¹Och HERREN sade till Mose: »Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra voro, så vill jag skriva på tavlorna samma ord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder.

¹Huan TOUPA'N Mosi kiang ah, A masa bang in suangpek nih kibawl inla: huan hiai suangpekte tungah, na hihsiat suangpek masa pente a om thute ka gelh ding.

²Och var redo till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på toppen av berget, mig till mötes,

²Huchi in zingsang in mansa in om inla, huan zingsang in Sinai tang ah hongtou inla, tangvum ah ka kiang ah hong kihil in.

³men ingen må stiga upp med dig, och på hela berget för ingen annan visa sig; ej heller må får och fäkreatur gå i bet framemot detta berg.»

³Huan na kiang a kuamah a hongtouh louh ding uh ahi, tang kimvel a leng kuamah himhim muh a a om louh ding uh; tang ma zawn lam a bawng hon leh belam hon leng a gamtat louh ding uh, a chi.

⁴Och han högg ut två stentavlor likadana som de förra voro. Och bittida följande morgon begav sig Mose upp på Sinai berg, såsom HERREN hade bjudit honom, och tog de två stentavlorna med sig.

⁴Huchi in aman suangpek nihte a bawl a, a masapen bang in; huan zingkhang in Mosi a thou a, TOUPA'N thu a piak bang in, Sinai tang lam ah a hohtou hi, a khut in suangpek nihte a tawi.

⁵Då steg HERREN ned i molnskyn. Och han ställde sig där nära intill honom och åkallade HERRENS namn.

⁵Huan, TOUPA meipi ah a hong kum a, huailai ah a kiang ah a hong ding ta a, TOUPA min a genkhe ta hi.

⁶Och HERREN gick förbi honom, där han stod, och utropade: »HERREN! HERREN! -- en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet,

⁶Huchi in a ma ah TOUPA a paisuak a, TOUPA, TOUPA Pathian, chingthei leh hehpihthei, dohthei leh, hoihna leh thutak a hau;

⁷som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd, men som ingalunda låter någon bliva ostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn och barnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.»

⁷Sang tampite a dia chitna nei, mohte bangchi mah a hihveng lou ding, gitlouhna leh tatlekna leh khelhna ngaidam; pate gitlouhna tate tung leh, tate tate tung, a khang thumna leh a khang lina tan a thuk, chi in a genkhia a.

⁸Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad

⁸Huan Mosi a kinoh a, lei lam ah a lu a kun a, a be ta hi.

⁹och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så må Herren gå med oss. Ty väl är det ett hårdnackat folk, men du vill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss till din arvedel.»

⁹Huan aman, Tua na mitmuh a hehpihna ka muh leh, TOUPA aw, ka hon ngen hi, ka lak uah ka TOUPA pai hen; mi genhak a hih ziak un: ka gitlouhna uleh ka khelhna uh ngaidam inla na gouluah ding in hon la in, a chi hi.

¹⁰Han svarade: »Välan, jag vill sluta ett förbund. Inför hela ditt folk skall jag göra under, sådana som icke hava blivit gjorda i något land eller bland något folk. Och hela det folk som du tillhör skall se att HERRENS gärningar äro underbara, de som jag skall göra med dig.

¹⁰Huan aman, Ngai in, thuchiam ka bawl; lei tengteng a hih a om ngeilou, koi nam a leng hih a om ngei lou, thillamdangte na mite tengteng in TOUPA thilhih a mu ding uh: na lak a ka hih ding thil lauhuai a hih ziak in.

¹¹Håll de bud som jag i dag giver dig. Se, jag skall förjaga för dig amoréerna, kananéerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna.

¹¹Nang tuni a kon thupiak chiamteh in; ngai in na ma uah Amorte, leh Kanante leh, Hitte leh Perizte leh, Hiv-te leh Jebus-te ka hawlkhia hi.

