¹Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus, hälsar den Guds församling som finnes i Korint, och tillika alla de heliga som finnas i hela Akaja.

¹Paula, Pathian deihlama Kris Jesu sawltak leh i unaupa Timothi in: Korinth khuaa Pathian saptuam omte kiangah, leh Akhaia gam tengtenga mi siangthou om tengtengte kiang ah:

²Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

²Pathian i pa leh Toupa Jesu Kris kianga kipan hehpihna leh lemna na kiang uah om hen.

³Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud,

³I Toupa Jesu Kris Pathian leh Pa, hehpihnate Pa leh khamuanna tengteng Pathian, phatin om hen.

⁴han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.

⁴Pathianin koumau honkhamuanna ngeiin gimthuakna peuhmaha omte leng ka khamuan sam theihna dingun, aman ka gimthuaknate uah a honkhamuan jel hi.

⁵Ty såsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, så kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mått.

⁵Kris thuaknate tampitak ka tan bangun, Kris jiakin khamuanna leng tamsem ka tang uhi.

⁶Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker ock detta till tröst för eder, en tröst som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast,

⁶Himahleh, gimthuaka ka om uleh, noumau khamuanna ding leh hotdamna ding ahia; huan, khamuana ka om uleh, ka thuak bang uh na thuak chiangua na theih ua na khamuanna ding uh ahi.

⁷ty vi veta att såsom I delen våra lidanden, så delen I ock den tröst vi undfå.

⁷Huan, gimthuakna tang samte na hih bang un, khamuanna tang samte leng na hi uh chih ka theih un, ka hon lamet sakna uh a kip ahi.

⁸Vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen Asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.

⁸Unaute aw, Asia gama ka tung ua gimthuakna tung na theih louh uh ka deih kei uh, huchia, nakpitaka thuakzoh vual louha, hin himhim leng lamen lou khop hiala delhdena ka om uh.

⁹Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.

⁹Ahi, sihna thupukna mutain ka kingai hial uhi; himah leh huai tuh koumau kimuang loua misite kaithoupa Pathian ka muan jawk nading uh ahi;

¹⁰Och ur en sådan dödsnöd frälste han oss, och han skall än vidare frälsa oss; ja, till honom hava vi satt vårt hopp att han allt framgent skall frälsa oss.

¹⁰Aman huchibang sih lauhuai lakah honhunkhetaa, a honhunkhe nawn ding; a honhunkhe nawn jel ding chih amah tungah kalametna uh ka nga uhi.

¹¹Också I stån oss ju bi med eder förbön. Och så skola många hembära tacksägelse för oss, för den nåd som genom mångas böner har kommit oss till del.

¹¹Nou leng thumna a non panpih luat ding uh ahi, huchiin tampite thumna dawnna vualjawlna piaka ka om chiangun koute jiakin mi tampiin kipahthu a gen ding uhi.

¹²Ty vad vi kunna berömma oss av, och vad vårt samvete bär oss vittnesbörd om, det är att vi i denna världen hava vandrat i Guds helighet och renhet, icke ledda av köttslig vishet, utan av Guds nåd; så framför allt i vårt förhållande till eder.

¹²Ka suan uh jaw hiai ahi, ka sia leh pha theihna thu uh theihsak, siangthouna leh Pathian dikna neiin, sa pilna ah hi louin, Pathian hehpihna hi jawin khovel ah ka gamta ua, nou lam ah ka gamta hoih nawn sem uhi.

¹³Ty i vad vi skriva till eder ligger icke något annat än just vad I läsen och väl kunnen förstå. Och jag hoppas att I skolen komma att till fullo förstå

¹³Na sim theih uleh na theihtheih ding uh lou ngal thu dang himhim na kiang uah ka gelh kei uhi; a tawp phain ka thu uh na theihsiam uh ka lamen lai uhi,

¹⁴vad I redan nu delvis förstån om oss: att vi äro eder berömmelse, likasom I ären vår berömmelse, på vår Herre Jesu dag.

