¹Och HERREN uppenbarade sig för honom vid Mamres terebintlund, där han satt vid ingången till sitt tält, då det var som hetast på dagen.

¹Abraham, sun ni sat laitaka puanin kongkhak bula, a tut laiin, Toupa Mamre tosaw kiangte ah a kiangah a hong kilaka;

²När han lyfte upp sina ögon, fick han se tre män stå framför sig. Och då han såg dem, skyndade han emot dem från tältets ingång och bugade sig ned till jorden

²Huan, a daka, a ena, huan ngaiin, a kiangah mi thum a na ding ua; huan, amuh takin puanin kongkhak a kipan a mau kipahpih dingin a vataia, lei siin chibai a buka,

³och sade: »Herre, har jag funnit nåd för dina ögon, så gå icke förbi din tjänare.

³Ka Toupa, non hehpih theih leh hehpihtakin na sikha honkheng mahmah ken:

⁴Låt mig hämta litet vatten, så att I kunnen två edra fötter; och vilen eder under trädet.

⁴Tui tawm chik bek honla henla, na khete uh sil unla, sing nuaiah khawl tadih un:

⁵Jag vill ock hämta ett stycke bröd, så att I kunnen vederkvicka eder, innan I gån vidare, eftersom I nu haven tagit vägen förbi eder tjänare.» De sade: »Gör såsom du har sagt.»

⁵Tanghou tawm chik bek ka vala dinga, na lungtang uh halhsak un; huai khit chiangin pai jel nani uteh: huai ding jiak na sikha kianga hongpai na hi peuhmah ding ua a chi a. Huan, amau, Na chih bangin vahihin, a chi ua.

⁶Och Abraham skyndade in i tältet till Sara och sade: »Skynda dig och tag tre sea-mått fint mjöl, knåda det och baka kakor.»

⁶Huchiin, Abraham, Sara kiangah puanin sungah a lut paha, tangbuang nel mahmah tehna thum bawl inla, mek inla, tanghoupeiin bawlin, a chi a.

⁷Men själv hastade Abraham bort till boskapen och tog en god ungkalv och gav den åt sin tjänare, och denne skyndade sig att tillreda den.

⁷Huan, Abraham bawnghon manin a taia, bawngnou hoih tak a honla, sikha kiangah a piaa; huan aman a bawl mengmenga.

⁸Och han tog gräddmjölk och söt mjölk och kalven, som han hade låtit tillreda, och satte fram för dem; och han stod själv hos dem under trädet, medan de åto.

⁸Huan, nawitui date, nawituite, bawngnou sa bawlta a laa, ama uah a valuitaa; huan, singnuaiah a kianguah a ding nilouha, amau a neta uhi.

⁹Och de sade till honom: »Var är din hustru Sara?» Han svarade: »Därinne i tältet.»

⁹Huan, amau, akiangah, Na ji Sara koia om ahia? a chi ua. Huan, aman, Pama puanin ah, a chi a.

¹⁰Då sade han: »Jag skall komma tillbaka till dig nästa år vid denna tid, och se, då skall din hustru Sara hava en son.» Detta hörde Sara, där hon stod i ingången till tältet, som var bakom honom.

¹⁰Huan, aman hun a hongchin nawn peuhpeuh chiangin na kiangah ka hong nawn ngeingei dinga, huan ngaiin, na ji Sarain tapa a nei ding, a chi a. Huan, a nunga puanin kongkhak bul a kipanin Sarain a na jaa.

¹¹Men Abraham och Sara voro gamla och komna till hög ålder, och Sara hade icke mer, såsom kvinnor pläga hava.

¹¹Abraham leh Sara upa pi, tektak ahita ua; numei dan ngeina Sara tungah a kam khin thama.

¹²Därför log Sara vid sig själv och tänkte: »Skulle jag väl nu på min ålderdom giva mig till lusta, nu då också min herre är gammal?»

¹²Huchiin, Sarain tektak hih nungin kipahna ka nei diam maw, ka toupa lah a upata ngala? Chiin, a lungsim in a nuia.

¹³Men HERREN sade till Abraham: »Varför log Sara och tänkte: 'Skulle jag verkligen föda barn, så gammal som jag är?'

¹³Huan, Toupan, Abraham kiangah, bang achia Sarain Kei pitekin ta ka nei tel diam maw? Chia nui ahia?

¹⁴Är då något så underbart, att HERREN icke skulle förmå det? På den bestämda tiden skall jag komma tillbaka till dig, vid denna tid nästa år, och då skall Sara hava en son.»

¹⁴Toupa adingin thil himhim a haksa lua ahia? Hun sehin, ahun a hongtun chikchikin, na kiangah ka hong nawn dinga, huan, Sarain tapa a nei ding, a chi a.

¹⁵Då nekade Sara och sade: »Jag log icke»; ty hon blev förskräckt. Men han sade: »Jo, du log.»

¹⁵Huchiin, Sarain, ka nui kei, chiin a kijuka, a lau jiakin. Huan, aman, Juau juau ahi; na nui tawk ve, a chi a.

¹⁶Och männen stodo upp för att gå därifrån och vände sina blickar ned mot Sodom, och Abraham gick med för att ledsaga dem.

¹⁶Huan, mite bel huai akipan a ding ua Sodom kho lam a en ua: huan, Abraham amau kah dingin a kiang uah a pai hi.

¹⁷Och HERREN sade: »Kan jag väl dölja för Abraham vad jag tänker göra?

¹⁷Huan, Toupan, ka thilhih ding Abraham ka im diam aw;

¹⁸Av Abraham skall ju bliva ett stort och mäktigt folk, och i honom skola alla folk på jorden varda välsignade.

