¹På den tid då Amrafel var konung i Sinear, Arjok konung i Ellasar, Kedorlaomer konung i Elam och Tideal konung över Goim, hände sig

¹Huan, Sinar kho kumpipa Amraphelte, Ellasar kho kumpipa Ariokte, Elam kho kumpipa Kedorlamomerte, Goiim kho kumpipa Tidalte dam laiin hichi ahia.

²att dessa begynte krig mot Bera, konungen i Sodom, Birsa, konungen i Gomorra, Sinab, konungen i Adma, Semeber, konungen i Seboim, och mot konungen i Bela, det är Soar.

²Amau bel Sodom kho kumpipa Bera a sim uh. Gomorra kho kumpipa Birsate, Admah kho kumpipa Sinabte, Zeboiim kho kumpipate Smeberte, Bela kho kumpipate leng a sim ua, (huai tuh Zoar ahi).

³De förenade sig alla och tågade till Siddimsdalen, där Salthavet nu är.

³Huan hiai tengteng Siddim guam ah a pang ua, (huai guam Tuipi Al ahita).

⁴I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men i det trettonde året hade de avfallit.

⁴Kum sawm leh kum nih singin Kedorlaomer nuaiah a om ua, a kum sawm leh kum thumna ah a helta uh.

⁵Så kom nu i det fjortonde året Kedorlaomer med de konungar som voro på hans sida; och de slogo rafaéerna i Asterot-Karnaim, suséerna i Ham, eméerna i Save-Kirjataim

⁵Huchiin, a kum sawm leh kum lina ah Kedorlaomer leh a kianga kumpipa omte a hong ua, Asteroth-karnaim khua ah Rephaimte a that ua, ham khua ah Zusimte a that ua, Kariathaim jangah Emimte a that ua,

⁶och horéerna på deras berg Seir och drevo dem ända till El-Paran vid öknen.

⁶A omna Seir tangah Elparan phain, Horte a that ua, (El-paran gamdei juala om ahi).

⁷Sedan vände de om och kommo till En-Mispat, det är Kades, och härjade amalekiternas hela land; de slogo ock amoréerna som bodde i Hasason-Tamar.

⁷Huan, a kik nawn ua, Enmispet a tungua (huai Kades ahita), Amelekte gam a mi teng leh, Amorte, Hazazontamar khua a omte leng, a that nawn uh.

⁸Då drogo konungen i Sodom, konungen i Gomorra, konungen i Adma, konungen i Seboim och konungen i Bela, det är Soar, ut och ställde upp sig i Siddimsdalen till strid mot dem --

⁸Huchiin, Sodom kho kumpipate, Gomorra kho kumpipate, Adma kho kumpipate, Zeboiim kho kumpipate, Bela kho kumpipate a pawt ua, (Bela khua Zoar khua ahita); huan, Siddim guam ah amau sual dingin a pangta uhi.

⁹mot Kedorlaomer, konungen i Elam, Tideal, konungen över Goim, Amrafel, konungen i Sinear, och Arjok, konungen i Ellasar, fyra konungar mot de fem.

⁹Elam kho kumpipa Kedorlaomerte, Goiim kho kumpipa Tidalte, Sinar kho kumpipate Amraphelte, Ellasa kho kumpipa Ariokte sual dingin; kumpipa li in kumpipate nga a sual uh.

¹⁰Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Och konungarna i Sodom och Gomorra måste fly och föllo då i dessa, och de som kommo undan flydde till bergsbygden.

¹⁰Huan, Siddim guam longnai khukin a dim a; huan, Sodom leh Gomorra kho kumpipate a taikek ua, huai laiah a kia ua, ke valte tang ah a tai touta uhi.

¹¹Så togo de allt gods som fanns i Sodom och Gomorra, och alla livsmedel där, och tågade bort;

¹¹Huchiin, Sodom leh Gomorra mite sum tengteng leh a nek ding tengteng uh a la ua, a paita uh.

¹²de togo ock med sig Lot, Abrams brorson, och hans ägodelar, när de tågade bort; ty denne bodde i Sodom.

¹²Lota, Abram unau tapa, /Sodom khua a om, a sumte toh a la ua, a paita uhi.

