¹Och HERREN talade till Mose och Aron i Egyptens land och sade:

¹Huchiin TOUPAN Aigupta gamah Mosi leh Aron kiangah thu a genta,

²Denna månad skall hos eder vara den främsta månaden, den skall hos eder vara den första av årets månader.

²Hiai kha nou adingin khate kipatna a hiding: nou adingin kum khata a kha masapen ahi ding,

³Talen till Israels hela menighet och sägen: På tionde dagen i denna månad skall var husfader taga sig ett lamm, så att vart hushåll får ett lamm.

³Israel khawmpi tengteng kiangah thugenin, Hiai kha ni sawmniin a pipute uh in bang jelin, mi chihin amau a dingin belamnou a kilak chiat ding ua, in khatjet adingin belamnou khat jel:

⁴Men om hushållet är för litet till ett lamm, så skola husfadern och hans närmaste granne taga ett lamm tillsammans, efter personernas antal. För vart lamm skolen I beräkna ett visst antal, i mån av vad var och en äter.

⁴Belamnou adia inkuan a tawmluat leh, a mi zah dungjuiin amah leh a in zoma a inveng toh la khawm hen; mi chih a kham ding bang jelin belamnou na sim ding uh.

⁵Ett felfritt årsgammalt lamm av hankön skolen I utvälja; av fåren eller av getterna skolen I taga det.

⁵Na belamnou uh gensiatbei, a pa kum khatna ahi ding: belamhon lak hiam kelte laka kipanin hiam na la khe ding uh:

⁶Och I skolen förvara det intill fjortonde dagen i denna månad; då skall man -- Israels hela församlade menighet -- slakta det vid aftontiden.

⁶Huai kha mah a ni sawmlehli chiang na kem ding ua: nitaklamin Israel khawmpi omkhawm tengtengin a gou ding uh.

⁷Och man skall taga av blodet och stryka på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det.

⁷Huan a sisan a la ding ua, a nekna ding in kongkhak biang khuam nihte ah leh kongkhak tungah na tat ding uh.

⁸Och man skall äta köttet samma natt; det skall vara stekt på eld, och man skall äta det med osyrat bröd jämte bittra örter.

⁸Huai janin sa mei a hai, tanghou silngou sohlouh toh na ne ding uh; lou kha toh na ne ding uh.

⁹I skolen icke äta något därav rått eller kokt i vatten, utan det skall vara stekt på eld, med huvud, fötter och innanmäte.

⁹Sial nek kei unla, tui huan het kei un, meiin na hai zo ding uhi; a lutang a khete toh, leh huaia a sungkua toh.

¹⁰Och I skolen icke lämna något därav kvar till morgonen; skulle något därav bliva kvar till morgonen, skolen I bränna upp det i eld.

¹⁰A jingchiang tanin a bangmah na valsak kei ding uh; huan a jingchiang tana omlaite meiin na hal ding uh.

¹¹Och I skolen äta det så: I skolen vara omgjordade kring edra länder, hava edra skor på fötterna och edra stavar i händerna. Och I skolen äta det med hast. Detta är HERRENS Påsk.

¹¹Huan hichibangin na ne ding uh; na kong uh gaksain, na khedap uh na khe ua bulhsain, na khut ua na chiangkhun uh tawi sain; na kin nek ding ua: TOUPA paikan ankuang ahi.

¹²Ty jag skall på den natten gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egyptens land, både människor och boskap; och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom; jag är HERREN.

¹²Tujan chiah Aigupta gam tawnsuak dinga, sunga piang masa tengteng, mi leh gan that ding ka hih jiakin; huan Aigupta pathian tengteng siatna dingin vaihawmna ka bawl ding: kei TOUPA ka hi.

¹³Och blodet skall vara ett tecken, eder till räddning, på de hus i vilka I ären; ty när jag ser blodet, skall jag gå förbi eder. Och ingen hemsökelse skall drabba eder med fördärv, när jag slår Egyptens land.

¹³Huan sisan nou adingin na omna inte uah chiamtehna ahi ding: huchia sisan ka muh chiangin, ka hon paikan dinga, Aigupta gam ka gawtlaia, nou hon hihse dingin na tunguah tua gawtna a om kei ding.

¹⁴Och I skolen hava denna dag till en åminnelsedag och fira den såsom en HERRENS högtid. Såsom en evärdlig stiftelse skolen I fira den, släkte efter släkte.

