp och fastade; och han låg höljd i säcktyg och gick tyst omkring.

²⁷Huan, Ahab in huai thu a jak in hichi ahi a, a puan abot kek a, sai-ip puan a silha, an a ngawl a, sai-ip puan ah a lum a, dawm takin a gamtangta.

²⁸Då kom HERRENS ord till tisbiten Elia; han sade:

²⁸Huan, Toupa thu Tisbe mi Eliza kiangah a hong tunga, Ahab ka ma a aki niamkhiak dan na mu hia?Ka ma a aki niamkhiak jiakin a damsung in thil hoihlou ka tungsak kei dinga, a tapa damsung in bel a inkote tungah thil hoih lou ka tungsak ding, chi in.

²⁹»Har du sett huru Ahab ödmjukar sig inför mig? Därför att han så ödmjukar sig inför mig, skall jag icke låta olyckan komma i hans tid; först i hans sons tid skall jag låta olyckan komma över hans hus.»

²⁹Ka ma a aki niamkhiak jiakin a damsung in thil hoihlou ka tungsak kei dinga, a tapa damsung in bel a inkote tungah thil hoih lou ka tungsak ding, chi in.