¹²Tag dig till vara för att sluta förbund med inbyggarna i det land dit du kommer, och låt dem icke bliva till en snara bland eder.

¹²Na zohna lam gam ua tengte toh thuchiam na bawlkha ding, kiveng in, huchilou in zaw na lak ua thang ahi ding hi:

¹³Fastmer skolen I bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och hugga ned deras Aseror.

¹³A maitamte uh na hihsia un, a milimte uh na sukgawp sak un, Asete uh na phuk sak zaw ding uh:

¹⁴Ja, du skall icke tillbedja någon annan gud, ty HERREN heter Nitälskare; en nitälskande Gud är han.

¹⁴Aziak, Pathian dang na be ding uh ahi kei: TOUPA, a min mullit hat Pathian a hih ziak in:

¹⁵Du må icke sluta något förbund med landets inbyggare. Ty i trolös avfällighet löpa de efter sina gudar och offra åt sina gudar; och när de då inbjuda dig, kommer du att äta av deras offer;

¹⁵A gam a pathiante uh kiang ah kithoihna a bawl un, khattei in nang a hon sam in, a kithoihna uh na ne kha ding hi;

¹⁶du tager ock deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar i avfällighet löpa efter sina gudar, skola de förleda dina söner till att likaledes löpa efter deras gudar.

¹⁶Huan na tapate uh a ding in a tanute uh na pi kha ding ua, huchi in a tanute uh a pathiante uh lak a kizuak un, a pathiante uh lak a na tapate uh kizuak ding in a bawl kha ding uhi.

¹⁷Gjutna gudar skall du icke göra åt dig.

¹⁷Pathian sunte na kibawl ding ahi kei.

¹⁸Det osyrade brödets högtid skall, du hålla: i sju dagar skall du äta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tiden i månaden Abib; ty i månaden Abib drog du ut ur Egypten.

¹⁸Tanghou silngou sohlouh a annkuangluina na nei gige ding. Thu ka hon piak tak bang in, Abib kha in, ni sagih sung tanghou silngou sohlouh na ne ding uh: Abib kha a Aigupta a kipan a nong paikhiak ziak un.

¹⁹Allt det som öppnar moderlivet skall höra mig till, också allt hankön bland din boskap, som öppnar moderlivet, såväl av fäkreaturen som av småboskapen.

¹⁹Sul hong tengteng kei ahi a; huan na ganhon lak ua ta masapen, bawngtal hi in belam hileh, a pa peuhpeuh.

²⁰Men vad som bland åsnor öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Var förstfödd bland dina söner skall du läsa. Och ingen skall med tomma händer träda fram inför mitt ansikte.

²⁰A hihhang in sabengtung nou masapen belam nou in na tan ding: huan na tat kei leh, na gawng na hektan ding. Na tapate tengteng lak a piang masapen na tan ding hi. Huan vuaktang in ka ma ah kuamah hong kilang kei ding uh.

²¹Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du hålla vilodag; både under plöjningstiden och under skördetiden skall du hålla vilodag.

²¹Ni guk sung nna na sem ding, himahleh ni sagih ni in na khawl ding: haichi pawi hun leh pawltak hun in na khawl ding.

²²Och veckohögtiden skall du hålla, för förstlingen av veteskörden, så ock bärgningshögtiden, när året har gått till ända.

²²Nipi kalte a annkuangluina, huitbuh pawltak gah masa annkungluina, kumtawp a koihkhawmna annkuangluinate na tan ding ahi.

²³Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram inför HERRENS, din herres, Israels Guds, ansikte.

²³Kum khat in thumvei na pasal naupangte tengteng uh TOUPA Pathian, Israel Pathian ma a a kilat ding uh.

²⁴Ty jag skall fördriva folk för dig och utvidga ditt område; och ingen skall stå efter ditt land, när du drager upp, tre gånger om året, för att träda fram inför HERRENS, din Guds, ansikte.

