1I Benjamin levde en man som hette Kis, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit; och han var en rik man.
1Benjamin gama Benjamin suan mi khat mi hat hangsan mahmah a oma, a min Kis ahi, huai mi Abiel tapa ahia, huai mi Zeror tapa ahi, huai mi Bekorath tapa ahi, huai mi Aphia tapa ahi.
2Han hade en son som hette Saul, en ståtlig och fager man; bland Israels barn fanns ingen man som var fagrare än han; han var huvudet högre än allt folket.
2Huan, aman tapa a nei a, a min Saula ahi a, tangval deihhuai tak ahi a, Israel mite lakah amah sanga deihhuai himhim a om kei: kuamah a liangjang khup leng a om kei uh.
3Nu hade Kis', Sauls faders, åsninnor kommit bort för honom; därför sade Kis till sin son Saul: »Tag med dig en av tjänarna och stå upp och gå åstad och sök efter åsninnorna.»
3Huan, Saula pa Kis sabengtungte a manga. Huan, Kisin a tapa Saula kiangah, thou inla, sikha khat pi inla sabengtung va zong dih ve, a chi a.
4Då gick han genom Efraims bergsbygd och därefter genom Salisalandet; men de funno dem icke. Så gingo de genom Saalimslandet, men där voro de icke; sedan gick han genom Benjamins land, men de funno dem icke heller där.
4Huchiin Ephraim tang gam khawng ah a vaka, huan, Salisa gam khawngah leng a vaka, himahleh a mukei uh: huchiin Salisa gamah a vak nawn ua, huaiah leng a omkei uh; huan, Benjamin mite gamah a vak nawna, himahleh a mu tuankei uh.
5När de så hade kommit in i Sufs land, sade Saul till tjänaren som han hade med sig: »Kom, låt oss gå hem igen; min fader kunde eljest, stället för att tänka på åsninnorna, bliva orolig för vår skull.»
5Zuph gam a tun un Saulain a kianga om, a sikha kiangah, kisa dih, I pai nawnta mai ding, huchikeileh ka pan sabengtung ngaihtuah tangin ei a hon ngaihtuah kha ding, a chi a.
6Men han svarade honom: »Se, i denna stad finnes en gudsman; han är en ansedd man; allt vad han säger, det sker. Låt oss nu gå dit; måhända kan han säga oss något om den färd vi hava företagit oss.»
6Huan, aman a kiangah, ngaiin, hiai khua ah Pathian mi a om a, mi zahtakhuai tak ahi a, a gen peuhmah a hongtung ngeingei nak hi: kisain, huailaiah I hoh ding, I hohna dingte a honhilh thei zenzen kha deh, a chi a.
7Då sade Saul till sin tjänare: »Men om vi gå dit, vad skola vi då taga med oss åt mannen? Brödet är ju slut i våra ränslar, och vi hava icke heller någon annan gåva att taga med oss åt gudsmannen. Eller vad hava vi väl?»
7Huchiin Saulain a sikha kiangah, ahinaa ngaidih, hoh hita lehang, huai mi ading bang I tawi dia? I bawm ah lah tanghou a om nawn keia. Pathian mi kipahman tawi ding a om het kei mai hi: bang I nei eita aw? a chi a.
8Tjänaren svarade Saul ännu en gång och sade: »Se, här har jag i min ägo en fjärdedels sikel silver; den vill jag giva åt gudsmannen, för att han må säga oss vilken väg vi böra gå.»
8Huan, sikhain Saula a dawng nawn a, ngaiin, dangka sekel mun lia khena mun khat ka tawi laia; huai, I hohna ding a honhilh man din Pathian mi ka pe ding, a chi a.
9(Fordom sade man så i Israel, när man gick för att fråga Gud: »Kom, låt oss gå till siaren.» Ty den som man nu kallar profet kallade man fordom siare.)
