¹Jag Paulus själv, som »är så ödmjuk, när jag står ansikte mot ansikte med eder, men visar mig så modig mot eder, när jag är långt borta», jag förmanar eder vid Kristi saktmod och mildhet

¹Huan, kei Paula, na lak ua na mitmuh ua thunuailut taka oma, na kiang ua om louh taka noumau lama khauh ngal nakin, Kris lungnemna leh nunnemnain honngen ahi;

²och beder eder se till, att jag icke, när jag en gång är hos eder, måste »visa mig modig», i det jag helt oförskräckt tänker våga mig på somliga som mena att vi »vandra efter köttet».

²A hi, na kiang ua ka om chiangin, khenkhat sa banga oma honsepte tunga hang taka om ka tup ngamna bangin, kon khauhkhum akul louhna dingin kon ngen ahi.

³Ty fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter köttet.

³Sa ah om mahleng, sa kidou bangin i dou kei ua,

⁴Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art; de äro tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen.

⁴Eite kigalvannate jaw sa leng ahi keia, kulhpi kip tak phelna dinga Pathian jiaka thilhih thei tak galvan ahi jaw.

⁵Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad.

⁵Lunga gel pansante leh thil sang chiteng Pathian theihna dal dinga sang taka bawlte i phuk jel; ngaihtuahna chiteng Kris thumanna sikhaa piin;

⁶Och när lydnaden fullt har kommit till väldet bland eder, då äro vi redo att näpsa all olydnad.

⁶Na thumandan uh hihkima a om chiangin, thumanlouhna tengteng phula ding nangawn aleng mansaa omin.

⁷Sen då vad som ligger öppet för allas ögon. Om någon i sitt sinne är viss om att han hör Kristus till, så må han ytterligare besinna inom sig, att lika visst som han själv hör Kristus till, lika visst göra också vi det.

⁷Na mitmuh ua, thil omte en jel un. Kuamahin Krisa hia a kigintak leh, hiai tuh amah ngaihtuah nawn hen, amah Krisa hi mahbangin, koute leng ka hi sam uhi.

⁸Och om jag än något härutöver berömmer mig, då nu fråga är om vår myndighet -- den som Herren har givit oss, till att uppbygga eder och icke till att nedbryta -- så skall jag dock icke komma på skam därmed.

⁸Ka thuneihna uh (nou hihsiatna ding ahi keia, noumau bawl hoih jawkna dinga Toupan a honpiak) suang nawn semsem mahle ung ka zahlak kei ding uhi.

⁹Jag vill icke att det skall se ut, som om jag med mina brev allenast tänkte skrämma eder.

⁹Ka lai khakte-a nou honhihlau tum banga ka lat louhna dingin huai ka chi ahi.

¹⁰Ty man säger ju: »Hans brev äro väl myndiga och stränga, men när han kommer själv, uppträder han utan kraft, och på hans ord aktar ingen.»

¹⁰A laikhakte jaw a gikin, a khauha, a pumpi lam bel a jawngkhala, apau leng a hawmthohhuai ahi, a chi ngal ua.

¹¹Den som säger sådant, han må emellertid göra sig beredd på att sådana som vi äro i orden, genom våra brev, när vi äro frånvarande, sådana skola vi ock visa oss i gärningarna, när vi äro närvarande.

¹¹Ka om mang chiang ua ka laikhakte ua ka thu gelh uleh, huailaia na kiang ua ka om chiang ua ka hih ding uh a kibatlouhna a om kei chih huchibang miten a theisiam ding uh ahi.

¹²Ty vi äro icke nog dristiga att räkna oss till eller jämföra oss med somliga som giva sig själva gott vitsord, men som äro utan förstånd, i det att de mäta sig allenast efter sig själva och jämföra sig allenast med sig själva.

¹²Khenkhat amau kiphatte lakah ka kisim khawm ngam kei ua, amau toh leng ka kitenpih ngam sam uh ahi keia, ahihhangin, amau jaw amau leh amau kitehin, amau leh amau kitehpihin lungsim neilouin a om uhi.

¹³Vi för vår del vilja icke berömma oss till övermått, utan allenast efter måttet av det område som Gud tillmätte åt oss, när han bestämde att vi skulle nå fram jämväl till eder.

¹³Kou jaw ka tehna hun val un ka uang kei ding uh, Pathianin uk a hontang saka, huai tehna bang jelin ka uang zo ding uhi, noumaute leng uk hial dinga tehna.

¹⁴Ty vi sträcka oss icke utom vårt område, såsom nådde vi icke rätteligen fram till eder; vi hava ju redan med evangelium om Kristus hunnit fram jämväl till eder.

¹⁴Uk phal louhpi honuk bangin ka huap lian lo ngal kei ua; Kris Tanchin Hoih genin na kho pha un leng ka hongpai uhi.

¹⁵När vi säga detta, berömma vi oss icke till övermått, icke av andras arbete. Men väl hava vi det hoppet, att i samma mån som eder tro växer till, vi inom det område som har tillfallit oss skola bland eder vinna framgång, i så överflödande mått,

¹⁵Ka tehna hun val uh, midang sepgimte jaw, ka suang kei ua; na ginna uh a khandan bang jelin, na lak ua ka louma uh nakpitaka hihletin leh om chih lametna ka nei jaw uhi,

¹⁶att vi också få förkunna evangelium i trakter som ligga bortom eder -- och detta utan att vi, inom ett område som tillhör andra, berömma oss i fråga om det som redan där är uträttat.

¹⁶Midang loumaa a sepsa suang louin, na khen lam gam uh phaa leng Tanchin Hoih ka gen theihna ding un.

¹⁷Men »den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren».

¹⁷Himahleh, a suang peuhin Toupa suang hen.Amah kiphatin phat a loh ngal keia, Toupan a gen hoihin phat a loh jaw ahi.

¹⁸Ty icke den håller provet, som giver sig själv gott vitsord, utan den som Herren giver sådant vitsord.

¹⁸Amah kiphatin phat a loh ngal keia, Toupan a gen hoihin phat a loh jaw ahi.