1Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
1Huan TOUPA thu ka kiangah a hong tunga,
2Du människobarn, profetera mot Israels herdar, profetera och säg till dem, till herdarna: Så säger Herren, HERREN: Ve eder, I Israels herdar, som haven sörjt allenast för eder själva! Var det då icke för hjorden som herdarna borde sörja?
2Mihing tapa, Israelte belamchingte tungah thu gen in, thu gen inla, a kiang uah, belamchingte kiang mahmahah, hichiin TOUPA PATHIANIN a chi ahi: Israelte belamching, amau kivak maimahte tung a gik hi: belamchingten belam te vak lou dinga hi uhia?
3I stället åten I upp det feta, med ullen klädden I eder, det gödda slaktaden I; men om hjorden vårdaden I eder icke.
3A thaute na ne ua, a mulin na kizem ua; a thauthau na gou ua, belamte lah na vak ngal kei ua.
4De svaga stärkten I icke, det sjuka heladen I icke, det sargade förbunden I icke, det fördrivna förden I icke tillbaka, det förlorade uppsökten I icke, utan med förtryck och hårdhet fören I fram mot dem.
4Natna veite mangte na honpi sam kei uh; a mangte lah na zong kei ua; khauh tak leh namahmahin na thunun zaw uh.
5Så blevo de förskingrade, därför att de icke hade någon herde, de blevo till mat åt alla markens djur, ja, de blevo förskingrade.
5Belampute a om louh jiak un dalhsakin a naomta ua; a nadalh ua, gam sahangte an lel a honghita uh.
6Mina får gå nu vilse på alla berg och alla höga kullar; över hela jorden äro mina får förskingrade, utan att någon frågar efter dem eller uppsöker dem.
6Ka belamte tang chih leh mual chih ah a vak mang ua; ahi, ka belamte leitung tengteng ah a na dalh khin uh; limsakmi leh zongmi himhim a om kei uh, chiin gen in, a chi a.
7Hören därför HERRENS ord, I herdar:
7Huaijiakin belamchingte aw, TOUPA thu ngaikhia un,
8Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, sannerligen, eftersom mina får hava lämnats till rov, ja, eftersom mina får hava blivit till mat åt alla markens djur, då de nu icke hava någon herde, och eftersom mina herdar icke fråga efter mina får ja, eftersom herdarna sörja för sig själva och icke sörja för mina får,
8A hina ka hin laiteng, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi, belamching a omlouh ua, belamchingten ka belamte a zon louh ua, belamchingten ka belamte a vak louh ua, amau a kivak zawksop jiakun ka belamte gam sahangte an lel a hong hi ua; ka belamte samat lel a honghi petmah uh.
9därför, I herdar: Hören HERRENS ord:
9huaijiakin nou belamchingte aw, TOUPA thu za un.
10Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över herdarna och utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst; och herdarna skola då icke mer kunna sörja för sig själva, ty jag skall rädda mina får ur deras gap, så att de icke bliva till mat åt dem.
10Hichiin TOUPA PATHIANIN a chi ahi: ngai un, belamchingte ka dou ahi; a khut ua kipan ka belamte ka sut dinga, ka belamte a kepna uh ka tawpsak dinga, belamchingte leng amau a kivak ta kei ding uh; a angsung ua kipan ka belamte ka la khe dinga, amau dia nek dinga hih nawn louhna ding un, chiin.
11Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans.
11Hichiin TOUPA PATHIANIN a chi ngala: ngai un, kei, keimah mahin ka zong dinga, ka zong khe ding.
12Likasom en herde letar tillsammans sin hjord, när hans får äro förströdda omkring honom, så skall ock jag leta tillsammans mina får och rädda dem från alla de orter till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken.
12Belamchingin a belam dalhte laka a belam honte a zon lai bangin ka belamte ka zong khe ding; khonim ni leh mial nuaia a dalhna tengteng ua kipan ka zong khe ding,
13Och jag skall föra dem ut ifrån folken och församla dem ur länderna, och skall låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och var man eljest kan bo i landet.
13Huan mite laka kipan ka la khe dinga; gam chiha kipan ka kaikhawm dinga; amau gam ngei ah ka pi lut ding; Israel tangte ah, lui geite ah, mi tenna mun tengtengte ah ka ta sak ding.
14På goda betesplatser skall jag föra dem i bet, på Israels höga berg skola de få sina betesmarker; där skola de lägra sig på goda betesmarker, och fett bete skola de hava på Israels berg.
14Loupa hoihtak munte ah ka ta sak dinga; a huangsung uh Israel tang sangte ah a om ding; huang hoih tak sung ah leng a om ding ua, Israel tang tunga loupa dawng munte ah a ta ding uh.
15Jag skall själv föra mina får i bet och själv utse lägerplatser åt dem, säger Herren, HERREN.
15Kei mahmahin ka belamte ka vak dinga; ka kualsak kinken dinga, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.
16Det förlorade skall jag uppsöka, det fördrivna skall jag föra tillbaka, det sargade skall jag förbinda, och det svaga skall jag stärka. Men det feta och det starka skall jag förgöra; ja, jag skall sköta det såsom rätt är.