¹⁸Abraham lah chi thupi leh thilhihthei tak a hong hi ngei dinga, amah ah lah khovel a chi chih navaka om ding ahi ngal ua.

¹⁹Ty därtill har jag utvalt honom, för att han skall bjuda sina barn och sitt hus efter sig att hålla HERRENS väg och öva rättfärdighet och rätt, på det att HERREN må låta det komma över Abraham, som han har lovat honom.»

¹⁹Toupa lampi a zuih theihna ding un, a nunga a tate leh a inkuanpihte, thil kizen taka hihding leh vaihawm banga hih dinga, thu a piak theihna dingin amah lah ka septa ngala; huchiin a tungthu a genpa Toupan Abraham tunga a tunsak theihna dingin, a chi a.

²⁰Och HERREN sade: »Ropet från Sodom och Gomorra är stort, och deras synd är mycket svår;

²⁰Huchiin, Toupan, Sodom leh Gomorra khua kikou ging a thupi ngeia, a gilou mahmah ngei uh;

²¹därför vill jag gå ditned och se om de verkligen i allt hava gjort efter det rop som har kommit till mig; om så icke är, vill jag veta det.»

²¹Tuin ka hohsuk dinga, a kikou ging uh ka kianga hongtung bangbangin a hih uhia hihlou ka en dinga; a hih kei uleh ka thei mai ding, a chi a.

²²Och männen begåvo sig därifrån och gingo mot Sodom; men Abraham stod ännu kvar inför HERREN.

²²Huan, mite huaia kipan a kihei ua Sodom kho lam a juanta ua; Abraham bel Toupa maah a ding lailai hi.

²³Och Abraham trädde närmare och sade: »Vill du då förgöra den rättfärdige tillika med den ogudaktige?

²³Huan, Abrahamin a nanaiha, Mi diktatte mi khialta laka hihmang tel ding na hi maw?

²⁴Kanhända finnas femtio rättfärdiga i staden; vill du då förgöra den och icke skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finnas där?

²⁴Kho sung ah mi diktat sawmnga bek a om kha ding uh: a sunga mi diktat sawm nga omte jiakin a khua hawi louin na hihmang ding maw?

²⁵Bort det, att du skulle så göra och döda den rättfärdige tillika med den ogudaktige, så att det skulle gå den rättfärdige likasom den ogudaktige; bort det ifrån dig! Skulle han som är hela jordens domare icke göra vad rätt är?»

²⁵Nang telin Huchibangin, mi diktatte mi gilou banga a om sam nadingua mi diktatte mi giloute laka hihlup sam jaw, na hih tel kei ding hi: lei tengteng Vaihawmpain diktat takin a hih kei dia hia? a chi a.

²⁶HERREN sade: »Om jag i Sodom finner femtio rättfärdiga inom staden, så vill jag skona orten för deras skull.»

²⁶Huan, Toupan, Sodom kho sunga mi diktat sawmnga ka muh leh amau jiakin kho pumpi ka hawi ding, achia.

²⁷Men Abraham svarade och sade: »Se, jag har dristat mig att tala till Herren, fastän jag är stoft och aska.»

²⁷Huan, Abrahamin, Ngaiin,. kei leivui leh meivu lelin Toupa ka honhoupih theia:

²⁸Kanhända skall det fattas fem i de femtio rättfärdiga; vill du då för de fems skull fördärva hela staden?» Han sade: »Om jag där finner fyrtiofem; så skall jag icke fördärva den.»

²⁸Mi diktat nga in sawm nga ching lou ahi kha ding ua; ngaa a chinlouh jiak un kho pumpi na hihmang ding maw? achia, a dawnga. Huan, aman, huailaia, sawm li leh nga ka muh leh ka hihmang kei ding, achia.

²⁹Men han fortfor att tala till honom och sade: »Kanhända skola fyrtio finnas där.» Han svarade: »Jag skall då icke göra det, för de fyrtios skull.»

²⁹Huan, aman, amah a houpiha jela, Huailaiah sawm li kia na mu ahi kha dia, achia. Huan, aman, sawm li jiakin leng ka hihmang dah mai ding, achia.

³⁰Då sade han: »Herre, vredgas icke över att jag ännu talar något. Kanhända skola trettio finnas där.» Han svarade: »Om jag där finner trettio, så skall jag icke göra det.»

³⁰Huan, aman Toupa aw, heh ken, kon gen nawn ding: huailai ah sawm thum lel na mu ahi kha ding, a chi. Huan, aman, huailaia sawm thum leng ka muh leh ka hihmang kei ding, achia.

³¹Men han sade: »Se, jag har dristat mig att tala till Herren. Kanhända skola tjugu finnas där.» Han svarade: »Jag skall då icke fördärva den, för de tjugus skull.»

³¹Huan, aman, Ngaiin, Toupa ka honhoupih theita; huailaiah sawm nih kia na muh ahi kha ding, a chi a. Huan, aman, sawm nih jiakin leng ka hihmang kei ding, achia..

³²Då sade han: »Herre, vredgas icke över att jag talar allenast ännu en gång. Kanhända skola tio finnas där.» Han svarade: »Jag skall då icke fördärva den, för de tios skull.»

³²Huan, aman, Toupa aw, heh ken, khatvei kia kon gen nawn ding, huailaiah sawm kia na mu ahi kha ding, a chi a. Huan, aman, sawm jiakin leng ka hihmang kei ding, a chi a.Huchiin, Toupa Abraham toh a kihou khit tak un a paita; huan, Abraham amah omna lamah a kik nawnta hi.

³³Och HERREN gick bort, sedan han hade talat ut med Abraham; och Abraham vände tillbaka hem.

³³Huchiin, Toupa Abraham toh a kihou khit tak un a paita; huan, Abraham amah omna lamah a kik nawnta hi.