¹⁴Huchiin tuni nou a dingin theihgigena ahi ding; na khang teng un TOUPA kianga ankuang luinain na nei ding ua; khantawnin dana ankuangluinain na nei ding uh.

¹⁵I sju dagar skolen I äta osyrat bröd; redan på första dagen skolen I skaffa bort all surdeg ur edra hus. Ty var och en som äter något syrat, från den första dagen till den sjunde, han skall utrotas ur Israel.

¹⁵Ni sagih tanghou silngou sohlouh na ne ding ua; ni masapen ni ngeiin na inte ua kipanin silngou na koihmang ding uh: ni masapen a kipan a ni sagih ni tana tanghou silngou soh ne peuhmah, huai mi Israel a kipan sat khiak ding ahi ngala.

¹⁶På den första dagen skolen I hålla en helig sammankomst; I skolen ock på den sjunde dagen hålla en helig sammankomst. På dem skall intet arbete göras; allenast det som var och en behöver till mat, det och intet annat må av eder tillredas.

¹⁶Huan ni masapen niin kikhopna siangthou a om dinga, a ni sagih ni in nou dingin kikhop na siangthou a om ding: huai nitea nasep himhim bawl louh ding ahi, michih a nek ngeingei dingte chih louh, huai kia na hih thei ding uh.

¹⁷Och I skolen hålla det osyrade brödets högtid, eftersom jag på denna samma dag har fört edra härskaror ut ur Egyptens land. Därför skolen I, släkte efter släkte, hålla denna dag såsom en evärdlig stiftelse.

¹⁷Huchiin tanghou silngou sohlouh ankuangluina na tang ding ua; hiai ni maha Aigupta gama kipana na mite uh ka pi khiak jiakin: huaijiakin khantawnin na khang un danin hiai ni na tan ding uh ahi.

¹⁸I första månaden, på fjortonde dagen i månaden, om aftonen, skolen I äta osyrat bröd, och I skolen fortfara därmed ända till aftonen på tjuguförsta dagen i månaden.

¹⁸A kha khatnaah, huai khaa a ni sawmlehli ni, nitaklamin, tanghou silngou sohlouh na ne ding ua, huai kha nitaklam a ni sawmnih leh khat matan.

¹⁹I sju dagar må ingen surdeg finnas i edra hus; ty var och en son äter något syrligt, han skall utrotas ur Israels menighet, evad han är främling eller inföding i landet.

¹⁹Na in sung uah ni sagih silngou muhin a om ding a hikei: kuapeuhmah silngou soh ne, huai mi ngei Israel khawpia pat satkhiatding ah ngala, mi khual hiam hiin, a gamsunga piang hi mahleh.

²⁰Intet syrligt skolen I äta; var I än ären bosatta skolen I äta osyrat bröd.

²⁰Silngou soh bangmah na ne dinguh ahi kei: na tenna peuhmah uah tanghou silngou sohlouh na ne ding uh, a chi, chiin.

²¹Och Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: »Begiven eder hem, och tagen eder ett lamm för vart hushåll och slakten påskalammet.

²¹Huchiin Mosiin Israel upate a sam saka, a kianguah, Na inkuan bang jel un belamnou kai khia unlan kilak unla, paikanna gou un, a chi a.

²²Och tagen en knippa isop och doppen den i blodet som är i skålen, och bestryken det övre dörr träet och båda dörrposterna med blodet som är i skålen; och ingen av eder må gå ut genom sin hus dörr intill morgonen.

²²Hussop gaklop na la ding ua, belkuang sunga om sisanah na diah ding ua, belkuang sunga om sisanin kongkhak biang khuam tuak leh kongkhak tungna jep ding ua; jingsang masiah na lak ua kuamah a in kongkhak ah a vapawt khe ding ahi kei hi.

²³Ty HERREN skall gå fram för att hemsöka Egypten; men när ha ser blodet på det övre dörrträet och på de två dörrposterna, skall HERREN gå förbi dörren och icke tillstädja Fördärvaren att komma i i edra hus och hemsöka eder.

²³Aiguptate that dinga TOUPA hongpai suak ding ahih jiakin; huchia kongkhak tunga leh kongbiang khuam nihtea sisan a muh chiangin TOUPAN huai kongkhak a paikan dinga, honthat diangin na in sung uah hihse mi a honglut a phal kei ding hi.

²⁴Detta skolen I hålla; det skall vara en stadga för dig och dina barn till evärdlig tid.