9(Tuma siahin Israelte laka min Pathian dot a ut uleh, Kisa dih, mutheipa kiangah I hoh ding, a chi sek uh: tulaia Jawlnei a chih nak uh tumalamin Mutheipa a chi sek uh. )
10Saul sade till sin tjänare: »Ditt förslag är gott; kom, låt oss gå.» Så gingo de till staden där gudsmannen fanns.
10Huchiin Saulain a sikha kiangah, hoih geih e, vahoh peuhmah ni, a chi a. Huchiin Pathian mi omna khua ah a hohta uh.
11När de nu gingo uppför höjden där staden låg, träffade de några flickor som hade gått ut för att hämta vatten; dem frågade de: »Är siaren här?»
11Kho zot touhna a pai touh lai un nungak tuitawi dinga hongkuante a mu ua, a kiang uah, hiailaiah huai mutheipa a om hia? a chi ua.
12De svarade dem och sade: »Ja, helt nära. Skynda dig nu, ty han har i dag kommit till staden; folket firar nämligen i dag en offerfest på offerhöjden.
12Huan, amau a dawng ua, om mah, ngaiin, na ma uah a pai, kin un, tuniin khua ah a nahoh hi: tuniin mun sangah mite a kithoih uhi:
13Om I nu gån in i staden, träffen I honom, innan han går upp på höjden till måltiden, ty folket äter icke, förrän han kommer. Han skall välsigna offret; först sedan begynna de inbjudna att äta. Gån därför nu ditupp, ty just nu kunnen I träffa honom.»
13Khua na lut touh tak un mun sanga an ne dinga a hoh main na va mu ngalmai ding uh: kithoihna vualjawlpa ding ahihjiakin a tun mateng mipin an a ne sin kei uhi; huai khit chiangin a mi sapte un an a ne jel uhi. Huaijiakin hohtou meng unla, na va mu pah ngalmai ding uh, a chi ua.
14Så gingo de upp till staden. Och just när de kommo in i staden, mötte de Samuel, som var stadd på väg upp till offerhöjden.
14Huchiin, khua ah a hohtou ua; huan, khua a lut uleh, ngaiin, Samuel mun sanga hoh dingin amau a kituahpih a.
15Men dagen innan Saul kom hade HERREN uppenbarat för Samuel och sagt:
15Huan, Saula hong ma ni khatin TOUPA Samuel kiangah kilakin,
16»I morgon vid denna tid skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste över mitt folk Israel; han skall frälsa mitt folk ifrån filistéernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig.»
16Jingchiangin hichih hun laiin Benjamin gam akipanin na kiangah mi khat ka honhohsak sina, ka mi Israelte tunga heutu hi dingin thau na nilh ding a, aman Philistia mite khut akipan ka mite a hondam ding; a kikou husa uh ka kiang a hongtun tak jiakin ka mite jaw ka limsak hi, chiin.
17När nu Samuel fick se Saul, gav HERREN honom den uppenbarelsen: »Se där är den man om vilken jag sade till dig: Denne skall styra mitt folk.»
17Huan, Samuelin Saula a muhin TOUPAN a kiangah, endih, na kianga ka mi gen; amah mahin ka mite tungah thu a nei ding, a chi a.
18Men Saul gick fram till Samuel i porten och sade: »Säg mig var siaren bor.»
18Huchiin kulh kongpi ah Saula in Samuel a va naih a, Mutheipa in koilaia om ahia, hon hilh dih ve, a chi a.
19Samuel svarade Saul och sade: »Jag är siaren. Gå före mig upp på offerhöjden, ty I skolen äta där med mig i dag. Men i morgon vill jag låta dig gå; och om allt vad du har på hjärtat vill jag giva dig besked.
19Huan, Samuelin Saula a dawnga, Kei huai mutheipa ka hi; ka maah mun sang lam juanin pai inla, tuniin ka kiangah an na ne sin hi; huan jingchiangin jingsangin ka honpaisak ding, na lungsima om tengteng leng ka honhilh ding hi.
