¹Sedan nu HERRENS ark hade varit i filistéernas land i sju månader,

¹Huan, TOUPA bawm bel Philistia mite gamah kha sagih a oma.

²tillkallade filistéerna sina präster och spåmän och sade: »Vad skola vi göra med HERRENS ark? Låten oss veta på vilket sätt vi skola sända den till dess plats igen.»

²Huan, Philistia miten, TOUPA bawm bang I chih ding ua? a omna ngei maha paisak nawnna dan honhilh dih ve ua, chiin a siampute leh aisansiamte a sam uhi.

³De svarade: »Om I viljen sända bort Israels Guds ark, skolen I icke sända bort den utan skänker; I måsten giva åt honom ett skuldoffer. Då skolen I bliva botade, och det skall då också bliva eder kunnigt varför hans hand icke drager sig tillbaka från eder.»

³Huan, amau, Israelte Pathian bawm na paisak ding uleh leng a vuakin paisak het kei un; a kiangah tatlek kithoihna lan ngeingei un, huchiin hihdam in na om ding uh, huan, bangdinga a khut honsuan sak louh hiam chih na thei ding uh, a chi ua.

⁴Då frågade de: »Vad för ett skuldoffer skola vi giva åt honom?» De svarade: »Fem bölder av guld och fem jordråttor av guld, lika många som filistéernas hövdingar; ty en och samma hemsökelse har träffat alla, också edra hövdingar.

⁴Huchiin amau, A kianga ka tatlekna uh lat ding bang ahi dia? a chi ua. Huan, amau, Philistia hausate zahin dangkaeng jangtan lim nga leh dangkaeng sansim lim nga: na vek ua tunga hi leng leh na hausate uh tunga leng lah khat ahi ngala.

⁵I skolen göra avbildningar av edra bölder och avbildningar av jordråttorna som fördärva edert land; given så ära åt Israels Gud. Kanhända tager han då bort sin tunga hand från eder, så ock från eder gud och från edert land.

⁵Huaijiakin na jangtan lim uh leh na gam uh hihsetu sansim limte bawl unla: huan, Israelte Pathian pahtawi un, huchiin a khut na tunguah te, na pathian uleh na gam uh tungah te a jangsak nuam kha ding hi.

⁶Varför tillsluten I edra hjärtan, såsom egyptierna och Farao tillslöto sina hjärtan? Måste icke dessa, sedan han hade utfört stora gärningar bland dem, släppa israeliterna, så att de fingo gå?

⁶Aigupta mite leh Pharoin lungsim a khauhsak bang un bangdia na lungsim uh khauhsak na hi ua? A lak ua thil lamdang pia a hihin mite lah a paisak ua, a pawtkheta uh hilou maw?

⁷Så gören eder nu en ny vagn, och tagen två kor som giva di, och som icke hava burit något ok, och spännen korna för vagnen, men skiljen deras kalvar ifrån dem och låten dem stanna hemma.

⁷Huaijiakin tuin kangtalai thak sutuah unla, bawngpi nih a nawi suk lai, hakkol po kha ngei nai hetlou toh; huai bawngpite kangtalai ah khih unla, huan, a noute uh in lamah amau akipan honpi un.

⁸Tagen så HERRENS ark och sätten den på vagnen, och läggen de gyllene klenoder I given honom såsom skuldoffer ned i ett skrin vid sidan av den, och låten den så gå åstad.

⁸Huan TOUPA bawm la unla, kangtalai ah koih unla; huan, tatlek thoihna dinga na lat uh dangkaeng thil manpha pen singlem ah thunin a sikah koih unla, paisak unla khah mai un.

⁹Sedan skolen I se efter: om den tager vägen till sitt land, upp mot Bet-Semes, så var det han som gjorde oss allt detta stora onda; men om så icke sker, då veta vi att det icke var hans hand som hemsökte oss. Detta har då träffat oss allenast av en händelse.»

⁹Huchiin mahin gamgi lampang lampi tawnin Beth-semes ah a pai hiam en un, a pai leh I tung ua thil hoihlou tak amah hih a nahi dinga; a paikei leh ei hon gawtpa amah khut a nahi kei chih I thei ding ua, I tung ua hongom tei himhim lel ahi ding, a chi uhi.

¹⁰Männen gjorde så; de togo två kor som gåvo di och spände dem för vagnen; men deras kalvar behöllo de hemma.

¹⁰Huan, miten huchibangin a hih ua: bawngpi a nawi suklai nih a pi ua, kangtalai ah a khih ua, a noute uh bel inlamah a khum ua;

¹¹Och de satte HERRENS ark på vagnen, därtill ock skrinet med jordråttorna av guld och med avbildningarna av svulsterna.

¹¹Huan, TOUPA bawm kangtalai ah a koih ua, dangkaeng sansim limleh jangtan lim koihna singlem toh.

