1Och HERREN sände Natan till David. När han kom in till honom, sade han till honom: »Två män bodde i samma stad; den ene var rik och den andre fattig.
1Huan, TOUPA'N David kiang ah Nathan a sawl a. Huan, a kiang ah a hoh a, Khua khat ah mi nih a om ua; khatpen mi hausa ahi a, khatpen mi genthei ahi.
2Den rike hade får och fäkreatur i stor myckenhet.
2Mi hausa in belam hon tampi leh gan hon tampi a nei a:
3Men den fattige hade icke mer än ett enda litet lamm, som han hade köpt; han uppfödde det, och det växte upp hos honom och hans söner, tillsammans med dem: det åt av hans brödstycke och drack ur hans bägare och låg i hans famn och var för honom såsom en dotter.
3Mi genthei in bel belamnou a nu neuchik khat a lei a, a vulh khat kia ngallou bangmah a neikei a: a kiang ah a tate toh khanglian ahi uh; a kuang sawk pih leh a nou kikoppih, a angsung a om, a tanu bang geih a a ngaihtuah ahi.
4Så kom en vägfarande till den rike mannen; då nändes han icke taga av sina får och fäkreatur för att tillreda åt den resande som hade kommit till honom, utan han tog den fattige mannens lamm och tillredde det åt mannen som hade kommit till honom.»
4Huan, mi hausa kiang ah khualzinmi khat a vatung a; huan, amah kiang a mikhual tung amah belam leh gan goh phallou in mi genthei belamnou a kiang a hongpa a goh a, a chi a.
5Då upptändes Davids vrede storligen mot den mannen, och han sade till Natan: »Så sant HERREN lever: dödens barn är den man som har gjort detta.
5Huchi in huai mi tungah a hehta mahmah a, Nathan kiang ah, TOUPA hinna lou in ka gen hi, huai thil hih mi hihlup mai tuak ahi;
6Och lammet skall han ersätta fyradubbelt, därför att han gjorde sådant, och eftersom han var så obarmhärtig.»
6Huan, hichi bang thil ahih ziak leh hehpihna a neihlouh ziak in a belamnou a mun li in a dit ding ahi, a chi a.
7Men Natan sade till David: »Du är den mannen. Så säger HERREN, Israels Gud: Jag har smort dig till konung över Israel, och jag har räddat dig ur Sauls hand.
7Huchi in Nathan in David kiang ah, Nangmah na ka, TOUPA, Israelte Pathian in hichi in a chi, Israelte kumpipa ding in sathau ka honnilh a, Saula khut a kipan in ka hon honkhia a;
8Jag har givit dig din herres hus och lagt din herres hustrur i din famn; ja jag har givit dig Israels hus och Juda. Och om detta skulle vara för litet, så vore jag villig att ytterligare giva dig både ett och annat.
8Huan, na pu in gou ka honluah sak a, na pu zite na angsung ah ka koih a, huan, Israel inkuante leh Judate ka hon pia a; huan, huaite a tawmluat lai uleh thil dangte leng hon piak beh lai ding ka kei maw.
9Varför har du då föraktat HERRENS ord och gjort vad ont är i hans ögon? Hetiten Uria har du låtit slå ihjäl med svärd, och hans hustru har du tagit till hustru åt dig själv; ja, honom har du dräpt med Ammons barns svärd.
9Bangdia TOUPA thu ngaineu a, a mitmuh a thil hoihlou na hih maizen? Hit mi Uria namsau in na hihlum a, a zi nang zi ding in na neihsak a, Amon suante namsau in na that.
10Så skall nu icke heller svärdet vika ifrån ditt hus till evig tid, därför att du har föraktat mig och tagit hetiten Urias hustru till hustru åt dig.
10Huaiziak in namsau in na inkote a ki khinsan hetkei ding; nang lah hon ngaineu in Hit mi Uria zi nang zi ding in na suhsak ngal a.
11Så säger HERREN: Se, jag skall låta olyckor komma över dig från ditt eget hus, och jag skall taga dina hustrur inför dina ögon och giva dem åt en annan, och han skall ligga hos dina hustrur mitt på ljusa dagen.
