¹Om i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning en ihjälslagen människa påträffas liggande på marken, och man icke vet vem som har dödat honom,

¹TOUPA na Pathian un luah dinga a honpiak gamah, gam lakah mi hihlupa na om bang hita leh, a hihlummi theih louh hita leh:

²så skola dina äldste och dina domare gå ut och mäta upp avståndet från platsen där den ihjälslagne påträffas till de städer som ligga där runt omkring.

²Na upate uh leh na vaihawmte uh a hongpai ding ua, a hihlup na kim khua akipanin a teh ding ua:

³Och de äldste i den stad som ligger närmast denna plats skola taga en kviga som icke har blivit begagnad till arbete, och som icke såsom dragare har gått under ok.

³Huan, hichi ahi dinga, a luanga kipana kho naipen, huai kho upaten bawng hon laka bawngla, zat nai louh, hakkol po nai lou a kai ding ua:

⁴Och de äldste i staden skola föra kvigan ned till en dalgång som icke har varit plöjd eller besådd; och där i dalen skola de krossa nacken på kvigan.

⁴Huan, huai kho upaten bawngla, tui luanna, leileh louh lai leh bangmah chin louhna guamah a kaisuk ding ua, guamah bawngla ngawng a tan ding ua:

⁵Och prästerna, Levi söner, skola träda fram, ty dem har HERREN, din Gud, utvalt till att göra tjänst inför honom och till att välsigna i HERRENS namn, och såsom de bestämma skola alla tvister och alla misshandlingsmål behandlas.

⁵Huan, Levi tapa siamputen a honjuan ding ua, amau TOUPA na Pathian un a nasemmi leh TOUPA mina vualjawlmi dinga a sehte lah ahi ngalua; thubuai leh kivuak thu agen bangbang uh ahi ding.

⁶Och alla de äldste i den staden, de som bo närmast platsen där den ihjälslagne påträffades, skola två sina händer över kvigan på vilken man hade krossat nacken i dalen;

⁶Huan, luang naihpen kho upate tengtengin guama bawngla ngawng a tan tunguah a khut uh a sil ding ua:

⁷och de skola betyga och säga: »Våra händer hava icke utgjutit detta blod, och våra ögon hava icke sett dådet.

⁷Ka khut un hiai sisan a suah keia, ka mit un leng a mu sam kei.

⁸Förlåt ditt folk Israel, som du har förlossat, HERRE, och låt icke oskyldigt blod komma över någon i ditt folk Israel.» Så bliver denna blodskuld dem förlåten.

⁸TOUPA aw, na tatkhiak na mi Israelte lakah poikhoih lou sisan suahna om phal ken, a chi ding ua, a pang ding uh ahi. Huchiin sisan thuah ngaihdam ahi ding uh.

⁹Du skall skaffa bort ifrån dig skulden för det oskyldiga blodet, ty du skall göra vad rätt är i HERRENS ögon.

⁹Huchibangin TOUPA mitmuha thil hoih hihin poikhoihlou sisan suahna na laka kipan na dangsak ding hi.

¹⁰Om HERREN, din Gud, när du drager ut i krig mot dina fiender, giver dem i din hand, så att du tager fångar,

¹⁰Na melmate uh sim dinga na kipatkhiak ua, TOUPA na Pathian un na khut ua a honpiaka, sala n api ua,

¹¹och du då bland fångarna får se någon skön kvinna som du fäster dig vid, och som du vill taga till hustru åt dig,

¹¹Sal laka numei melhoih tak, na mi deihlam uh, ji dinga na mi deihlam tak uh na muh uleh;

¹²så skall du föra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och ansa sina naglar.

¹²Huchiin na in uah na pi ding ua; a lu a met dinga, a khutchin a tan ding;

¹³Och hon skall lägga av de kläder hon bar såsom fånge och skall bo i ditt hus och få begråta sin fader och sin moder en månads tid; därefter må du gå in till henne och äkta henne, så att hon bliver din hustru.

