¹I konung Belsassars tredje regeringsår såg jag, Daniel, en syn, en som kom efter den jag förut hade sett.

¹kumpipa Belsazar lal kum thum kumin mengmuhna ka kiangah hongkilanga, kei Danial kiang mahmah ah, a tunga ka kianga a hongkilat khit nungin.

²Då jag nu i denna syn såg till, tyckte jag mig vara i Susans borg i hövdingdömet Elam; och då jag vidare såg till i synen, fann jag mig vara vid floden Ulai.

²Huan, mengmuhnain ka mua; huan hichi ahi a, ka muh laiin Susan inpi, Elam biala omah ka oma; huan mengmuhnain ka mu a, Ulai lui kiangah ka om hi.

³Och när jag lyfte upp mina ögon, fick jag se en vädur stå framför floden, och han hade två horn; och båda hornen voro höga, men det ena var högre än det andra, och detta som var högre sköt sist upp.

³Huchiin ka dak leh ka mua, huan ngaiin, huai lui ma takah belamtal khat ki nih nei a dinga: huan ki nihte a sang ua; himahleh khat sangin a dang pen a sang jawa, a sangjaw a hongtou nanung pen hi.

⁴Jag såg väduren stöta med hornen västerut och norrut och söderut, och intet djur kunde stå honom emot, och ingen kunde rädda ur hans våld; han for fram såsom han ville och företog sig stora ting.

⁴Belamtal tumlam leh, mallam leh, simlam nawtin ka mua; a maah sate kuamah a ding theikei uh; a khuta kipana suaktasak thei leng kuamah a om kei uh; himahleh amah deihlamin a hiha, a kiliansak hi.

⁵Och när jag vidare gav akt, fick jag se en bock komma västerifrån och gå fram över hela jorden, dock utan att röra vid jorden; och bocken hade ett ansenligt horn i pannan.

⁵Huchia ka ngaihtuah laiin, ngaiin, lei pumpi maikaih tungah tum akipanin keltal khat a hongpaia, lei a khoih kha keia; huan huai kelin a mitte kikalah ki minthang khat a nei hi.

⁶Och han nalkades väduren med de båda hornen, den som jag hade sett stå framför floden, och sprang emot honom i väldig vrede.

⁶Huan belamtal ki nih nei lui malama dinga ka muh kiangah a hongpaia, a thilhihtheihna in amah a delhta.

⁷Jag såg honom komma ända inpå väduren och störta över honom i förbittring, och han stötte till väduren och krossade hans båda horn, så att väduren icke hade någon kraft att stå emot honom. Sedan slog han honom till jorden och trampade på honom; och ingen fanns, som kunde rädda väduren ur hans våld.

⁷Huan belamtal kiang chinah a hongpai ka mua, a tungah nakpiin a thangpai taa, belamtal tuh a boh taa, a ki nihte a hih tanta; huchiin belamtal ah a maa dinna ding thilhihtheihna a omta kei hi; himahleh leiah a puk suka, a mah a chila; a khuta kipan belamtal suakta sak ding kuamah a om kei hi.

⁸Och bocken företog sig mycket stora ting. Men när han hade blivit som starkast, brast det stora hornet sönder, och fyra andra ansenliga horn sköto upp i dess ställe, åt himmelens fyra väderstreck.

⁸Huan keltal nakpi mahmahin a kilian saktaa: huchia a hat laiin, huai ki thupi a kitana; a mun ah ki li minthang van huih lite lamah a hong suak khe tou uh.

⁹Och från ett av dem gick ut ett nytt horn, i begynnelsen litet, och det växte övermåttan söderut och österut och åt »det härliga landet» till.

⁹Huan huaite laka khat ki neu khat, thupi mahmah khat, a hong suak khiaa, sim lam leh, suahlam leh, gam thupi lamah.

¹⁰Och det växte ända upp till himmelens härskara och kastade några av denna härskara, av stjärnorna, ned till jorden och trampade på dem.

¹⁰Huchiin a hong thupi mahmaha, van sepaihte tan pha hialin; huan aksi honte laka khenkhatte lei ah a pai khe suka, amau a chil hi.

¹¹Ja, till och med mot härskarornas furste företog han sig stora ting: han tog bort ifrån honom det dagliga offret, och hans helgedoms boning slogs ned.

¹¹A hi, a kilian saka, sepaihte Lalpa kiang pha nangawnin; huan amah akipan halmang thillat gige pen a la manga, a mun siangthou omna a pai khe suk hi.

¹²Jämte det dagliga offret bliver ock en härskara prisgiven, för överträdelses skull. Och det slår sanningen ned till jorden och lyckas väl i vad det företager sig.

¹²Huan sepaihte huai kiangah tatlekna jiaka halmang thillat gige toh piakin a om ua; huchiin thutak leiah a pai suka, a utdanin a hiha, a loh ching hi.

¹³Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan helig frågade denne som talade: »Huru lång tid avser synen om det dagliga offret, och om överträdelsen som kommer åstad förödelse, och om förtrampandet av både helgedom och härskara?»

¹³Huchiin mi siangthou thugen ka jaa; huan mi siangthou dang khatin thugensa kuahiam kiangah, Halmang thillat gige thu leh, tatlekna hihgawpa om, munsiangthoupen leh sepaihte khe nuaia chila om sak ding, tungtang thua mengmuhna bangtana sawt ding ahia? a chi a.