11TOUPA'N hichi in a chi, Ngai in, nangmah inkuan lak a kipan mahmah in na tungah thil hoihlou ka suaksak ding a, na mitmuh mahmah in na zi ka hon laksak ding, na vengte ka pe dia, sun khovak in na zite a luppih ding uh.
12Ty väl har du gjort sådant i hemlighet, men jag vill låta detta ske inför hela Israel, och det på ljusa dagen.»
12Nang bel a guk in na hih a, ken zaw Israel mite tengteng mitmuh in sun khovak in ka hih ding hi, a chi a.
13Då sade David till Natan: »Jag har syndat mot HERREN.» Natan sade till David: »Så har ock HERREN tillgivit dig din synd; du skall icke dö.
13Huna, David in Nathan kiang ah, TOUPA tungah thil ka hihkhialta, a chi a. Huan, Nathan in David kiang ah, TOUPA'N leng na khelhna a koihmang samta; na sikei ding.
14Men eftersom du genom denna gärning har kommit HERRENS fiender att förakta honom, skall ock den son som har blivit född åt dig döden dö.»
14Ahihhang in hiai na thilhih a Pathian gensiatna lemtang tak TOUPA melmate adia na bawl ziak in naupang na lak a piang a si ngeingei ding, a chi a.
15Sedan gick Natan hem igen. Och HERREN slog barnet som Urias hustru hade fött åt David, han slog det, så att det blev dödssjukt.
15Huchi in Nathan in a inlam ah a paisanta hi. Huan, Uria zi in David a suansak tungah TOUPA'N a khut a kha a, a chi a na mahmahta hi.
16Då sökte David Gud för gossens skull; och David höll fasta, och när han kom hem, låg han på bara marken över natten.
16Huchi in David in naupang a ding in Pathian kiang ah a ngen ngutngut a; huan, David in an bang a ngawl a, a lut a, zankhua in lei ah a lum.
17Då stodo de äldste i hans hus upp och gingo till honom, för att förmå honom att stiga upp från marken; men han ville icke, och han åt icke heller något med dem.
17Huan, a inkote lak a upate a thou ua, lei a kipan a kaithou ding in a kiang ah a ding ua; himahleh a thou nuamkei a, a kiang uah leng a nesamkei.
18Men på sjunde dagen dog barnet. Då fruktade Davids tjänare att om tala för honom att barnet hade dött, ty de tänkte: »När vi talade till honom, medan barnet ännu levde, ville han ju icke lyssna till våra ord. Huru skulle vi då kunna säga till honom att barnet har dött? Han kunde göra något ont.»
18Huan, hichi ahi a, a ni sagih ni in naupuang a sita. Huan, David sikhate'n naupang a sita chih a hilh ngamkei ua, Ngai in, naupang a damlai in a kiang ah thu i gen ua, a ngaikhe nuam ngalkei a, naupang a sita chih bangchin i hilh ngam dia, bang chichi hiam in a kihih kha ding, a chi ua.
19Men när David såg att hans tjänare viskade med varandra, förstod han att barnet hade dött. Då frågade David sina tjänare: »Har barnet dött?» De svarade: »Ja.»
19Himahleh David in a sikhate kisimhou a muh in naupang a sita chih a theita a; huan, David in a sikhate kiang ah, Naupang sita hia? a chi a. Huan, amau, Sita, a chi ua.
20Då stod David upp från marken och tvådde sig och smorde sig och bytte om kläder och gick in i HERRENS hus och tillbad. Och när han kom hem igen, begärde han att man skulle sätta fram mat åt honom, och han åt.
20Huchi in David lei a kipan a thou a, a kisil a, sathau a kinilh a, a puante a kheng a; huan, TOUPA in ah a hoh a, Pathian a bia; huan, a in lam ah a pai nawn a, huan, an a kan a, a ma ah a lui ua, a na neta hi.
