¹Kriget mellan Sauls hus och Davids hus blev långvarigt. Därunder blev David allt starkare och starkare, men Sauls hus allt svagare och svagare.

¹Saula inkuante leh David inkuante sawtpi a kidou ua; David in hatlam a manoh a, Saula inkuanten bel hatlouh lam a manoh uh.

²I Hebron föddes söner åt David. hans förstfödde var Amnon, som han fick med Ahinoam från Jisreel.

²Huan, David in Hebron khua ah tapate a nei a, a ta masapen, Ammon, Jezreel mi Ahinaom lak a ahi a;

³Hans andre son var Kilab, som han fick med Abigal, karmeliten Nabals hustru, och den tredje var Absalom, son till Maaka, som var dotter till Talmai, konungen i Gesur.

³A zom Kileab, Karmel mi Nabal zi Abigail lak a ahi; huan, a thumna Absalom, Gesur kumpipa Talmai tanu Maak tapa ahi a;

⁴Den fjärde var Adonia, Haggits son, och den femte var Sefatja, Abitals son.

⁴Huan, a lina Adonija, Hagith tapa ahi a; a ngana bel Sephati, Abital tapa ahi a;

⁵Den sjätte var Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes åt David i Hebron.

⁵Huan, a gukna Ithream, David zi Ekli lak a ahi a. Hiaite David ta Hebron a piangte ahi uh.

⁶Så länge kriget varade mellan Sauls hus och Davids hus, bistod Abner kraftigt Sauls hus.

⁶Huan, hichi ahi a, Saula inkuante leh David inkuante a kidou sung un Abner bel Saula inkuante lak ah a honghat semsem a.

⁷Men Saul hade haft en bihustru vid namn Rispa, Ajas dotter; och Is-Boset sade till Abner: »Varför har du gått in till min faders bihustru?»

⁷Saula in mei a nei a, a min Rizpa ahi, Aia tanu ahi. Huan, Isboseth in Abner kiang ah, Bangdia ka pa mei kianga hoh na hia? a chi a.

⁸För dessa hans ord blev Abner mycket vred och sade: »Är jag då ett hundhuvud från Juda land? Just då jag bevisar barmhärtighet mot din fader Sauls hus, mot hans bröder och hans vänner, och icke har låtit dig falla i Davids hand, just då tillvitar du mig att hava begått en missgärning med denna kvinna.

⁸Huchi in Isboseth thugen in Abner a hehsak mahmah a, Judate ui lutang lei ka hi ahia? Tuni tan in na pa Saula inkuante leh a unaute leh a lawmte tungah chitna ka hihlang a, David khut ah ka hon pekei a; himahleh nang hiai numei tung a khial ding in na hon ngohmawka.

⁹Gud straffe Abner nu och framgent, om jag icke hädanefter handlar så mot David som HERREN med ed har lovat honom:

⁹Pathian in Abner a hihhih in hih henla, huai sang a thupizaw in leng, David kiang a TOUPA a kichiam bang a, huchi bang ngei a a tung a ka hihkei leh;

¹⁰jag vill göra så, att konungadömet tages ifrån Sauls hus, och att i stället Davids tron bliver upprest över både Israel och Juda, från Dan ända till Beer-Seba.»

¹⁰Saula inkuante lak a kipan a gam tuh laksak ding, Israel leh Judate tunga Dan a kipan a Beer-seba tan a David laltutphah tungding ding.

¹¹Då tordes han icke säga ett ord mer åt Abner, av fruktan för honom.

¹¹Huchi in Abner dawn himhim leng a dawng theikei, a lau mahmah ziak in.

¹²Men Abner skickade strax sändebud till David och lät säga: »Vem tillhör landet?», och lät vidare säga: »Slut förbund med mig, så skall jag bistå dig och göra så, att hela Israel går över till dig.»

¹²Huan, Abner in amah sik in David kiang ah, Hiai gam kua a ahia? chi in mi a sawl a; huan, Ka kiang ah thu khung in, huchin ngai in, Israel mi tengteng na kiang lam a pang ding in ka khut nang lam ah a pang ding, chi in leng a gen a.

¹³Han svarade: »Gott! Jag vill sluta förbund med dig. Men en sak fordrar jag av dig, nämligen att du icke träder fram inför mitt ansikte utan att hit medföra Mikal, Sauls dotter, när du kommer för att träda fram inför mitt ansikte.»

¹³Huan, aman, Hi hen, na kiang ah thu ka khung ding; himahleh na tungah thil khat ka hon phut ding ahi, huai tuh hiai ahi, Hon mu ding a na hong pai chiang in Saula tanu Mikal na honpi photkei leh ka mel na mutheikei ding, a chi a.

¹⁴Därefter skickade David sändebud till Is-Boset, Sauls son, och lät säga: »Giv mig åter min hustru Mikal, som jag förvärvade mig för ett hundra filistéers förhudar.»

¹⁴Huan, David in Saula tapa Is-boseth kiang ah, Philistia mite zekvun za khat a ka lei ka zi Mikal hon pia in, chi in mi a sawl a.

