¹Och David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt, när han fick se David, och frågade honom: »Varför kommer du ensam och har ingen med dig?»

¹Huchiin David bel Nob khua ah siampu Ahimelek kiangah a hoha: huan, Ahimelekin ling kawmin David a na dawna, a kiangah, bangchidana hia tangtat na chia, kuamah paipih na neih louh? A chi a.

²David svarade prästen Ahimelek: »Konungen har givit mig ett uppdrag, men han sade till mig: 'Ingen får veta något om det uppdrag vari jag sänder dig, och som jag har givit dig.' Och mina män har jag visat till det och det stället.

²Huan, Davidin siampu Ahimelek kiangah, kumpipan thil hih dingin thu a honpiaa, ka kiangah, ka hon thihihsak tup himhim leh ka hon thupiak kuamahin theikei heh, a chi bikbeka: huan, tangvalte na omna ding mun khawng bang ka sepa.

³Giv mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas.»

³Huchiin bangbang ahia na khuta om? Tanghou beu nga honpia inla, a hihkeileh na neih lamlam leng, a chi a.

⁴Prästen svarade David och sade »Vanligt bröd har jag icke till hands; allenast heligt bröd finnes -- om eljest dina män hava avhållit sig från kvinnor.»

⁴Huan, siampuin David a dawnga, tanghou nazong ka neikeia, tanghou siangthou bel ka nei; tangvalte numei laka a kihepkhiak peuhmah uleh, a chi a.

⁵David svarade prästen och sade till honom: »Ja, sannerligen, kvinnor hava på sista tiden varit skilda från oss; när jag drog åstad, voro ock mina mäns tillhörigheter heliga. Därför, om också vårt förehavande är av helt vanligt slag, är det dock i dag heligt, vad våra tillhörigheter angår.»

⁵Huan, Davidin siampu a dawnga, a kiangah, tu ni thum sung numei lakah himhim ka kihemkhe vek taktak uhi; ka hongpawt khiak sin laiin leng tangvalte tuiumbelsuan a siangthou hi, koikoi hiama hoh mawkmawk lel ding ka hi na ua; tuni ngailin houh a tuiumbelsuan uh na siangthouna semin chia; a chi a.

⁶Då gav prästen honom av det heliga; ty där fanns icke något annat bröd än skådebröden, som hade legat inför HERRENS ansikte, men som man hade burit undan, för att lägga fram nybakat bröd samma dag det gamla togs bort.

⁶Huchiin siampuin tanghou siangthou a peta a: huailaiah lah tanghou koih a lak ni ua tanghou luma khen dinga TOUPA ma akipana a lakpen uh kia loungal tanghou dang lah a om ngal keia.

⁷Men där befann sig den dagen en av Sauls tjänare, som var satt i förvar inför HERREN, en edomé vid namn Doeg, den förnämste av Sauls herdar.

⁷Huan, huai niin Saula sikhate laka mi khat TOUPA maa zekaisak a om a oma; a min Doeg ahi a, Edom mi, Saula gan chingmi laka heutu pen ahi.

⁸Och David frågade Ahimelek ytterligare: »Har du icke här till hands något spjut eller något svärd? Ty varken mitt svärd eller mina andra vapen tog jag med mig, eftersom konungens uppdrag krävde så stor skyndsamhet.»

⁸Huan, Davidin Ahimelek kiangah, teipi hiam, namsau hiam na kem kei maw? kumpipa maa man-gan a kiphatmoh jiakin ka namsau leh ka galvan a bangmah ka hontawi mankei hi, a chi a.

⁹Prästen svarade: »Jo, det svärd som har tillhört filistéen Goljat, honom som du slog ned i Terebintdalen; det finnes, inhöljt i ett kläde, där bakom efoden. Vill du taga det med dig, så tag det; ty något annat än det har jag icke.» David sade: »Dess like finnes icke; giv mig det.»

⁹Huan, siampuin, Philistia mi Goliath, Ela guam a na thahpa namsau, ngai in, siampu puanak liah ah puana tuam in a om thek hi; huaia na lak nop leh lain, huai kia loungal a dang a om kei, a chi a. Huan, Davidin, huai vala om de, hon pe dih ve leh, a chi a.

¹⁰Och David stod upp och flydde samma dag för Saul och kom till Akis, konungen i Gat.

¹⁰Huchiin David a dinga, huai niin Saula kihtain a tai manga, Gath kumpipa Akis kiangah a hohta hi.

¹¹Men Akis' tjänare sade till honom: »Detta är ju David, landets konung! Det är ju till dennes ära man sjunger så under dansen: 'Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.'

¹¹Huan, Akis sikhaten a kiangah, hiai mi a gam kumpipa uh David ahikei maw? Saulain a sang a sang athat, Davidin a sing a sing, chia lou kawmin a tungtang thu lain a sa juajua uh ahikei maw? a chi ua.

¹²David lade märke till dessa ord, och han begynte storligen frukta för Akis, konungen i Gat.

¹²Huan, Davidin huai thute a lungsimin a paia, Gath kumpipa Akis a kihta mahmah.

¹³Därför ställde han sig vansinnig inför deras ögon och betedde sig såsom en ursinnig, när de ville fasthålla honom, och ritade på dörrarna i porten och lät spotten rinna ned i sitt skägg.

¹³Huchiin a maah a omdan a hihlamdanga, a mitmuh un a kihaisak ek hi, kongkhakte bang a pham ekeka, a khamul khawngah chil a luang sak zungzung maimah hi.

¹⁴Då sade Akis till sina tjänare: »I sen ju huru vanvettigt mannen beter sig. Varför fören I honom till mig?

¹⁴Huchiin Akis in a sikhate kiangah, en ta unla, mi hai ahih lah na thei gige ngal ua, bangdia ka kianga honpi na hi ua?Mihai ka kitaksap jiakin hia hiai mi a haidan hihlang dia ka maa na honpi uh? Hiai mi ka in ah a honglut tel mahmah ding maw? a chi a.

¹⁵Har jag då sådan brist på vanvettiga människor, att I behövden föra denne hit, för att han skulle bete sig vanvettigt inför mig? Skulle en sådan få komma in i mitt hus?»

¹⁵Mihai ka kitaksap jiakin hia hiai mi a haidan hihlang dia ka maa na honpi uh? Hiai mi ka in ah a honglut tel mahmah ding maw? a chi a.