21Då sade hans tjänare till honom: »Varför gör du på detta sätt? Medan barnet levde, fastade du och grät för dess skull; men så snart barnet har dött, står du upp och äter!»
21Huchi in a sikhate'n a kiang ah, Na thilhihdan bangchidan ahia? Naupang a damlai in an na ngawl a, na kap a, himahleh naupang a sihtak in na thou a, an khawng na ne mai ngal a, a chi ua.
22Han svarade: så länge barnet ännu levde, fastade och grät jag, ty jag tänkte: 'Vem vet, kanhända bliver HERREN mig nådig och låter barnet få leva.'
22Huan, aman, Naupang a damlai in an khawng ka ngawl a ka kap ngut a; Naupang a dam theihna ding in TOUPA'N hon hehpih kha mohkei ding, kua ahia thei ding? Ka chi a ahi.
23Men nu, när det har dött, varför skulle jag då fasta? Kan jag väl skaffa honom tillbaka igen? Jag går bort till honom, men han kommer icke tillbaka till mig.»
23Himahleh tu in a sita ngal a, bang din an ka ngawlta de? Ka sam kik nawn thei dia hia? A kiang ah kei ka pai khongkhong ding a, himahleh amah zaw ka kiang ah a hong kik nawnta kei ding, a chi a.
24Och David tröstade sin hustru Bat-Seba och gick in till henne och låg hos henne. Och hon födde en son, åt vilken han gav namnet Salomo. Och HERREN älskade honom
24Huchi in David in a zi Bath-seba a lungmuan a, a kiang ah a lut a, a luppih a, huan, tapa a suang a, a min in Solomon a sa hi.
25och sände ett budskap med profeten Natan, och denne gav honom namnet Jedidja, för HERRENS skull.
25Huan, TOUPA'N amah a it a; huan, zawlnei Nathan a thukhak a, huan, aman TOUPA tam sak in amin ding in Jedidia a sata hi.
26Och Joab angrep Rabba i Ammons barns land och intog konungastaden.
26Huchi in, Joab in Amon suante khopi Raba a sim a, khopi a lata hi.
27Sedan sände Joab bud till David och lät säga honom: »Jag har angripit Rabba och har redan intagit Vattenstaden.
27Huan, Joab in David kiang ah mi a sawl a, Raba ka sim a, ahi, tuite khopi ka lata hi.
28Så församla du nu det övriga folket och belägra staden och intag den, så att det icke bliver jag som intager staden och får bära namnet därför.»
28Huchi in mi omlai teng kaikhawm inla, khopi sual tum in zuan inla, la in: ken khopi la leng ka min a pu kha ding, a chi a.
29Då församlade David allt folket och tågade till Rabba och angrep det och intog det.
29Huchi in David in mi tengteng a kaikhawm a, Rava ah a hoh ua, a vasim ua, a lata uh.
30Och han tog deras konungs krona från hans huvud; den vägde en talent guld och var prydd med en dyrbar sten. Den sattes nu på Davids huvud. Och han förde ut byte från staden i stor myckenhet.
30Huan, a kumpipa uh lallukhu khuk lai a laksak a, a gikdan dangka-eng talent buk ahi a, suangmantamte leng a tel a; huan, David a khusak uh. Huan, khopi a gallak sum tampi a la hi.Huan, mipite a pikheta a, singatna te, leilehna sik zum te, sik heipite zang in na a sem sak a, lei haltakte a bawlsak a: Amon suante khopi tengteng huchibang in a hih. Huan, David leh mi tengteng Jerusalem ah a pai nawn uhi.
31Och folket därinne förde han ut och lade dem under sågar och tröskvagnar av järn och bilor av järn och överlämnade dem åt Molok. Så gjorde han mot Ammons barns alla städer. Sedan vände David med allt folket tillbaka till Jerusalem.
31Huan, mipite a pikheta a, singatna te, leilehna sik zum te, sik heipite zang in na a sem sak a, lei haltakte a bawlsak a: Amon suante khopi tengteng huchibang in a hih. Huan, David leh mi tengteng Jerusalem ah a pai nawn uhi.