¹⁵Då sände Is-Boset åstad och lät taga henne ifrån hennes man, Paltiel, Lais' son.

¹⁵Huan, Is-boseth in mi a sawl a, a pasal Lais tapa Phaltiel mahmah kiang a kipan in apita uhi.

¹⁶Men hennes man gick med henne och följde henne under beständig gråt ända till Bahurim. Här sade Abner till honom: »Vänd om och gå dina färde.» Då vände han om.

¹⁶Huan, a pasal a kiang ah a hoh a, kap kawmkawm in a pai a, Bahurim tan a zui a. Huchi in Abner in a kiang ah, Pai in, kik nawn in, a chi a; huan, a kik nawnta hi.

¹⁷Och Abner hade underhandlat med de äldste i Israel och sagt: »Sedan lång tid tillbaka haven I sökt att få David till konung över eder.

¹⁷Huchi in Abner in Israel mite upate a houpih a, Tuma siah David na kumpipa ding un na deih ua;

¹⁸Fullborden nu edert uppsåt, ty så har HERREN sagt om David: Genom min tjänare Davids hand skall jag frälsa mitt folk Israel ifrån filistéernas hand och ifrån alla dess fienders hand.»

¹⁸Tu in bawl un; TOUPAN David tungtang thuah zaw, Ka sikha David khut in ka mi Israelte Philistia mite khut a kipan leh a melmate uteng khuta kipan ka honkhe ding, chi in a gen hi, chi in.

¹⁹Likaledes talade Abner härom med benjaminiterna. Därefter gick Abner ock åstad for att tala med David i Hebron om allt vad Israel och hela Benjamins hus hade funnit lämpligt att svara.

¹⁹Huan, Abner in Benjamin mite bil a zak in a gen hi: huan, Abner bel Israel mite leh Benjamin inkote tengteng in hoih asak bangbang un Hebron a David bil a zak ding a gending in a hoh a.

²⁰När då Abner, åtföljd av tjugu man, kom till David i Hebron, gjorde David ett gästabud för Abner och hans män.

²⁰Huchi in Abner bel Hebron a David kiang a mi sawmnih toh a pai uh. Huan, David in Abner leh a kiang a mi sawmnihte a ding in ankuang a lui a.

²¹Och Abner sade till David: »Jag vill stå upp och gå åstad och församla hela Israel till min herre konungen, för att de må sluta förbund med dig, så att du bliver konung på vad villkor dig lyster.» Sedan lät David Abner gå, och han drog bort i frid.

²¹Abner in David kiang ah, ka thou ding a, na kiang a thu a khun theihna ding un leh na deihthusam bang tak a vai nahawm theihna ding in Israel mi tengteng ka toupa kiang a kaikhawm ding in ka kuan ding, a chi a. Huan, David in Abner a kuansak: Huchi in lungmuangtak in a kuanta hi.

²²Just då kommo Davids folk och Joab hem från ett strövtåg och förde med sig ett stort byte; men Abner var nu icke längre kvar hos David i Hebron, ty denne hade låtit honom gå, och han hade dragit bort i frid.

²²Huan, ngai in, David mite leh Joab gamvak a hongtung a, gallak sum tampi a honpua ua; himahleh Abner bel Hebron a David kiang ah ana omtakei hi; a nakik khin ngal a, amah leng lungmuangtak in a pai ahi.

²³Men när Joab och hela hans här kom hem, berättade man för honom och sade: »Abner, Ners son, kom till konungen, och denne lät honom gå, och han drog bort i frid.»

²³Joab leh a kiang a mipi tengteng a hongtun un, Ner tapa Abner bel kumpipa kiangah a nahoh a, aman a paisak nawn khin a, lungmuangtak in a pai nawnta hi, chi in Joab a hilh ua.

²⁴Då gick Joab in till konungen och sade: »Vad har du gjort! Då nu Abner hade kommit till dig, varför lät du då honom gå, så att han fritt kunde draga sina färde?

²⁴Huchi in Joab kumpipa kiang ah a hoh a, na thilhih bangchidan ahia oi? Ngai in, Abner na kiangah a hong a, bangdia paimangsak a, a paimang vengveng mawk?

²⁵Du känner väl Abner, Ners son? Han kom hit för att bedraga dig. Han ville utforska ditt görande och låtande, och utforska allt vad du förehar.

²⁵Ner tapa Abner na thei a, nang honkhem ding in na pawtlam leh na lutlam leh na thilhih peuhmah theih tum a hong pai ahi, a chi a.

²⁶Sedan, när Joab hade gått ut från David, sände han bud efter Abner, och sändebuden förde denne tillbaka från Bor-Hassira. Men David visste intet därom.

²⁶Huan, David kiang a kipan Joab a hong pawt in Abner delh ding in mi a sawl a. Sir a tuileh a kipan a vapi kik ua; himahleh David in a theikei hi.