20Och vad angår åsninnorna, som nu i tre dagar hava varit borta för dig, skall du icke bekymra dig för dem, ty de äro återfunna. Vem tillhör för övrigt allt vad härligt är i Israel, om icke dig och hela din faders hus?»
20Huan, na sabengtung ni thum mangsa thu lunghimoh ken, a muta uh. Israelte laka thupina tengteng kua ading ahia? Nang ding leh na pa ina mi tengteng ading ahi kei maw? a chi a.
21Saul svarade och sade: »Jag är ju en benjaminit, från en av de minsta stammarna i Israel, och min släkt är ju den ringaste bland alla släkter i Benjamins stammar. Varför talar du då till mig på det sättet?»
21Huan, Saulain a dawnga, Israel nam laka neupen, Benjamin nam ka hi kei maw? Huan, ka inkuan uh leng Benjamin inkuan tengteng laka neupen ahi kei maw? bangchidana hichibanga ka kianga chi na hia? a chi a.
22Men Samuel tog Saul och hans tjänare och förde dem upp i salen och gav dem plats överst bland de inbjudna, vilka voro vid pass trettio män.
22Huan, Samuelin Saula leh a sikha a pi a, mikhual indan ah a pi luta, a mi sap uh, sawmthum tak lakah mun thupipen ah a tusaka.
23Och Samuel sade till kocken: »Giv hit det stycke som jag gav dig, och som jag sade att du skulle förvara hos dig.»
23Huan, Samuelin anhuanmi kiangah, na kiangah koih tuam ding ka chih, tantuan ka honpiak pen honla dih, a chi a.
24Då tog kocken fram lårstycket med vad därtill hörde, och satte det fram för Saul; och Samuel sade: »Se, här sättes nu fram för dig det som har blivit sparat; ät därav. Ty just för denna stund blev det undanlagt åt dig, då när jag sade att jag hade inbjudit folket.» Så åt Saul den dagen med Samuel.
24Huchiin anhuanmin a phei leh a tunga om a honla a, Saula maah a lui a. Huan, Samuelin, endih: ka na koih tuam: um inla nein; a hun sehsa dinga hiai ka honnasehsak him uh ahi, mite ka sam khawm hi, leng ka nachita ngala, a chi a. Huchiin huai niin Saula in Samuelte toh ankuang a um khawm uhi.
25Därefter gingo de ned från offerhöjden och in i staden. Sedan samtalade han med Saul uppe på taket.
25Huan, mun sang akipan khuaa a pai suk uh leh in tungah Saula bel lupna a bawlsak ua, a lumta a.
26Men bittida följande dag, när morgonrodnaden gick upp, ropade Samuel uppåt taket till Saul och sade: »Stå upp, så vill jag ledsaga dig till vägs.» Då stod Saul upp, och de gingo båda åstad, han och Samuel.
26Huan, jingkhangin a thou a; ni suah kuan ding khawngin Samuelin in tunga om Saula a sama, thou inla, ka honpaisakta ding, a chi a. Huchiin Saula a nih un a paikhia ua, amah leh Samuel a pawtta uh.Khota lam a tun suk uleh, samuelin Saula kiangah, Sikhapa ka malam ah paisak inla, (amah a paita a) nang bel khawl tadih inla, Pathian thu ka honhilh tadih ding, a chi a.
27När de så voro på väg ned mot ändan av staden, sade Samuel till Saul: »Säg till tjänaren att han skall gå före oss» -- och han fick gå -- »men du själv må nu stanna här, så vill jag låta dig höra vad Gud har talat.»
27Khota lam a tun suk uleh, samuelin Saula kiangah, Sikhapa ka malam ah paisak inla, (amah a paita a) nang bel khawl tadih inla, Pathian thu ka honhilh tadih ding, a chi a.