¹²Och korna gingo raka vägen fram åt Bet-Semes till; de höllo alltjämt samma stråt och gingo där råmande, utan att vika av vare sig till höger eller till vänster. Och filistéernas hövdingar gingo efter dem ända till Bet-Semes' område.

¹²Huan, bawngpite Beth-semes lam juanin lampi a jui vengveng ua; huchiin ham kawmkawm in lampipen a jui ua, taklam ah hiam, veilam ah hiam a pial het kei ua; huan, Philistia hausaten Beth-semes gamgi phain a jui uh.

¹³Men betsemesiterna höllo på med veteskörd i dalen. När de nu lyfte upp sina ögon, fingo de se arken; och de blevo glada, då de sågo den.

¹³Huan, Beth-semes khua miten guam ah a buh uh a nala ua, a dak tou ua, bawm a mu ua, a kipak mahmah uhi.

¹⁴Men när vagnen kom till betsemesiten Josuas åker, stannade den där; och där låg en stor sten. Då höggo de sönder trävirket på vagnen och offrade korna till brännoffer åt HERREN.

¹⁴Huan, kangtalai Beth-semes khuaa mi Joshua lou ah a honglut a, suangpi lian mahmah omna takah a dingta a; huan, kangtalai sing a ek ua, TOUPA biakna dingin bawngpite halmang thillat dingin a zangta uhi.

¹⁵Leviterna hade nämligen lyft ned HERRENS ark jämte skrinet som stod därbredvid, det vari de gyllene klenoderna funnos, och hade satt detta på den stora stenen. Sedan offrade invånarna i Bet-Semes på den dagen brännoffer och slaktoffer åt HERREN.

¹⁵Huan, Levi chiten TOUPA bawm dangkaeng thil manpha omna singlem toh a lakhia ua, suangpi tungah a koih uh: huan, Beth-semes khuaa miten huai ni mahin halmang thillatte leh kithoihnate TOUPA kiangah a lan ua.

¹⁶Och när filistéernas fem hövdingar hade sett detta, vände de samma dag tillbaka till Ekron.

¹⁶Huan, huai Philistia hausa ngaten a muh khitnung un, huai ni mahmahin Ekron kho lamah a pai nawnta uhi.

¹⁷De svulster av guld som filistéerna gåvo såsom skuldoffer åt HERREN utgjorde: för Asdod en, för Gasa en, för Askelon en, för Gat en, för Ekron en.

¹⁷Philistia miten dangkaeng zangtan lim TOUPA kianga tatlek thoihna dinga a lat uh hichi zah ahi; Asdod kho tuam dingin khat, Gaza kho tuam dingin khat, Askelon kho tuam dingin khat, Gath kho tuam dingin khat, Ekron kho tuam dingin khat:

¹⁸Men jordråttorna av guld voro lika många som filistéernas alla städer under de fem hövdingarna, varvid medräknas både befästa städer och landsbygdens byar, intill den stora Sorgestenen, på vilken de satte ned HERRENS ark, och som finnes kvar ännu i dag, på betsemesiten Josuas åker.

¹⁸Huan, dangkaeng sansim lim bel khua tengteng kulh nei khua leh singtang lam khua leng sim veka hausa ngatea Philistia mite khozah ahi: TOUPA bawm a ngakna suangpi mahmah uh Beth-semes khuaa mi Josua lou ah tu tanin a om nilouh lai hi.

¹⁹Av invånarna i Bet-Semes blevo ock många slagna, därför att de hade sett på HERRENS ark; han slog sjuttio man bland folket, femtio tusen man. Och folket sörjde däröver att HERREN hade slagit så många bland folket.

¹⁹Huan, Toupa bawm sung a et jiak un Beth-semes khuaa mite a gawta, a lak uah mi sang nga leh sawmsagih tak a gawt hi: TOUPAN a nak gawt tel jiakin mite a kap uh.

²⁰Och invånarna i Bet-Semes sade: »Vem kan bestå inför HERREN, denne helige Gud? Och till vem skall han draga bort ifrån oss?»

²⁰Beth-semes khua miten, hiai Pathian siangthou TOUPA maah kua a ding theiin I kiang ua kipan kua kiangah ahia a pai touh ding? a chi ua.Huchiin Kiriath-Jearim khuaa mite kiangah, Philistia miten TOUPA bawm a hongkoih nawn ua, hong suk unla na kianglam uah la tou dih ua, chia hilh dingin mite a sawlta uhi.

²¹Och de skickade sändebud till dem som bodde i Kirjat-Jearim och läto säga: »Filistéerna hava sänt tillbaka HERRENS ark; kommen hitned och hämten den upp till eder.

²¹Huchiin Kiriath-Jearim khuaa mite kiangah, Philistia miten TOUPA bawm a hongkoih nawn ua, hong suk unla na kianglam uah la tou dih ua, chia hilh dingin mite a sawlta uhi.