1Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
1TOUPA thu ka kiangah a hongtung nawna
2Du människobarn, så säger Herren, HERREN till Israels land: Änden! Ja, änden kommer över landets fyra hörn.
2Nang mihing tapa, TOUPA PATHIANIN Israel gam kiangah hichiin a chi ahi: Tawpna, tawpna gam ning liah a hongtung hi.
3Nu kommer änden över dig, ty jag skall sända min vrede mot dig och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina styggelser komma över dig.
3Tu nang adingin tawpna ahi, na tungah ka hehna ka hontungsak dinga, na omdan bangjelin vai ka hon hawmsak dinga, na kihhuaina tengteng na tungah ka hontung ding.
4Jag skall icke visa dig någon skonsamhet och icke hava någon misskund; nej, jag skall låta dina gärningar komma över dig, och dina styggelser skola vila på dig. Och I skolen förnimma att jag är HERREN.
4Huan, ka mitin a honmaih kei dia, ka honhehpih sam kei ding hi: na omdante na tungah ka hontun zo dinga, huan, TOUPA ka hi chih naa thei ding uh,
5Så säger Herren, HERREN: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag!
5TOUPA PATHIANIN hichiin a chi hi: Siatna, siatna petmah, ngai dih, a hongtung hi.
6En ände kommer, ja, änden kommer, den vaknar upp och kommer över dig.
6Tawpna a hongtung hi, tawpna a hongtung hi, na tungah a hongthou ta, ngai in, a hongtung hi.
7Ja se, det kommer! Nu kommer ordningen till dig, du folk som bor här i landet; din stund kommer, förvirringens dag är nära, då intet skördeskri mer skall höras på bergen.
7Aw gam luahpa, na siatna ding na tungah a hongtung hi, hun a hongtung hi, ni a naita hi; buaina, kipaka tang tunga kikouna ni hi lou.
8Nu skall jag snart utgjuta min förtörnelse över dig och uttömma min vrede på dig, och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina styggelser komma över dig.
8Tuin ka hehna na tungah ka honbuak zok ding hi, na tungah ka hehna ka lungdam sak dinga; na omdan bang jelin ka honvaihawmsak ding hi; na kihhuaina tengteng na tungah ka hontun ding hi.
9Jag skall icke visa någon skonsamhet och icke hava någon misskund, jag skall giva dig efter dina gärningar, och dina styggelser skola vila på dig. Och I skolen förnimma att jag, HERREN, är den som slår.
9Huan ka mitin a honmaih kei dia, ka hon hehpih sam kei ding: na omdan bangjelin na tungah ka hontun dinga, na kihhuaina leng na lak uah a om ding: huchiin kei TOUPA gawt thei ka hi chih na thei ding uh.
10Se, dagen är inne; se, det kommer! Ordningen går sin gång, riset blomstrar upp, övermodet grönskar;
10Ngai in, ni ngai in, a hongtung hi, na siatna ding a pawtta, chiang a pakta, kisaktheihna a pakmumta hi.
11våldet reser sig till ett ris för ogudaktigheten. Då bliver intet kvar av dem, intet av hela deras hop, intet av deras gods, och till intet bliver deras härlighet.
11Hiamgamna gitlouhna chiang a suakta ahi; a kuamahmah a omta kei dinga, a husa, uhiam a hauhsakna uhiam leng: kuamah in a it sam kei ding uh.
12Stunden kommer, dagen nalkas; köparen må icke glädja sig, och säljaren må icke sörja, ty vredesglöd kommer över hela hopen därinne.
12Hun a hongtungta, ni a hongnai ta: a leimi kipak kei henla, a khawngmi leng dah kei hen: hehna lah a vek ua tungah a om ngala.
13Säljaren skall icke få tillbaka vad han har sålt, om han ens får förbliva vid liv. Ty profetian om hela hopen därinne skall icke ryggas och ingen som lever i missgärning skall kunna hålla stånd.
13Khawngmi in, damlai mah leh, a thil khot lah a munawn sin ngal keia; kilakna lah a vek ua tung thu ahi ngala, kuamah a kik kei ding uh, kuamah a nuntakna thulimlouhna uah a nungta suak sam kei ding uh.
14Man stöter i basun och rustar allt i ordning, men ingen drager ut till strid; ty min vredesglöd går fram över hela hopen därinne.
14Pengkul a mut ua, bangkim a kimanta a; himahleh kidounaah kuamah a hoh kei ua; ka hehna lah a vek ua tungah a om ngala.
15Ute härjar svärdet och därinne pest och hungersnöd, den som är ute på marken dör genom svärdet, och den som är i staden, honom förtär hungersnöd och pest.