²⁴Huchiin khantawnin na tapate uh ding leh nou dingin danin hiai thil na tang ding uhi.

²⁵Och när I kommen in i det land som HERREN skall giva åt eder, såsom han har lovat, skolen I hålla denna gudstjänst.

²⁵Huan achiam banga, nou a honpiak ding gam, na tun chiangun, hichi ahi dinga, hiai silbawl na jui ding uhi.

²⁶När då edra barn fråga eder: 'Vad betyder denna eder gudstjänst?',

²⁶Huan hichi a honghi dinga, na tate un na kiang ua, Hiai silbawl bang na chihna uh ahia? A honchih chiangun,

²⁷skolen I svara: 'Det är ett påskoffer åt HERREN, därför att han gick förbi Israels barns hus i Egypten, när han hemsökte Egypten, men skonade våra hus.'» Då böjde folket sig ned och tillbad.

²⁷Aiguptate a thaha, ei inte a tatkhiak laia, Aigupta gama Israel suante inte paikan pa, TOUPA paikanna kitheihna ahi, na chih ding uh, chiin. Huan miten a lutang uh a kunsak ua a beta uhi.

²⁸Och Israels barn gingo åstad och gjorde så; de gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose och Aron.

²⁸Huan Israel suante a pai mang ua, TOUPAN Mosi lehAron thu a piak bangin a hih ua, Huchiin a hihta uhi.

²⁹Och vid midnattstiden slog HERREN allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos Farao, som satt på tronen, ända till den förstfödde hos fången, som satt i fängelset, så ock allt förstfött ibland boskapen.

²⁹Huan hichi a hitaa, jankim laiin TOUPAN Aigupta gam a piang masa tengteng a thatta, a laltutphah tunga tu Pharo ta masapen akipanin suangkulh sunga om sal ta masapen tanin; ganhon nou masapenpen tengtoh.

³⁰Då stod Farao upp om natten jämte alla sina tjänare och alla egyptier, och ett stort klagorop upphävdes i Egypten; ty intet hus fanns, där icke någon död låg.

³⁰Huchiin janin Pharo a thou a, amah leh, a sikhate leh, Aiguptate tengteng; huchiin Aigupta gamah kahna thupi a omta; in khat mahmah mi khat sih louhna om louh jiakin.

³¹Och han kallade Mose och Aron till sig om natten och sade: »Stån upp och dragen ut från mitt folk, I själva och Israels barn; och gån åstad och hållen gudstjänst åt HERREN, såsom I haven begärt.

³¹Huan janin Mosi leh Aron asam saka, Thou unla, ka mite laka kipanin paikhia un, nou gel leh Israel suante, paiun, na gensa bang un, TOUPA na vasem un.

³²Tagen ock edra får och edra fäkreatur, såsom I haven begärt, och gån åstad, och välsignen därvid mig.»

³²Na bawnghonte uleh na ganhonte u leng, na chih bang un, pi unla, pai un; huchiin kei leng honvualjawl un, a chi a.

³³Och egyptierna trängde på folket för att med hast få dem ut ur landet, ty de tänkte: »Eljest dö vi allasammans.»

³³Huchiin kin taka gama kipana a sawl khiak theihna ding un Aiguptaten mite a noh mahmah ua; Mi sisa hi vek ding i hi uh, a chih tak jiak un.

³⁴Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad; de togo sina baktråg och lindade in dem i mantlarna och buro dem på sina axlar.

³⁴Hichiin miten a tangbuang uh silngou soh main a la ua, a liangjang uah a tangbuanghaihnate uh puana khihsawnin.

³⁵Och Israels barn hade gjort såsom Mose sade: de hade av egyptierna begärt deras klenoder av silver och guld, så ock kläder.

³⁵Huchiin Mosi thu bangin Israel suante a omta ua; Aiguptate dangka suangmantam leh dangkaeng suangmantam leh puansilh a ngen uh:

³⁶Och HERREN hade låtit folket finna nåd för egyptiernas ögon, så att de gåvo dem vad de begärde. Så togo de byte från egyptierna.

³⁶Huan Aiguptate mitmuhin TOUPAN mite deihsakna a piaa, huchiin a deih bang un huchibang thilte a kiang uah a pia uh. Huchiin Aiguptate a lok uh.

³⁷Och Israels barn bröto upp och drogo från Rameses till Suckot, vid pass sex hundra tusen män till fots, förutom kvinnor och barn.