¹³Men en av de räddade kom och berättade detta för Abram, hebréen; denne bodde vid den terebintlund som tillhörde amoréen Mamre, Eskols och Aners broder, och dessa voro i förbund med Abram.

¹³Huan, mi khat taikhia a hongpaia, Hebru mi Abram a hilha; amah bel Amor mi Mamre tosaw kiang khawngah a om. Mamre Eskol unau leh Aner unau ahia; huai mite Abramte toh pangkhawm ahi uh.

¹⁴Då nu Abram hörde att hans frände var fången, lät han sina mest beprövade tjänare, sådana som voro födda i hans hus, tre hundra aderton män, rycka ut, och förföljde fienderna ända till Dan.

¹⁴Huan, Abramin a ta salin a pi uh chih a jak takin, a inna piang, amah mi, chilsiamsa, za thum leh sawm leh giat a pi khia a, Dan kho phain a delhta.

¹⁵Och han delade sitt folk och överföll dem så om natten med sina tjänare och slog dem, och förföljde dem sedan ända till Hoba, norr om Damaskus,

¹⁵Huan, jan in amau sual dingin amah leh a sikhate a kihawmjak ua, (Hoba Damaska kho mallamah a om).

¹⁶och tog tillbaka allt godset; sin frände Lot och hans ägodelar tog han ock tillbaka, ävensom kvinnorna och det övriga folket.

¹⁶Huan, sum tengteng a honla kik nawn vek a, a ta Lota leh a sum tengteng a honla kik nawn veka, numeite leng a honpi nawna mi dang tengteng toh

¹⁷Då han nu var på återvägen, sedan han hade slagit Kedorlaomer och de konungar som voro på hans sida, gick konungen i Sodom honom till mötes i Savedalen, det är Konungsdalen.

¹⁷Huan, Kedorlaomer leh a kianga kumpipa omte that a pai nungin Sodom kumpipa Save guamah Abram dawnin a hoh suka, (Save guam kumpipa guam a hita).

¹⁸Och Melki-Sedek, konungen i Salem, lät bära ut bröd och vin; denne var präst åt Gud den Högste.

¹⁸Huan, Salem kho kumpipa Melkisedekin tanghou leh uain a honla a; amah bel Pathian Tungnungpen siampu ahi.:

¹⁹Och han välsignade honom och sade: »Välsignad vare Abram av Gud den Högste, himmelens och jordens skapare!

¹⁹Huan, aman Abram a vualjawla. Lei leh van neipa, Pathian Tungnungpen Abram vualjawlin omhen:

²⁰Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina ovänner i din hand!» Och Abram gav honom tionde av allt.

²⁰Na melmate na khuta honpepa, Pathian Tungnungpen, phatin om hen, achia. Huan, Abramin amah bangkim sawm a khat a pia hi.

²¹Och konungen i Sodom sade till Abram: »Giv mig folket; godset må du behålla för dig själv.»

²¹Huan, Sodom kho kumpipan Abram kiangah, mite honpia inla, sumte jaw nang kineih maiin, a chi.

²²Men Abram svarade konungen i Sodom: »Jag lyfter min hand upp till HERREN, till Gud den Högste, himmelens och jordens skapare, och betygar

²²Huan, Abramin, Sodom kumpipa kiangah, lei leh van neipa, Toupa, Pathian Tungnungpen lamah ka khut ka jakta hi.

²³att jag icke vill taga ens en tråd eller en skorem, än mindre något annat som tillhör dig. Du skall icke kunna säga: 'Jag har riktat Abram.'

²³Khauzang khat kia leng, khedap khau khat kia leng, na neih himhim kala kei ding, huchilouinjaw, Abram jaw kei hauhsak ahi, na chi kha ding:Tangvalte nek mang leh, ka mi paipihte tantuan kia loujaw kala kei ding; Anerte, Eskolte, Mamreten a tantuan uh la uhen, a chi hi.

²⁴Jag vill intet hava; det är nog med vad mina män hava förtärt och den del som tillkommer mina följeslagare. Aner, Eskol och Mamre, de må få sin del.»

²⁴Tangvalte nek mang leh, ka mi paipihte tantuan kia loujaw kala kei ding; Anerte, Eskolte, Mamreten a tantuan uh la uhen, a chi hi.