²⁷När Abner så hade kommit tillbaka till Hebron, förde Joab honom avsides till mitten av porten, under förevändning att tala enskilt med honom; där sårade han honom till döds med en stöt i underlivet -- detta for att hämnas sin broder Asaels blod.

²⁷Huan, Abner Hebron a hongtun in Joab in sim houpih ding in kulh kongpi ah a pi tuam a, a unau Asahel sisan pawt thukna ding in a gil ah a vutlumta hi.

²⁸När David sedan fick höra detta, sade han: »Jag och mitt konungadöme äro oskyldiga inför HERREN evinnerligen till Abners, Ners sons blod.

²⁸Huan, a nung a David in a zak in, Ner tapa Abner sisan pawt thu ah keimah leh ka gam TOUPA mitmuh in khantawn in ka siang ding uh:

²⁹Må det komma över Joabs huvud och över hela hans faders hus; och må i Joabs hus aldrig fattas män som hava flytning, eller som äro spetälska, eller som stödja sig på krycka, eller som falla för svärd, eller som lida brist på bröd.»

²⁹Joab lu tungah kia henla, a pa inkote tengteng tungah toh; Joab inkote lak a si pawt hiam, phak hiam, chiang ngai a om hiam, namsau a si hiam, kial hiam hong omlou in omkei hen, a chi a.

³⁰Så hade nu Joab och hans broder Abisai dräpt Abner, därför att denne hade dödat deras broder Asael vid Gibeon, under striden.

³⁰Huchi in a unaupa uh Asahel bel Gibeon a kidouna a a thah ziak un Joab leh a unau Abisai in Abner a that uhi.

³¹Och David sade till Joab och allt folket som var med honom: »Riven sönder edra kläder och höljen eder i sorgdräkt och hållen dödsklagan efter Abner.» Och konung David gick själv bakom båren.

³¹Huan, David in Joab leh a kiang a mipi om tengteng kiang ah, Na puante uh botkek unla, saiip puan silh unla, Abner sun un, a chi a. Huan, David in leng a zui a.

³²Så begrovo; de Abner i Hebron; och konungen brast ut i gråt vid Abners grav, och allt folket grät.

³²Huan, Abner bel Hebron ah a vui uh: kumpipan a aw a suakkhe sak a, Abner han ah a kap hi; mipi tengteng leng a kap uh.

³³Och konungen sjöng följande klagosång över Abner: »Måste då Abner dö en gudlös dåres död?

³³Huan, kumpipan Abner a kah a, Abner mihai sih in a si dia hia?

³⁴Dina händer voro ju ej bundna, dina fötter ej slagna i fjättrar. Du föll såsom man faller för ogärningsmän.» Då begrät allt folket honom ännu mer.»

³⁴Na khut hen ahikei a, na khe leng butsak ahi samkei, mi thulimlou tate ma a mi a puk bang a na puk maizen? a chi a. Huan, mi tengteng in a kah nawn ua.

³⁵Och allt folket kom för att förmå David att äta något under dagens lopp; men David betygade med ed och sade: »Gud straffe mig nu och framgent, om jag smakar bröd eller något annat, förrän solen har gått ned.»

³⁵Huchi in sun ahih lai in mi tengteng a hong pai ua David an nesak ding in; himahleh David in, Ni tumma a an nek hiam, thil dang hiam leng a nek a ka nek peuhmah leh Pathian in a lohloh honloh heh; huai sang a thupi in leng, chi in, a kichiam hi.

³⁶När folket hörde detta, behagade det dem alla väl, likasom allt annat som konungen gjorde behagade allt folket väl.

³⁶Mi tengteng in huai a theih un a kipak mahmah ua: kumpipa thil hih peuhmah in mipite a kipaksak zel hi.

³⁷Och allt folket och hela Israel insåg då att konungen ingen del hade haft i att Abner, Ners son, hade blivit dödad.

³⁷Huchi in mipi tengteng leh Israel mi tengteng in huai ni in Ner tapa Abner thah kumpipa thu ahikei chih a thei uh.

³⁸Och konungen sade till sina tjänare: »I veten nogsamt att en furste och en stor man i dag har fallit i Israel.

³⁸Huan, kumpipan mite kiang ah, Tuni in Israel mi lian, mi thupi tak a si chih theilou na hi umaw?Kumpipa ding a sathau nilh himahleng, tuni in kahatkei hi; huan, hiai Zerui tapate zaw kei ding in thuak a haksalua uh: TOUPAN thil hoihlou hihmi a gitlouhna dungzui zel in thuk hen, a chi a.

³⁹Men jag är ännu svag, fastän jag är smord till konung, och dessa män, Serujas söner, äro starkare än jag. HERREN vedergälle den som ont gör, efter hans ondska.»

³⁹Kumpipa ding a sathau nilh himahleng, tuni in kahatkei hi; huan, hiai Zerui tapate zaw kei ding in thuak a haksalua uh: TOUPAN thil hoihlou hihmi a gitlouhna dungzui zel in thuk hen, a chi a.