¹I Jehus sjunde regeringsår blev Joas konung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba.

¹Jehu kum sagih a lal kumin Joas bel a lal pana; Jerusalem khua ah kum sawmli a lala; a nu min Zibia. Beer-seba khuaa mi ahi.

²Och Joas gjorde vad rätt var HERRENS ögon, så länge han levde, prästen Jojada hade varit hans lärare.

²Huan, siampu Jehoiadain Joas a sinsak sungteng Toupa mitmuhin thil hoih a hih seka.

³Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.

³Ahihhangin mun sangte teng hihsiat vek ahi tuankei; mun sangte ah mite a kithoih lailai un gimlim ahal nilouh lai uhi.

⁴Och Joas sade till prästerna: »Alla penningar vilka såsom heliga gåvor inflyta till HERRENS hus, gångbara penningar, sådana som utgöra lösen för personer, efter det värde som för var och en bestämmes, och alla penningar som någon av sitt hjärta manas att bära till HERRENS hus,

⁴Huan, Joasin siampute kiangah, Toupa ina lak lut thil zek tatna sum teng khawng simsate laka pai peuhmahte tuh a hin uh tatna sumte, kuapeuhin Toupa ina lak lut a phal uh sum tengtengte,

⁵dem skola prästerna taga emot, var och en av sina bekanta, och de skola därmed sätta i stånd vad som är förfallet på HERRENS hus, överallt där något förfallet finnes.»

⁵Siamputen a meltheihte uh akipanin na la chiat le uh; huchiin in sia a siatnana, bawl uhen, a chi a.

⁶Men i konung Joas' tjugutredje regeringsår hade prästerna ännu icke satt i stånd vad som var förfallet på huset.

⁶Himahleh hichi ahi a, kumpipa Jehoas bel kum sawmnih leh kum thum a lal nungin leng siamputen in sia a bawl kei lailai ua.

⁷Då kallade konung Joas till sig prästen Jojada och de övriga prästerna och sade till dem: »Varför sätten I icke i stånd vad som är förfallet på huset? Nu fån I icke längre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen lämna dem ifrån eder till det som är förfallet på huset.»

⁷Huchiin kumpipa Joas in siampu Jehoiada leh siampu dangte a sama, a kiang uah, Bangdia in siat nana bawl lou na hi ua? Tun jaw na meltheihte uh kianga kipan dangka la nawn kei unla, in se bawlna dingin pekhe zota un, a chi a.

⁸Och prästerna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att sätta i stånd vad som var förfallet på huset.

⁸Huan, siamputen mite kiang akipan dangka lak nawn louh leh, in siatnana puah louh pha asa ua.

⁹Då tog prästen Jojada en kista och borrade ett hål på locket och ställde den bredvid altaret, på högra sidan, när man går in i HERRENS hus. Och prästerna som höllo vakt vid tröskeln lade dit alla penningar som inflöto till HERRENS hus.

⁹Ahihhangin siampu Jehoiadain bawm ala a, a sin agei vanga, Toupa in a luta taklam pang, maitam chinah a tunga; huaiah Toupa in a dangka hontawi lut tengteng kongkhak vengmi siamputen a a nakoih jel uh.

¹⁰Men så snart de då märkte att mycket penningar fanns i kistan, gick konungens sekreterare ditupp jämte översteprästen, och de knöto in och räknade sedan de penningar som funnos i HERRENS hus.

¹⁰Huan, hichi ahi a, bawm ah dangka atam ngialta chih a theih un, kumpipa laigelh mi leh siampu lianpen a vahoh ua, a tun ua, Toupa ina dangka om chiang a sim uh.

