1På samma sätt tillgick det i Ikonium: de gingo in i judarnas synagoga och talade så, att en stor hop av både judar och greker kommo till tro;
1Huan, Ikoniam khua ah Judate kikhopna in ah a lut tuak ua, thu a gen jel uh, huchiin Juda leh Grik tampiin leng a gingta hialta uh.
2men de judar som voro ohörsamma retade upp hedningarna och väckte deras förbittring mot bröderna.
2Himahleh, gingta nuamlou Judaten Jentelte lungsim a hihthou ua, unaute a hosak uh.
3Så vistades de där en längre tid och predikade frimodigt, i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det att han lät tecken och under ske genom dem.
3Huaijiakin, Toupa ah hangtaka thu genin huaiah sawt sim a om ua, aman tuh chiamtehna leh thillamdangte a khut ua hihsakin, a hehpih thu a theihsak jel hi.
4Men folket i staden delade sig, så att somliga höllo med judarna, andra åter med apostlarna.
4Himahleh, khua a mipite a kilangta ua, a khenin Judate a gum ua, a khenin sawltakte a gum uh.
5Och när sedan, både ibland hedningar och ibland judar med deras föreståndare, en storm hade blivit uppväckt emot dem, och man ville misshandla och stena dem,
5Huan, Jentelte, Judate a heutute uh toh sawltakte zahhuaitaka bawl leh suanga den tuma a hih dek laiun,
6flydde de, så snart de förstodo huru det var, till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och till trakten omkring dem.
6amau a na thei ua, Likaonia gam mah ah Listra leh Darbi khua ah leh, a kim gamah a tai mang ua;
7Och där förkunnade de evangelium.
7huaiah Tanchin Hoih a gen jel uh.
8I Lystra fanns nu en man som satt där oförmögen att bruka sina fötter, ty allt ifrån sin moders liv hade han varit ofärdig och hade aldrig kunnat gå.
8Huan, Listra khua ah khe jaw kuahiam a tu a, a pian tung apat khebai him ahi a, khein a pai ngeikei hi.
9Denne hörde på, när Paulus talade. Och då Paulus fäste sina ögon på honom och såg att han hade tro, så att han kunde bliva botad,
9Huai min Paula thugen a ngaikhia a; huan, Paulain a en gige a, damna dingin ginna a nei chih a theia, aw ngaihtakin, Na khein ding tang in, a chi a.
10sade han med hög röst: »Res dig upp och stå på dina fötter.» Då sprang mannen upp och begynte gå.
10Huan, amah a tawma, khein a paita.
11När folket såg vad Paulus hade gjort, hovo de upp sin röst och ropade på lykaoniskt tungomål: »Gudarna hava stigit ned till oss i människogestalt.»
11Huan, mipiten Paula thilhih a muh tak un, Likaonia Pauin, ngaihtakin, Pathiante mihing banga i kiang ua hongsukta uh hi e! a chi ua.
12Och de kallade Barnabas för Jupiter, men Paulus kallade de för Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.
12Huan, Barnaba, Jupiter, a chi ua, Paula bel, thugenpen a hihjiakin Merkuri, a chi uh.
13Och prästen vid det Jupiterstempel som låg utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville jämte folket anställa ett offer.
13Huan, Jupiter, siampu a biakin polama om tuh, bawngpate leh pak khigui limte tuh kongkhak kiang khawnga hontawiin, mipite toh biakna dingin oh a tumta a.
14Men när apostlarna, Barnabas och Paulus, fingo höra detta, revo de sönder sina kläder och sprungo ut bland folket och ropade
14Himahleh sawltak Barnaba leh Paulain huai a jak un, a puan uh a botkek ua, mipi lakah a dianglut ua, a kikou ua.
15och sade: »I män, vad är det I gören? Också vi äro människor, av samma natur som I, och vi förkunna för eder evangelium, att I måsten omvända eder från dessa fåfängliga avgudar till den levande Guden, 'som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är'.
15Pute aw, hiai thilte bangdia hih na hi ua? Kou leng, noumau nuntakdan bang pu mihing ka hive ua le: hiai thil ginaloute khawng na kiheisan ua, van khawng, lei khawng, tuipi khawng, a sung ua om tengteng toh bawlpa Pathian hing kianga nong kaina ding un Tanchin Hoih kon tun uh ahi.