²⁴Na ma a namte ka delh khiak a, na gamgite ka suklet ding ziak in: kum khat thumvei TOUPA na Pathian ma a kilang ding a na paitouh chiang in, kuamah himhim in na gam a deih kei ding uhi.

²⁵Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och påskhögtidens slaktoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.

²⁵Ka kithoihna sisan silngou toh na lan ding ahi kei; paikan annkuangluina kithoihna leng a zingchiang tan in nutsiah in a om ding ahi kei.

²⁶Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra till HERRENS, din Guds, hus. Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.»

²⁶Na gam a gah masapente a masapen TOUPA na Pathian in ah non tawi ding. Kelnou a nu nawi ne lai na mawk suknuak ding ahi kei, a chi hi.

²⁷Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp åt dig dessa ord; ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.»

²⁷Huan TOUPA'N Mosi kiang ah, Hiai thute gelh in: hiai thute omdan zui a nang leh Israel toh thuchiam ka bawl tak ziak in, a chi a.

²⁸Och han blev kvar där hos HERREN i fyrtio dagar och fyrtio nätter, utan att äta och utan att dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden.

²⁸Huan TOUPA kiang ah ni sawmli leh zan sawmli a om a; ann lah a ne kei a, tui lah a dawn kei hi. Huan suangpek tungah thuchiam thute a gelh a, thupiak sawmte.

²⁹När sedan Mose steg ned från Sinai berg, och på vägen ned från berget hade vittnesbördets två tavlor med sig, visste han icke att hans ansiktes hy hade blivit strålande därav att han hade talat med honom.

²⁹Huan hichi a hong hi a, Mosi Sinai tang a kipan a khut a theihpihna suangpek nihte toh, tang a kipan a a hong paisuk lai in, amah a houpih sung in a mai vun a tang chih Mosi in a theikei hi.

³⁰Och när Aron och alla Israels barn sågo huru Moses ansiktes hy strålade, fruktade de för att komma honom nära.

³⁰Huchi a Aron leh Israel suante tengteng in Mosi a muh un, ngai in, a maivun a tang a; amah naih a hon pai a lau ta uhi.

³¹Men Mose ropade till dem; då vände Aron och menighetens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem.

³¹Huchi in Mosi in amau a sam a; huan Aron leh khawmpite vaihawmte tengteng a kiang ah a kik ua; huchi in Mosi in amau a houpih ta hi.

³²Därefter kommo alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som HERREN hade förkunnat för honom på Sinai berg.

³²Huai nung in Israel suante tengteng a hong pai nau ua; huan Sinai tang a a kiang a TOUPA'N a gen tengteng thupiak in amau a pe ta.

³³Och när Mose hade slutat sitt tal till dem, hängde han ett täckelse för sitt ansikte.

³³Huchi in Mosi in amau a houpih khit mateng, a mai maituamna in a tuam hi.

³⁴Men så ofta Mose skulle träda inför HERRENS ansikte för att tala med honom, lade han av täckelset, till dess han åter gick ut. Och sedan han hade kommit ut, förkunnade han för Israels barn det som hade blivit honom bjudet.

³⁴Himahleh Mosi TOUPA ma a amah houpih ding a a lut lai in, a hong pawtkhiak tan, maituamna a la khia a; huan thu piak a a omdan Israel suante kiang ah gen hi;Huchi in Israel suante'n Mosi mai a mu ta ua, Mosi maivun a tandan: huan Mosi in, amah houpih ding a a lut nawn tan in a mai maituamna in a tuam nawn.

³⁵Då sågo Israels barn var gång huru Moses ansiktes by strålade, och Mose hängde då åter täckelset över sitt ansikte, till dess han ånyo skulle gå in för att tala med honom.

³⁵Huchi in Israel suante'n Mosi mai a mu ta ua, Mosi maivun a tandan: huan Mosi in, amah houpih ding a a lut nawn tan in a mai maituamna in a tuam nawn.