¹¹Därefter överlämnades de uppvägda penningarna åt de män som förrättade arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa betalade ut dem åt de timmermän och byggningsmän som arbetade på HERRENS hus,

¹¹Huan, a dangka sim uh nasemmite, Toupa inlammite tunga heutute khutah a pekhia ua; amau Toupa insualmite, khutsiamte leh inlammite loh dingin a pe khia ua,

¹²och åt murarna och stenhuggarna, så ock till inköp av trävirke och huggen sten för att sätta i stånd vad som var förfallet på HERRENS hus, korteligen, till alla utgifter för att sätta huset i stånd.

¹²Suang sekmite leh suang laikhemite kiangah, Toupa insiatnana bawlna ding sing leh suangte leh in bawlnaa a khawkna peuh ah a zang jel uhi.

¹³Men man gjorde inga silverfat för HERRENS hus, ej heller knivar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller av silver, för de penningar som inflöto till HERRENS hus,

¹³Ahihhangin Toupa insunga a dangka hontawi un Toupa in a ding dangka siknoute, khawnvak puan tehnate, mai phiatkuangte, pengkulte, dangkaeng tui umbel suante, dangkasiik tui umbel suante a bawl kei uh;

¹⁴utan man gav dem åt arbetarna, och dessa satte därför HERRENS hus i stånd.

¹⁴Nasemmite ape jel ua, Toupa in bawlna in a zang jel uhi.

¹⁵Och man höll icke någon räkenskap med de män åt vilka penningarna överlämnades, för att de skulle giva dem åt arbetarna, utan de fingo handla på heder och tro.

¹⁵Huan, nasemmite piak dinga dangka a kepsakmite uh leng a etjui pih tuan khol kei uh; amau leh ginomtakin ahih jel sek uh.

¹⁶Men skuldoffers- och syndofferspenningarna gingo icke till HERRENS hus utan tillföllo prästerna.

¹⁶Moh thoihna thillat dangka leh, khelhna thoihna thillat dangkate bel Toupa in ah ala lut kei ua; siampute tantuam ahi.

¹⁷På den tiden drog Hasael, konungen i Aram, upp och belägrade Gat och intog det, därefter ställde Hasael sitt tåg upp mot Jerusalem.

¹⁷Huchiin Suria kumpipa Hazaelin Gath khua a va suala, a vala a; huan, Hazael bel Jerusalema hoh jel a tum hi.

¹⁸Då tog Joas, Juda konung, allt vad hans fäder Josafat, Joram och Ahasja, Juda konungar, hade helgat åt HERREN, och vad han själv hade helgat åt HERREN, och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i konungshuset, och sände det till Hasael, konungen i Aram, och då lämnade denne Jerusalem i fred.

¹⁸Huan, Juda kumpipa Joasin Juda kumpipa a pute Jehosaphatte, Jehoramte, Ahaziate nana latsa thil zek tengteng leh, amah thil zekte leh, Toupa ina leh kumpipa in a gou koih khawmnaa dangkaeng om tengteng a la veka, Suria kumpipa Hazael a khak a; huchiin Jerusalem a lehngatsanta.

¹⁹Vad nu mer är att säga om Joas och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

¹⁹Huchiin Joas tanchin dangte, a thilhihte tengteng Juda kumpipate lal lai thu gelhna buah a tuang ka hia?

²⁰Och hans tjänare uppreste sig och sammansvuro sig och dräpte Joas i Millobyggnaden, som sträcker sig ned mot Silla.

²⁰Huan, a mite a thou ua, sim a sawm ua, Joas bel Silla zot sukna lampi Millo in ah a sual ua; a hihlum uh.Amah mi, Simeath tapa Jozakar leh Somer tapa Jehozabad ten a that uhi; huchiin a pi leh pute lakah David khopi ah a vui ua; huan, a tapa Amazia a sikin a lal.

²¹Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slogo honom till döds. Och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom

²¹Amah mi, Simeath tapa Jozakar leh Somer tapa Jehozabad ten a that uhi; huchiin a pi leh pute lakah David khopi ah a vui ua; huan, a tapa Amazia a sikin a lal.