¹³Huan, a sal puannak a suah ding ua, na in uah a om ding ua, kha khat mahmah a nu uh leh a pa uh a sun ding ua, huai khit chiangin, na kithuah pih ding ua, a pasal uh na hi ding ua, amau na ji uh ahi ding uhi.

¹⁴Och om du sedan icke mer finner behag i henne, så må du låta henne gå vart hon vill; du får icke sälja henne för penningar. Du får icke heller behandla henne såsom trälinna, då du nu har kränkt henne.

¹⁴Huan, amaua kipahna na neih kei uleh a ututna ua a pai uh na phal ding uh ahi, sum leh paiin na juak ding uh ahi kei hiala, sumsinnain na bawl ding uh ahi kei, na daisakta ngal ua.

¹⁵Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han försmår, och båda hava fött honom söner, såväl den han älskar som den han försmår, och hans förstfödde son till den försmådda,

¹⁵Min ji nih nei bang hita leh, khatpen deihin khatpen hota leh, a deihnu leh a huatnuin ta suan sak tuaktuak ta leh; huan tapa upapen a huatnu ta hi taleh;

¹⁶så får mannen icke, när han åt sina söner utskiftar sin egendom såsom arv, giva förstfödslorätten åt sonen till den älskar, till förfång för sonen till den han försmår, då nu denne är den förstfödde,

¹⁶A gou neih a tapate a khopsak hun chiangin a deihpen tapa a tapa upa a huatpen ta sanga deihsakna a bawl ding ahi keia:

¹⁷utan han skall såsom sin förstfödde erkänna sonen till den försmådda och giva honom dubbel lott av allt vad han äger. Ty denne är förstlingen av hans kraft; honom tillhör förstfödslorätten.

¹⁷A huatpen ta, a ta upa pen, a neih tengteng akipan tan nih huai dinga a bawl ding ahi; a hatna bul ahi a, ta chil hihna a tuam ahi hi.

¹⁸Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som icke lyssnar till sin faders och sin moders ord, och som, fastän de tukta honom, ändå icke hör på dem,

¹⁸Min tapa phengphi tak, hel hat tak nei bang hita leh, a nu leh a pa thumang louin, a sawina uh limsakta keileh:

¹⁹så skola hans fader och hans moder taga honom och föra honom ut till de äldste i staden, till stadens port.

¹⁹A nu leh a pan a kai ding ua, a kho upate uh kiangah a kho kulh kongpi bul uah a pi ding uhi;

²⁰Och de skola säga till de äldste i staden: »Denne vår son är vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till våra ord, utan är en frossare och drinkare.»

²⁰Huan, a kho upate uh kiangah, Hiai ka tapa uh phengphi tak leh helhat tak ahi a, ka thu uh leng a mang nuam keia; kizat bei hat leh kham hat mi ahi, a chi ding uhi.

²¹Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta.

²¹Huchiin khuaa mi tengtengin suangin a denglum ding uhi; huchibangin na lak ua kipan thil hoihlou na hihmang ding uh ahi; huan, Israel mi tangtengin a za ding ua, a lau ding uhi.

²²Om på någon vilar en sådan synd som förtjänar döden, och han så bliver dödad och du hänger upp honom på trä,

²²Huan, min sihna khop gilou a hiha, hihlup a hiha singdawna na khai uleh;A luang singah jankhuain a om ding ahi keia; huai ni mahmahin na vui ding uhi; singa khai peuhmah lah Pathian hamse thuak ahi ngala; TOUPA na Pathian un luah dinga a honpiak na gam uh na hih nit louhna ding un.

²³så skall den döda kroppen icke lämnas kvar på träet över natten, utan du skall begrava den på samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd; och du skall icke orena det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.

²³A luang singah jankhuain a om ding ahi keia; huai ni mahmahin na vui ding uhi; singa khai peuhmah lah Pathian hamse thuak ahi ngala; TOUPA na Pathian un luah dinga a honpiak na gam uh na hih nit louhna ding un.