15Inpua ah namsau, a sungah hipi leh kial: gama om namsauin a si dinga, khopia om kial leh hipiin a nekhin ding.
16Och om några av dem bliva räddade, så skola de söka sin tillflykt i bergen och vara lika klyftornas duvor, som allasammans klaga. Så skall det gå var och en genom hans missgärning.
16Himahleh a tai khete, a pawtna ding ua, tangte khawngah phaijang gam vakhu bangin a om ding uh; a vek un, lungjuang takin amau thulimlouhna chiatah.
17Alla händer skola sjunka ned, och alla knän skola bliva såsom vatten.
17Khut tengteng a zo dinga, khuk tengteng tui bangin a nem ding.
18Människorna skola kläda sig i sorgdräkt, och förfäran skall övertäcka dem, alla ansikten skola höljas av skam, och alla huvuden skola bliva skalliga.
18Saiip puan a teng ding ua, mulkimnain amau a tuam dinga, mel chitengah zumna a lang dinga, a lutang tengteng uh a giau khin vek ding.
19Man skall kasta sitt silver ut på gatorna och akta sitt guld såsom orenlighet. Deras silver och guld skall icke kunna rädda dem på HERRENS vredes dag, de skola icke kunna mätta sig därmed eller därmed fylla sin buk; ty det har varit för dem en stötesten till missgärning.
19A dangkasik uh leh a dangkaengte un TOUPA hehni chiangin a hunkhe theikei dinga, a hin uh a taisak kei dinga, a gil uh a vahsak sam kei dinga, a thulimlouhna uh pukna a hihkhit tak nak jiakin.
20Dess sköna glans brukade man till högfärd, ja, de gjorde därav sina styggeliga bilder, sina skändliga avgudar. Därför skall jag göra det till orenlighet för dem.
20A kizepna kilawmna uh a kisaktheihpih ua, a kihhuaina milim un leh a nitna thil un a uak sak zo lel uh ahi; huai jiak mahin amaua dingin thil kihhuai dingin ka nabawlta hi.
21Jag skall giva det såsom byte i främlingars hand och såsom rov åt de ogudaktigaste på jorden, för att de må ohelga det.
21Huan gallak dingin namdang khutah ka pe dia, leia mi giloute kiangah gallak dingin ka pe dinga, amau a na hihnin ding uhi.
22Och jag skall vända bort mitt ansikte ifrån dem, så att man får ohelga min klenod; våldsmän skola få draga därin och ohelga den.
22Amaute ka nungngat san dinga, ka mun siang a hihnin ding uh: huan guta a hong lut dia, a hihnin ding uh.
23Gör kedjorna redo; ty landet är fullt av blodsdomar, och staden är full av orätt.
23Khainiang bawl un, gamlah sisan suah hat vaihawmnain a dima, khopi lah hiamgamnain a dim ngala.
24Och jag skall låta de värsta hednafolk komma och taga deras hus i besittning. Så skall jag göra slut på de fräckas övermod, och deras helgedomar skola varda oskärade.
24Huaijiakin namdang giloupente ka honpi lut dinga a innte uh a neihsak ding ua; a hatna uh a, otpih uh ka hihtawp dinga, a mun siangte uh hihnitin a om ding hi.
25Förskräckelse skall komma, och när de söka räddning, skall ingen vara att finna.
25Lungjinna a hongtunga, muanna a zong ua, lah a om het keia.
26Den ena olyckan skall komma efter den andra, det ena sorgebudet skall följa det andra. Man skall få tigga profeterna om syner, prästerna skola komma till korta med sin undervisning och de äldste med sina råd.
26Siatna tungah siat semna, thuthang tungah thuthang a honom dinga, jawlnei lakah kilakna a zong ding ua, himahleh dante siampu lakah a mang dinga, upate lakah lah thudot a om kei ding hi.Kumpipa a dah dinga, heutu lungdonna puansilhin a kivan dinga, vantang khut leng a ling ding, a kiang uah a omdan thu un ka hih dinga, a thilhih bang jel un vai ka hawm sak ding; huan TOUPA ka hi chih a theita ding uh, a chi a.
27Konungen skall sörja, hövdingarna skola kläda sig i förskräckelse, och folket i landet skall stå där med darrande händer. Jag skall göra med den efter deras gärningar och skipa rätt åt dem såsom rätt är åt dem; och de skola förnimma att jag är HERREN.
27Kumpipa a dah dinga, heutu lungdonna puansilhin a kivan dinga, vantang khut leng a ling ding, a kiang uah a omdan thu un ka hih dinga, a thilhih bang jel un vai ka hawm sak ding; huan TOUPA ka hi chih a theita ding uh, a chi a.