¹⁴Theihsiamna tan na neihtak bangun, i Toupa Jesu ni chiangin, noute kon suan theih bangun nouleng koute nonsuang thei sam ding uhi.

¹⁵Och i denna tillförsikt tänkte jag komma först till eder, för att I skullen få ännu ett kärleksbevis.

¹⁵Huan, huai gintakna neiin, na kiang uah hong masa leng ka chi a, kipahna thuahnih na neih theihna ding un,

¹⁶Genom eder stad ville jag alltså taga vägen till Macedonien, och jag skulle sedan från Macedonien återigen komma till eder, för att då av eder utrustas för resan till Judeen.

¹⁶Noumau tawn kawmin Masidonia gamah pai jel leng la, Masidonia gama kipana na kiang uah hongkihei nawn leng la, huan Judia gama ka hohna ding ah noumau khakin om leng, leng ka chi a.

¹⁷Så tänkte jag; och icke har jag väl därför nu handlat i vankelmod? Eller plägar jag kanhända fatta mina beslut efter köttet, så att vad jag säger är på samma gång »ja, ja» och »nej, nej»?

¹⁷Huchiin, huchibang ka ngaihtuah laiin ka lungsim kip louhdan lang sak hia ka hih? Ahihkeileh, Ahi, chih leh, Ahi kei, chi tuaktuak dingin, thil hih ka tup nak pen khovelmi bangin hia ka tup?

¹⁸Ingalunda; så sant Gud är trofast, vad vi tala till eder är icke »ja och nej».

¹⁸Ahihhangin, Pathian a muanhuai bangin, noumau lama ka thu uh tuh, Ahi, chih leh, Ahi kei, chih ahi kei hi.

¹⁹Guds Son, Jesus Kristus, han som bland eder har blivit predikad genom oss -- genom mig och Silvanus och Timoteus -- han kom ju icke såsom »ja och nej», utan »ja» har kommit i och genom honom.

¹⁹Abang abang hi hen aw, Pathian Tapa Jesu Kris, a thu kei leh Silvana leh Timothiin na lak ua ka gen un, Ahi, leh Ahi kei, a chi tuaktuak kei ngala, amahah jaw thil teng teng Ahi, chih ahi gige hi.

²⁰Ty Guds löften, så många de äro, hava i honom fått sitt »ja»; därför få de ock genom honom sitt »amen», på det att Gud må bliva ärad genom oss.

²⁰Pathian thu chiamte tengtengin amahah, Ahi, chih a mu vek hi. Huaijiakin ahi Pathian thupina dinga amah jiaka, Amen, ka chih uh.

²¹Men den som befäster oss såväl som eder i Kristus, och den som har smort oss, det är Gud,

²¹Huan, Krisa noumau toh honhihkippa leh kou honsawlpa Pathian ahi;

²²han som har låtit oss undfå sitt insegel och givit oss Anden till en underpant i våra hjärtan.

²²Amah jaw honchiamtehpa leh, i lungtanga khamna Kha honpepa leng ahi.

²³Jag kallar Gud till vittne över min själ, att det är av skonsamhet mot eder som jag ännu icke har kommit till Korint.

²³Himahleh, ka kha tunga theihpih dingin Pathian ka sam ahi, noumau honhawi dingin ahi Korinth khuaa ka hongtak louh jaw.Na ginna uh honthuneih khum hilou-in, na kipahna ding ua nou tawh sem khawm ka hi jaw uhi; ginnaa ding kip na hi ngal ua.

²⁴(Detta säger jag icke, som om vi vore herrar över eder tro; fastmer äro vi edra medarbetare till att bereda eder glädje, ty i tron stån I fasta.)

²⁴Na ginna uh honthuneih khum hilou-in, na kipahna ding ua nou tawh sem khawm ka hi jaw uhi; ginnaa ding kip na hi ngal ua.