¹⁴Då svarade han mig: »Två tusen tre hundra aftnar och morgnar; därefter skall helgedomen komma till sin rätt igen.»

¹⁴Huan aman ka kiangah, Nitaklam leh jinglam sang nih leh za thum sung tanin; huaichiangin munsiangthoupen silsiang ahi ding hi, a chi a.

¹⁵När nu jag, Daniel, hade sett denna syn och sökte att förstå den, fick jag se en som såg ut såsom en man stå framför mig.

¹⁵Huan hichi ahi a, kei, kei Danialin meng ka muh laiin, theihchet ka na tuma; huan, ngaiin, ka maah mihing kibatpih bang a hong dinga.

¹⁶Och mitt över Ulai hörde jag rösten av en människa som ropade och sade: »Gabriel, uttyd synen för denne.»

¹⁶Huan Ulai gei kikalah, mihing aw, kikoua, Gabriel, hiai mipa mengmuhna theichian sakin, a chih ka jaa.

¹⁷Då kom han intill platsen där jag stod, men jag blev förskräckt, när han kom, och föll ned på mitt ansikte. Och han sade till mig: »Giv akt härpå, du människobarn; ty synen syftar på ändens tid.»

¹⁷Huchibangin ka dinna mun naihin a hongpaia; huchia a hongpai laiin, ka lautaa, ka maiin lei ka sia: himahleh aman ka kiang ah, Na theithei hia, Aw mihing tapa; mengmuh lah tawp hun ading ahi ngala, a chi a.

¹⁸Medan han så talade med mig, låg jag i vanmakt, med mitt ansikte mot jorden; men han rörde vid mig och reste upp mig igen.

¹⁸Huan kei a honhoupih laiin, kei lei lam ngain nakpi takin ka ihmu taa: himahleh a hon khoiha, a honding tang saka.

¹⁹Därefter sade han: »Se, jag vill kungöra för dig vad som skall ske, när det lider mot slutet med vreden ty på ändens tid syftar detta.

¹⁹Huan, aman, Ngaiin, thangpaihna hun tawp lama bang ahia hongom ding ka honthei sak ding: tawp hun sehsa ading lah ahi ngala, a chi a.

²⁰Väduren som du såg, han med de två hornen, betyder Mediens och Persiens konungar.

²⁰Belamtal na muh ki nih nei, Media leh Persia kumpipate ahi uh.

²¹Men bocken är Javans konung, och det stora hornet i hans panna är den förste konungen.

²¹Huan huai keltal huham Grik kumpipa ahi: huan a mitte kikala om ki thupi kumpipa khatna ahi.

²²Men att det brast sönder, och att fyra andra uppstodo i dess ställe, det betyder att fyra riken skola uppstå av hans folk, dock icke jämlika med honom i kraft.

²²Huan huai akitanpen ahihleh, huai muna li a hongom khiaktouhna, huai nama kipanin gam li a hong ding khe dia; himahleh amah thilhihtheihna toh hi louin.

²³Och vid slutet av deras välde, när överträdarna hava fyllt sitt mått, skall en fräck och arglistig konung uppstå;

²³Huan a gam hun tawpna uah, talekmite a hong khankhit chiang un, kumpipa lauhuai melpu, leh thugen haksate theisiam, a hongom ding hi.

²⁴han skall bliva stor i kraft, dock icke jämlik med den förre i kraft och han skall komma åstad så stort fördärv att man måste förundra sig; och han skall lyckas väl och få fullborda sitt uppsåt. Ja, han skall fördärva många, och jämväl de heligas folk.

²⁴huchiin a thilhihtheina a hat dia, himahleh amah mah thilhihtheihna hi louin; huan lamdang pipiin a hihse dinga, a loh ching dinga, a ut danin a hih ding: huchiin mi hatte leh mi siangthoute a hihse ding hi.

²⁵Därigenom att han är så klok, skall han lyckas så väl med sitt svek, han skall föresätta sig stora ting, oförtänkt skall han fördärva många. Ja, mot furstarnas furste skall han sätta sig upp; men utan människohand skall han då varda krossad.

²⁵Huan amah dantheihin khutnasepna a khutah a lohching sak ding; a lungtangin a kilian sak dinga, a bitna uah tampite a hihmangding; lalte Lal dou ding in leng a ding ding; himahleh khut louin hihkhapin a om ding hi.

²⁶Och synen angående aftnarna och morgnarna, varom nu är talat, är sanning. Men göm du den synen, ty den syftar på en avlägsen framtid.»

²⁶Huan nitaklamte leh jingsanglamte mengmuhna kigen a dik ahi; himahleh mengmuhna khak bikbek in; a hong tung ding ni tampi ading a hih lai jiakin a chi a.Huchiin kei Danial ka sibupa; ni bangzah hiam ka china hi; huan, ka thoua, kumpipa na ka sema; huan mengmuhnaah lamdang ka saa, himahleh kuamahin a theisiam kei.

²⁷Men jag, Daniel, blev maktlös och låg sjuk en tid. Sedan stod jag upp och förrättade min tjänst hos konungen; och jag var häpen över synen, men ingen förstod den.

²⁷Huchiin kei Danial ka sibupa; ni bangzah hiam ka china hi; huan, ka thoua, kumpipa na ka sema; huan mengmuhnaah lamdang ka saa, himahleh kuamahin a theisiam kei.