³⁷Huan Israel suante Rameses akipan Sukkoth atung ua, naupangte simlouh pasal ngen khea pai nuai guk khawng ahi uh.

³⁸En hop folk av allahanda slag drog ock åstad med dem, därtill får och fäkreatur, boskap i stor myckenhet.

³⁸Huchiin mihelten leng amau a jui tou uh; bawnghonte leh, ganhonte, ganta tampi mahmah leng.

³⁹Och av degen som de hade fört med sig ur Egypten bakade de osyrade kakor, ty den hade icke blivit syrad; de hade ju drivits ut ur Egypten utan att få dröja; ej heller hade de kunnat tillreda någon reskost åt sig.

³⁹Silngou sohlou ahih jiakin, Aigupta gama kipana honpuak uh tangbuang tanghou beu silngou sohlouhin a kang uh; Aigupta gam akipana sawn khiaka a om ua, a tam theih nawn louh jiak un, annek bangmah a kibawl kholh man kei himhim uhi.

⁴⁰Men den tid Israels barn hade bott i Egypten var fyra hundra trettio år.

⁴⁰Huchibangin Aigupta gama teng, Israel suante tam sung, kum za li leh sawmthum ahi.

⁴¹Just på den dag då de fyra hundra trettio åren voro förlidna drogo alla HERRENS härskaror ut ur Egyptens land.

⁴¹Huan kum za li leh sawmthum tawpin hichi ahia, huai ni ngeiin hichi a hong hia, Aigupta gam akipanin TOUPA mi tengteng a pai kheta uh.

⁴²En HERRENS vakenatt var detta, när han skulle föra dem ut ur Egyptens land; denna samma natt är HERRENS, en högtidsvaka för alla Israels barn, släkte efter släkte.

⁴²Aigupta gam akipana amau a honpi khiak jiakin TOUPA adia huaijan nakpi taka tan ding ahi: hiai TOUPA jan Israel suanten a khangkhang ua a tan ding uh ahi.

⁴³Och HERREN sade till Mose och Aron: »Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning skall äta därav;

⁴³Huchiin TOUPAN Mosi leh Aron kiangah, Hiai Paikan ankuang dan ahi: huaia mikhualin a nek louh ding:

⁴⁴men en träl som är köpt för penningar må äta därav, sedan du ha omskurit honom.

⁴⁴Himahleh michih sikha suma leisa, a zek na sum nungin, huaichiangin huaia aman a ne ding hi.

⁴⁵En inhysesman och en legodräng må icke äta därav.

⁴⁵Gamdangmi leh sikha goihin huaia ne ding ahi kei hi.

⁴⁶I ett och samma hus skall det ätas; du skall icke föra något av köttet ut ur huset, och intet ben skolen I sönderslå därpå.

⁴⁶In khata nek ding ahi; in akipanin saa bangmah na la thang ding ahi kei; huaia a guh leng na sutan ding uh ahi kei.

⁴⁷Israels hela menighet skall iakttaga detta.

⁴⁷Israel khawmpi tengtengin a zuih ding uh ahi.

⁴⁸Och om någon främling bor hos dig och vill hålla HERRENS påskhögtid, så skall allt mankön hos honom omskäras, och sedan må han komma och hålla den; han skall då vara såsom en inföding i landet. Men ingen oomskuren må äta därav.

⁴⁸Huan na kiang ua mikhual a om ua, TOUPA adia paikan ankuang a um ding uleh, a pasal tengteng zeksum ding ahi, huai khit chiangin hongpai nai henla, um hen; huan amah gamsunga piang tobang ahi ding: mi zeksum louhin hua a nek louh ding a hih jiakin.

⁴⁹En och samma lag skall gälla för infödingen och för främlingen som bor ibland eder.»

⁴⁹Khotualmi ading leh, na lak ua mikhual tam adingin dan khat a om ding hi, a chi.

⁵⁰Och alla Israels barn gjorde så; de gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose och Aron.

⁵⁰Huchibangin Israel suante tengtengin a hih ua; TOUPAN Mosi leh Aron thu a piak bangin, huchibangin a hih uh.Huai ni mahin hichi ahi a, TOUPAN Aigupta gama kipanin Israel suante a pawlpite un a pi kheta ngei hi.

⁵¹Så förde då HERREN på denna samma dag Israels barn ut ur Egyptens land, efter deras härskaror.

⁵¹Huai ni mahin hichi ahi a, TOUPAN Aigupta gama kipanin Israel suante a pawlpite un a pi kheta ngei hi.