16Han har under framfarna släktens tider tillstatt alla hedningar att gå sina egna vägar.
16Huai Pathianin nidang laiin nam chih amau lam chiat zuih a phal a,
17Dock har han icke låtit sig vara utan vittnesbörd, ty han har bevisat eder välgärningar, i det han har givit eder regn och fruktbara tider från himmelen och så vederkvickt edra hjärtan med mat och glädje.»
17Himahleh, amah theihsakna om louin a kibawl kei hi, huchiin thil a hih hoih jela, van akipanin vuahtui khawng a honpia a, na lungtang uh nekding leh kipahnain a hihdim gige a kei hiam, a chi a.
18Genom sådana ord stillade de med knapp nöd folket, så att man icke offrade åt dem.
18Huan, huai thuin mipiten amaute biakna dia gan a goh ding uh a kham zou teitei hi.
19Men några judar kommo dit från Antiokia och Ikonium. Dessa drogo folket över på sin sida och stenade Paulus och släpade honom ut ur staden, i tanke att han var död.
19Himahleh, Antiok leh Ikoniam khua a mi Juda kuate hiam huaiah a hong ua, mipite a khempukta uh; huchiin suangin Paula a deng ua, sia a gintak jiak un khua akipan a kaikheta ua.
20Men sedan lärjungarna hade samlat sig omkring honom, reste han sig upp och gick in i staden. Dagen därefter begav han sig med Barnabas åstad därifrån till Derbe.
20Himahleh, nungjuite a kima a din lai un, a hongthou a, khua ah a lut nawnta hi. Huan, a jingin Barnaba toh Darbi khua ah a hohta ua.
21Och de förkunnade evangelium i den staden och vunno ganska många lärjungar. Sedan vände de tillbaka till Lystra och Ikonium och Antiokia
21Huan, huai khuate kiangah Tanchin Hoih a hilh ua, nungjui tampi a bawl nung un, Listra khua ah, Ikoniam khua ah, Antiok khua ah, a kiknawn jel uhi.
22och styrkte lärjungarnas själar, i det de förmanade dem att stå fasta i tron och sade dem, att det är genom mycken bedrövelse som vi måste ingå i Guds rike.
22Gim tampi thuakin Pathian gamah i lut ding ahi him ahi, chiin, nungjuite lungsim a hihkip ua, ginna ah om gige dingin a hasuan jel uh.
23Därefter utvalde de åt dem »äldste» för var särskild församling och anbefallde dem efter bön och fastor åt Herren, som de nu trodde på.
23Huan, saptuam pawl tengah upate a sehsak ua, anngawl kawma a thum khit un, a gin uh Toupa kiangah a kemsak jeljel uhi.
24Sedan färdades de vidare genom Pisidien och kommo till Pamfylien.
24Huan, Pisidia gam a tawnsuak ua, Pamphilia gam a tung uh.
25Där förkunnade de ordet i Perge och foro sedan ned till Attalia.
25Huan, Perga khua a a thu a genkhit un Attalia khua ah a hoh suk ua;
26Därifrån avseglade de till Antiokia, samma ort varifrån de hade blivit utsända, sedan man hade anbefallt dem åt Guds nåd, för det verk som de nu hade fullbordat.
26huai akipanin longin a pawt ua, Antiok khua a hongtung nawnta ua, huai tuh a thilhih khitsa uh hih dinga unauten Pathian hehpihna kemsaka a pawtna uh ahi.
27Och när de hade kommit dit, kallade de tillhopa församlingen och omtalade för dem huru stora ting Gud hade gjort med dem, och huru han för hedningarna hade öppnat en dörr till tro.
27Huan, a tun nung un a saptuamte a sam khawm ua, Pathianin, amau zang a thil a hih tengteng leh, Jentelte dia ginna kongkhak a honsakdan khawng a hilh uh.Huan, nungjuite kiangah sawt sima omte uhi.
28Sedan vistades de där hos lärjungarna en ganska lång tid.
28Huan, nungjuite kiangah sawt sima omte uhi.