16A mang ka zong dinga, delh mangte ka pi kik nawn dinga, a khe kitante uh ka tuam dinga, ka hatsak ding: a thau leh a hatte leng ka ching dinga; dik takin ka vak ding.
17Men I, mina får, så säger Herren, HERREN: Se, jag vill döma mellan får och får, mellan vädurar och bockar.
17Huan nou tungthu a hihleh, aw ka belam honte, hichiin TOUPA PATHIANIN a chi ahi: ngai un, ka belamte kalthu ka gensak dinga, belamtalte, keltalte leng.
18Är det eder icke nog att I fån beta på den bästa betesplatsen, eftersom I med edra fötter trampen ned vad som är kvar på eder betesplats? Och är det eder icke nog att I fån dricka det klaraste vattnet, eftersom I med edra fötter grumlen vad som har lämnats kvar?
18Gan tatna mun hoihtak tunga tat nou din thil bangthamlou banga langin, na tatna neih sun na chil se zosop uh ahi maw?
19Skola mina får beta av det som edra fötter hava trampat ned, och dricka vad edra fötter hava grumlat?
19Huan tui chim mahmahte na dawn khit un na ngap nin mawkmawk maimah uh ahi maw? Ka belamten na siksa uh a ne un, na ngah sa uh a dawn ding umaw?
20Nej; därför säger Herren, HERREN så till dem: Se, jag skall själv döma mellan de feta fåren och de magra fåren.
20Huaijiakin hichiin TOUPA PATHIANIN a kiang uah a chi ahi: Ngai un, kei, keimah mahmahin gan gawng te leh gan thaute kalthu ka ngaihtuah sak ding.
21Eftersom I med sida och bog stöten undan alla de svaga och med edra horn stången dem, till dess att I haven drivit dem ut och förskingrat dem,
21A hatloute na liang un leh na sikte un na phu ua, na khete un na pik ua, na dalhsak ua;
22därför skall jag frälsa mina får, så att de icke mer bliva till rov, och skall döma mellan får och får.
22huaijiakin ka belamte ka humbit ding; samat lel ahi nawn kei ding ua, belamte kalthu ka gensak ding.
23Och jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David; ja, han skall föra dem i bet, han skall vara deras herde.
23Huan a tunguah belamching khat ka koih dinga, ka nasempa David ngei; aman amaute a vak dinga; amah amau chingpa ahi dinga, amau a vak ding.
24Jag, HERREN, skall vara deras Gud, men min tjänare David skall vara hövding bland dem. Jag, HERREN, har talat.
24Huan kei TOUPA a PATHIAN uh ka hi dinga, ka nasempa David a tung ua heutu ahi ding; kei TOUPA ngeiin ka chita ahi.
25Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; jag skall göra ände på vilddjuren i landet, så att man i trygghet kan bo mitt i öknen och sova i skogarna.
25Huan amau toh lemna thukhun ka bawl dinga, sahangte gam akipan ka hihmang ding: huan gamdai ahte leng bit takin a teng ding ua, gammang nuai ahte a ihmu hihit ding uh.
26Och jag skall låta dem själva och landet runt omkring min höjd bliva till välsignelse. Jag skall låta regn falla i rätt tid; regnskurar till välsignelse skall det bliva.
26Amau leh ka tang kim munte ka vualzawl dinga; a hun geihgeihin vuah ka zusak dinga, vualzawl vuahte a zu ding hi.
27Träden på marken skola bära sin frukt, och jorden skall giva sin gröda, och själva skola de bo i sitt land i trygghet; och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människors hand, som hava hållit dem i träldom.
27Huan gama singin gah a suang dinga, leiin a punna a suah dinga; a gam uah bit takin a om ding uh; a hakkolte uh ka kitansaka, sikhaa bawlmite khut akipan ka hutkhiak hun chiangin kei TOUPA ka hi chih a thei ding uh.
28De skola sedan icke mer bliva ett byte för folken, och markens djur skola ej äta upp dem, utan de skola bo i trygghet, och ingen skall förskräcka dem.
28Nam dangte samat lel ahi nawnta kei ding ua, gam sahangte nek mang mai ahi nawn sam kei ding uh; bit takin a omzo ta ding ua, kuamahin a lausak ngei nawn kei ding uh.
29Och jag skall åt dem låta en plantering växa upp, som skall bliva dem till berömmelse; och de som bo i landet skola icke mer ryckas bort av hunger, ej heller skola de mer lida smälek av folken.
29Thilsuan min thang mahmah ka bawlsak dinga; huai gamah kialin a hihmang nawn kei dinga, nam dangte muhsitna leng a thuak nawn sam kei ding uh.
30Och de skola förnimma att jag, HERREN, deras Gud, är med dem, och att de, Israels hus, äro mitt folk, säger Herren, HERREN.
30Huan kei TOUPA a Pathian uh a kianguah ka om chih a thei un, amau Israel inkote leng ka mite ahi uh chih a thei ding uh, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.Huan nou ka belamte, ka gan tatna muna belamte na hi ua; huan, kei na PATHIAN uh ka hi, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi, chiin.
31Ja, I ären mina får, I ären får i min hjord, människor som I ären, och jag är eder Gud, säger Herren, HERREN.
31Huan nou ka belamte, ka gan tatna muna belamte na hi ua; huan, kei na PATHIAN uh ka hi, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi, chiin.