1I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
1A tungin Pathianin lei leh van a siam.
2Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.
2Huan, lei a siaa a vuak kia ahi; tui thukpi tung a mialin a mial hi. Pathian khain tui tungte a opkhum hi.
3Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.
3Huan, Pathianin, Vak hongom hen, a chi a: huchiin vak a hongomta hi.
4Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.
4Huan, Pathianin, Vak a ena, hoih a sa mahmah; huchiin Pathianin vak leh mial a khenta hi.
5Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.
5Huan, Pathianin vak, sun, achia, mial, jan, a chi hi: huchiin nitaklam a oma, jinglam leng a om, a ni khatnaah.
6Och Gud sade: »Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.»
6Huan, Pathianin, tui leh tui kalah vansin om henla, huaiin tui leh tuite khen hen, a chi.
7Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så.
7Huchiin, Pathianin, vansin a bawla, vansin nuaia tui omte leh vansin tunga tui om a khenta: huchibang a honghita hi.
8Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.
8Huan, Pathianin vansin, Van, achia. Huchiin nitaklam a oma, jinglam leng a om, a ni nihnaah.
9Och Gud sade: »Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.» Och det skedde så.
9Huan, Pathianin, Van nuaia tuite mun khatah om khawm uhenla, gam keu hongdawk hen, a chi a; huchiin huchibang a honghita hi.
10Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.
10Huan, Pathianin, gam keu, Lei, achia; tui om khawmte, tuipite, a chi hi: huan Pathianin huai a ena, hoih a sa mahmah hi.
11Och Gud sade: »Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Och det skedde så;
11Huan, Pathianin, leiin loupate, anteh chi nei te, thei sing, lei amau chi omdan ding banga gah, agah sunga a chi omte omsak hen, a chi a, huchiin huchibang a honghita hi.
12jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.
12Huchiin, leiin loupate, anteh amau chi omdan ding banga chi neite, sing a mau chi omdan ding banga gah, a gah sunga chi omte a omsakta hi: huan Pathianin huai a ena, hoih a sa mahmah hi.
13Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.
13Huchiin, nitaklam a oma, jinglam leng a om, a ni thumnaah.
14Och Gud sade: »Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år,
14Huan, Pathianin, sun leh jan khenna dingin vansin ah tanvakte om u henla, huaite chiamtehnate, hunbite, nite, kumte, theihna ding hi uhen:
15och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.» Och det skedde så;
15Lei tanvak dingin van vansin tanvakte din om uhen, a chi a: huchiin, huchibang a honghita.
16Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna.
16Huchiin, Pathianin tanvak thupipi nih a bawlta; tanvak thupi zopen sun vaihawm dingin, tanvak thupi lou zopen jan vaihawm dingin, a bawl hi: aksite leng a bawl hi.
17Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden,
17Huan, Pathianin huaite lei tanvak dingin van vansin ah a koihta,
18och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.
18Sun tunga leh jan tunga vaihawm ding leh vak leh mial khen dingin: huchiin, Pathianin huai a ena, hoih a sa mahmah hi.
19Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.
19Huchiin, nitaklam a oma, jinglam leng a om, a ni linaah.
20Och Gud sade: »Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.»
20Huan, Pathianin, tuiten thilsiam tangthei henna neite tampi pawtsak uhenla, vasate leng van vansin hawm heuhou ah, leitungah leng uhen, a chi hi.
21Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.
21Huchiin, Pathianin tuipi thil thupi lian pipite a siama, thil hing tangthei chiteng, tuiin a pawt sak, amaute chi omdan ding bangin a siam hi: Pathianin huai a ena, hoih a sa mahmah hi.
22Och Gud välsignade dem och sade: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.»
22Huan, Pathianin, Chi tampi suangin hongpung unla. Tuipi tuite dimsak unla, vasate leng lei ah pung uhen, chiin a vualjawl hi.
23Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.
23Huchiin, nitaklam a oma, jinglam leng a om, a ni ngana ah.
24Och Gud sade: »Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.» Och det skedde så;
24Huan, Pathianin, Leiin thil hing amau chi omdan ding bang chiatin; gante, ganhingte, gamsate, amau chi omdan ding bang chiatin pawtsak uhen, a chi a: huchiin, huchibang a honghita hi.
25Gud gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.
25Huchiin, Pathianin gamsa amau chi omdan ding bang chiatin, gamte amau chi omdan ding bang chiatin, leia thil khupboha paite tengteng amau chi omdan ding bang chiatin a bawla: huan, Pathianin huai a ena, hoih a sa mahmah hi.
26Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»
26Huan, Pathianin, I kibatpihin, ei mahmah bangin, mi I bawl dia, amau tuipia ngasate tungah, tunga leng vasate tungah, gan tungah, leitung tengteng tungah thu I neisak ding, a chi a.
27Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
27Huchiin, Pathianin amah kibatpihin mi a siama, Pathian kibatpih mahmahin ahi a siam; pasal leh numei a siamta hi.
28Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»
28Huan, Pathianin amau a vualjawl a: Pathian mah in a kiang uah, Chi tampi suang dingin hongpung unla, lei luah dim unla, na thuthu un omsak un; tuipia ngasa tungah, tunga leng vasate tungah, thil hing leitunga khupboh a paite tengteng tungah leng thu nei un, a chi hi.
29Och Gud sade: »Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.
29Huan, Pathian mahin, ngai un, leitung tengtenga anteh chinei om chiteng leh sing chiteng, sing chinei gah omnate, ka honpia hi; na an ding uh ahi ding:
30Men åt alla djur på jorden och åt alla fåglar under himmelen och åt allt som krälar på jorden, vad som i sig har en levande själ, åt dessa giver jag alla gröna örter till föda.» Och det skedde så.
30Huan, leia sa chiteng kiangah, tunga leng vasa chiteng kiangah, thil, leitunga khupboha pai, henna nei chiteng kiangah a an ding un loupa hing chiteng ka pia hi, a chi a: huchiin, huchibang a honghita.Huan, Pathianin a thil bawl khempeuh a ena, ngaiin, hoih a sa mahmah, Huchiin, nitaklam a oma, jinglam leng a om, ani gukna ah.
31Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.
31Huan, Pathianin a thil bawl khempeuh a ena, ngaiin, hoih a sa mahmah, Huchiin, nitaklam a oma, jinglam leng a om, ani gukna ah.