¹Konung Salomo var nu konung över hela Israel.

¹Huan, Kumpipa Solomon bel Israel te tengteng kumpipa in a oma.

²Och dessa voro hans förnämsta män: Asarja, Sadoks son, var präst;

²Hiaite a milian neihte ahi uh: Zadok tapa Azaria siampu ahia;

³Elihoref och Ahia, Sisas söner, voro sekreterare; Josafat, Ahiluds son, var kansler;

³Sisa tapa Elihoreph leh Ahija te leigelh mi ahi uh; Ahilud tapa Jehosaphat bel tanchin gelh mi ahia.

⁴Benaja, Jojadas son, var överbefälhavare; Sadok och Ebjatar voro präster;

⁴Jehoiada tapa Benai sepaih heutu ahi; Zadok leh Abiathar siampu ahi uh;

⁵Asarja, Natans son, var överfogde; Sabud, Natans son, en präst, var konungens vän;

⁵Nathan tapa Azaria heutute tunga mi ahia; Nathan tapa Zabud bel siampu leh kumpipa lawm ahi khawma;

⁶Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.

⁶Ahisar bel insung lam heutu ahia; Abda tapa Adoniram bel nasem dia goih teiteite heutu ahi.

⁷Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.

⁷Huan, Solomon in Irsael te tengteng tungah heutu sawm leh nih a nei, huaiten kumpipa a ding leh a inkote a dingin nek leh tak a ngaihtuah jel uh: mi khat in kum khat in kha khat jel nek ding tak ding a ngaihtuah ding ahi.

⁸Och följande voro deras namn: Ben-Hur i Efraims bergsbygd;

⁸Hiaite a min uh ahi: Ephraim tang gamah Ben-hur:

⁹Ben-Deker i Makas, Saalbim, Bet-Semes, Elon, Bet-Hanan;

⁹Makaz khua ah te, Saalbim khua ah te, Bethsemes khua ah te, Elon-bethhanan khua ah te Ben-deker:

¹⁰Ben-Hesed i Arubbot, vilken hade Soko och hela Heferlandet;

¹⁰Arutboth gamah Benhesed; aman Soko leh Hepher gam tengteng a tang tela:

¹¹Ben-Abinadab i hela Nafat-Dor -- denne fick Salomos dotter Tafat till hustru --;

¹¹Dor kho zou gam tengteng ah Ben-abindab; aman Solomon tanu Taphath ji in a nei:

¹²Baana, Ahiluds son, i Taanak och Megiddo och i hela den del av Bet-Sean, som ligger på sidan om Saretan, nedanför Jisreel, från Bet-Sean ända till Abel-Mehola och bortom Jokmeam;

¹²Taanak khua leh Meggido khua ah te, Jezreel kho nuai, Zarethan kho china om Beth-sean bial tengteng te ah, Beth-sean akipan Abel-mehola ah te, Jokmeam gam bul tanin Ahiluda tapa Baan:

¹³Ben-Geber i Ramot i Gilead; han hade Manasses son Jairs byar, som ligga i Gilead; han hade ock landsträckan Argob, som ligger i Basan, sextio stora städer med murar och kopparbommar;

¹³Ramoth-gilead khua ah Ben-geber; aman Manasi tapa Jair khua, Gilead gama omte atang tela; Basan gama Argob bial, khoi thupi taktak kho sawmguk, kulh leh a kalhna dal tawn neite leng atang tela:

¹⁴Ahinadab, Iddos son, i Mahanaim;

¹⁴Mahanaim khuaah Iddo tapa Ahinadab:

¹⁵Ahimaas i Naftali; också han hade tagit en dotter av Salomo, Basemat, till hustru;

¹⁵Naphtali gamah Ahimaaz; a man leng Solomon tanu Basemath jiin a neia:

¹⁶Baana, Husais son, i Aser och Alot;

¹⁶Aser leh Bealoth khuaah te Husai tapa Baan:

¹⁷Josafat, Paruas son, i Isaskar;

¹⁷Issakar gamah Paru tapa Jehosaphat;

¹⁸Simei, Elas son, i Benjamin;

¹⁸Benjamin gamah Ela tapa Simei

¹⁹Geber, Uris son, i Gileads land, det land som hade tillhört Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan; ty allenast en enda fogde fanns i det landet.

¹⁹Amorte kumpipa Sihon leh Basan kumpipa Og gam, Gilead gamah Uria tapa Geber; huai gam heutu omsun amah ahi.

²⁰Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad.

²⁰Judate leh Israelte tuipi piaua piaunel zah mahmahin a tam ua, a ne un a dawn ua, nuam takin a om jel uh.

²¹Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.

²¹Huchiin, Solomonin luia kipan Philistiate gam leh Aigupta gamgi phain gam tengtengah vai a hawm a: kipahmante a hontawi sek ua, Solomon dam sung tengin a na a sem jel uhi.

²²Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,

²²Solomon ni khat nek khop bel tangbuang nel mahmah pota sawmthum leh, tangbuang pota sawmguk ahi a:

²³tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

²³Bawngtal thau tak sawm, bawngtal gamta chi sawmnih, belam ja toh; huaite lou leng sakhi te, sangai te, sakhi tal te, ak vak thaute leng.

²⁴Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,

²⁴Lui gal khen lam gam tengteng, Tipsa akipana Gaza tan, lui gal khen lama kumpipate tengteng tungah a lal hi: a kim a vela mi tengteng toh galmuangin a om chiat uh.

²⁵Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.

²⁵Huan, Solomon dam sungin Judate leh Israelte Dan akipan Beer-seba kho tanin mi chih amau grep chin uah leh amau theipi chin nuai uah bittakin a om chiat uh.

²⁶Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.

²⁶Huan, Solomonin akangtalai kai sakol in singli leh sakol tungtuang mi singkhat keh sangnih a nei a.

²⁷Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.

²⁷Huai, heututen amau tan kha khain Solomon leh kumpipa Solomon dohkan hongum teite tengteng nek ding a ngaihtuah jel uh; piak kim louh a nei ngei kei uh.

²⁸Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.

²⁸Mi chihin a hih ding ua seh bang peuhmah dungjuiin a omna ding munah sakolte leh gan tai hat mahmahte adingin barli-buh leh buhpawlte leng a honpo sek uhi.

²⁹Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,

²⁹Huan, Pathianin Solomon pilna leh theihna thupi mahmah leh lungsim letna tuipi piaua piaunel bang mai a pia a.

³⁰så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.

³⁰Solomon pilna in suahlam tate tengteng pilna leh Aigupta mite pilna tengteng a khup vek hi.

³¹Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.

³¹Mi tengteng sangin a pil a: Mahol tate, Ezra mi Ethan te, Heman te, Kalkol te, Darda te sangin leng: huchiin a kima nam tengtengte lakah a min a thang ta hi.

³²Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.

³²Paunak sangthum a gen a: huan, a late bel sangkhat leh nga ahi.

³³Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.

³³Sing tanchinte leng Lebanon tanga Sidar sing akipana kulh a hongselkhia hussop tanin a gen sek a, sa tanchin te, vasa tanchin te, bokvaka pai chi tanchin te: ngasa tanchin te leng a gen sek.Huchiin Solomon pilna tanchin zasa peuhpeuh khovel kumpipate tengteng akipanin chi chiha mi a pilna ngaikhe dingin a hongpai jeljel uh.

³⁴Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.

³⁴Huchiin Solomon pilna tanchin zasa peuhpeuh khovel kumpipate tengteng akipanin chi chiha mi a pilna ngaikhe dingin a hongpai jeljel uh.