1Och du, människobarn, tag dig ett skarpt svärd och bruka det såsom rakkniv, och för det över ditt huvud och din haka; tag dig så en vågskål och dela det avrakade håret.
1Huan, nang mihing tapa, namsau hiam mahmah la inla, n alu leh na khamul metna dingin lumetmi temin zang in; huan bukna la inla, sam khen in.
2En tredjedel skall du bränna upp i eld mitt i staden, när belägringsdagarna hava gått till ända; en tredjedel skall du taga ut och slå den med svärdet där runt omkring; och en tredjedel skall du strö ut för vinden, och mitt svärd skall jag draga ut efter dem.
2Seh thuma khena seh khat uma a om sung nite a bei hun chiangin khopi laia meiah na khul ding ahi a, sehthuma khena seh khat nawn na la dia, a kimah nam sauin na sat nen ding ahi; huan, seh thuma khena seh khat nawn huih mutleng dingin na theh jak ding ahi, ken namsauin ka delh jui ding.
3Men några få strån skall du taga undan därifrån, och dem skall du knyta in i flikarna av din mantel.
3Huan tawmchik na la dia, na puannaktual mongah na tun ding ahi.
4Och av dessa strån skall du återigen taga några och kasta dem i elden och bränna upp dem i eld. Härifrån skall en eld gå ut över hela Israels hus.
4Huan hiaiate na la dinga, meiah na theh lut ding ahi, a kang ding; huai akipanin Israel inkote tengteng ah mei a hongpawt ding, a chi a.
5Så säger Herren, HERREN: Detta år Jerusalem, som jag har satt mitt ibland hednafolken, med länder runt däromkring.
5TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Hiai Jerusalem khua ahi: namte lakah ka koiha, a kimah gamte a om hi.
6Men det var gensträvigt mot mina rätter på ett ännu ogudaktigare sätt än hednafolken, och var ännu mer gensträvigt mot mina stadgar än länderna runt däromkring; ty de förkastade mina rätter och vandrade icke efter mina stadgar.
6Huan namte sang nakpi jawn gitlouhna hihin ka thugel tungah a hela, a kima gamte sanga thupiin, ka dan bawl tungahte leng a hel ahi. Ka thugelte lah a pai khe ngala, ka dan bawlte banga leng a om sam kei hi.
7Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom I haven rasat värre än hednafolken runt omkring eder, och icke haven vandrat efter mina stadgar och icke gjort efter mina rätter, ja, icke ens gjort efter de hednafolks rätter, som bo runt omkring eder,
7Huaijiakin TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Na kima namte sanga buai hatjawin na oma, ka dan bawl bangin na om keia, ka thugelte leng na jui sam kei ua, namte adia ka thusehte na hih sam louh jiak un, TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi:
8därför säger Herren, HERREN så: Se, fördenskull skall jag också komma över dig och skipa rätt mitt ibland dig inför hednafolkens ögon;
8Ngai un, kei nasanin leng ka honnang ahi, namte mitmuh ngeiin na lak uah vaihawmna ka tangtungsak sin hi;
9jag skall göra med dig vad jag aldrig förr har gjort, och sådant som jag aldrig mer vill göra, för alla dina styggelsers skull.
9Huan na kihhuaina tengtengte uh jiakin thil ka hih ngei nai louh, hih leng ka hih ngei nawn louh ding na tunguah ka hih sin hi.
10Därför skola i dig föräldrar äta sina barn, och barn sina föräldrar; och jag skall skipa rätt i dig och strö ut för alla vindar allt som bliver kvar av dig.
10Huchiin paten na sungah a tate uh a ne ding ua, taten leng a pate uh a ne ding uh; nanga mi om sun tengteng ka dalhsak vek ding.
11Ja, så sant jag lever, säger Herren, HERREN: sannerligen, därför att du har orenat min helgedom med alla dina skändligheter och alla dina styggelser, skall jag också utan skonsamhet vända bort mitt öga och icke hava någon misskund.
11Huchiin hiai TOUPA PATHIAN thu pawt ahi: Na nitna leh na kihhuainatea ka biakin na hihnit jiakin, a hina ka hin laiteng, ka honkiam sak dinga, ka mitin a honmaih het kei dinga, ka honhehpih sam kei ding hi.
12En tredjedel av dig skall dö av pest och förgås av hunger i dig, en tredjedel skall falla för svärd runt omkring dig; och en tredjedel skall jag strö ut för alla vindar, och mitt svärd skall jag draga ut efter dem.
12Seh thuma khena seh khat hiin hiam, kialin hiam na lak uah a si ding uh; seh thuma khena seh khat nawn ka hihdalh dinga, namsauin ka delhjui ding.
13Ja, min vrede skall få uttömma sig, och jag skall släcka min förtörnelse på dem och hämnas på dem; och när jag så uttömmer min förtörnelse på dem, skola de förnimma att jag, HERREN, har talat i min nitälskan.
13Hichibangin ka hehna ka tangtung sak dinga, a tunguah ka hehna ka lungdam sak dinga, ka om nuamta ding hi: huan kei TOUPAN a tung ua ka hehna ka lungdam sak hun chiangin phatuam ngaitakin ka genta chih a thei khe ding uh.
14Och jag skall låta dig bliva en ödemark och en smälek bland folken runt omkring dig, inför var mans ögon, som går där fram.
14Huailouin, na kima namte lakah leh vialvak tengtengte mitmuhin kho segawp leh simmohhuaiin ka honbawl ding hi.
15Ja, det skall bliva till smälek och hån, till varnagel och skräck för folken runt omkring dig, när jag så skipar rätt i dig med vrede och förtörnelse och förtörnelses tuktan. Jag, HERREN, har talat.
15Huchiin, thangpai tak leh heh mahmaha, nakpia taihilha, na tung thugelte ka tunsak hunin na kima namte mitmuhin nuihsat leh kouna leh hilhna leh mulkimhuai na hi ding: Kei TOUPAN ka chi ta hi:
16När jag sänder bland dem hungerns onda pilar, som bliva till fördärv, ja, när jag sänder dessa till att fördärva eder och så låter eder hunger bliva allt värre, då skall jag förstöra för eder edert livsuppehälle.
16A tunguah kialna thaltang hoih lou tak manna ding, noumau manna ding ka honke sak ding; na tunguah kialna ka uang sak dinga, na an uh, hinna bul ka hihse ding hi.Huan na tunguah kialna leh gamsa hangte ka honsawl dinga, talenau tanin a honlaksak ding uhi; huan hipi leh sisan suahna na lak uah a leng ding; huan na tunguah namsau ka hon lek dinga, ken ka chita hi, chiin.
17Jag skall sända över eder hungersnöd och vilddjur, som skola döda edra barn; och pest och blodsutgjutelse skall gå över dig, och svärd skall jag låta komma över dig. Jag, HERREN, har talat.
17Huan na tunguah kialna leh gamsa hangte ka honsawl dinga, talenau tanin a honlaksak ding uhi; huan hipi leh sisan suahna na lak uah a leng ding; huan na tunguah namsau ka hon lek dinga, ken ka chita hi, chiin.