1Och HERREN såg till Sara, såsom han hade lovat, och HERREN gjorde med Sara såsom han hade sagt.
1Huan, Toupan a gensa bangin Sara a veha, Toupan a gensa bangin Sara tungah leng a hihsaka.
2Sara blev havande och födde åt Abraham en son på hans ålderdom, vid den bestämda tid som Gud hade sagt honom.
2Huchiin, Sara a gaia, Pathianin a kianga agen hun seh takin Abraham a tek nungin tapa a neihsakta hi.
3Och Abraham gav den son som var född åt honom, den som Sara hade fött åt honom, namnet Isak.
3Huan, Abrahamin, a tapa neih, Sarain a neihsak, amin dingin Isaak a saa.
4Och Abraham omskar sin son Isak, när denne var åtta dagar gammal, såsom Gud hade bjudit honom.
4Huan, Abrahamin, Pathianin a kianga thu a piak bangin a tapa Isaak ni giat a chinin a zek a sumsaka.
5Och Abraham var hundra år gammal, när hans son Isak föddes åt honom.
5Abraham a tapa Isaak a neih laiin kum ja a upa ahi.
6Och Sara sade: »Gud har berett mig ett löje; var och en som får höra detta skall le mot mig.»
6Huan, Sarain, Pathianin honnuisakta; a ja mi chihon honnuihpih ding uh, achia.
7Och hon sade: »Vem skulle hava sagt Abraham att Sara skulle giva barn di? Och nu har jag fött honom en son på hans ålderdom!»
7Huan, amah mahin, Sarain naungekte a honpom ding chih, kuan ahia Abraham kianga genna dan thei ding? a tek nungin tapa ka neihsakta achia.
8Och barnet växte upp och blev avvant; och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.
8Huan, naungek a hongkhangliana, a nawinek a tawpsakta ua: huan, Isaak a nawinek a tawpsak ni uh Abrahamin ankuang thupi a luita hi.
9Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta;
9Huan, Aiguptami Hagar tapa, Abraham a dinga a neihpan, a nuihsan lai Sarain a mua.
10och hon sade till Abraham: »Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak.»
10Huaijiakin Abraham kiangah, hiai sikhanu leh a tapa delhkhia in: hiai sikhanu tapa ka tapa Isaak gouluah pih ding ahi theikei ding, achia.
11Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull.
11Huan, hiai thu a tapa jiakin Abraham ngaihin thil hoihlou tak ahi.
12Men Gud sade till Abraham: »Du må icke för gossens och för din tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig. Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig; ty genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig.
12Himahleh Pathianin Abraham kiangah, Naupang tungtang thu leh na sikhanu tungtang thu na ngaihin thil hoihlou tak hi kei hen; Sarain na kianga thu a gen tengteng juiin; Isaak ah na suante a chi ding uh la ahi ngala.
13Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk, därför att han är din säd.»
13Huan, sikhanu tapa ah leng, na suan a hih jiakin, chi chih tham ngial ka honbawl ding, achia.
14Bittida följande morgon tog Abraham bröd och en lägel med vatten och gav det åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne barnet med och lät henne gå. Och hon begav sig åstad och irrade omkring i Beer-Sebas öken.
14Huchiin, Abraham bel takin a thoua, tanghou leh tuithawl tui a dim a laa, Hagar kiangah a piaa, a liangkolou ah a suansaka, naupang mah leng, a paisak taa; huchiin a paia, Beer-seba gamdai ah a vak a vakta hi.
15Men när vattnet i lägeln hade tagit slut, kastade hon barnet ifrån sig under en buske
15Huan, tuithawl a tui a hong omta keia, huchiin naupang loubuk munkhat ah a koihta mai hi.
16och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: »Jag förmår icke se på, huru barnet dör.» Och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon ut i gråt.
16Huan, Naupang si ding ka en ngam kei, a chih jiakin a paia, gamla kuamah, thal kap phakna ding bangah, a majawn ah a vatuta khong khonga. Huchiin, a majawn ah a tua, ngaihtakin a kapta hi.
17Då hörde Gud gossens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himmelen och sade till henne: »Vad fattas dig, Hagar? Frukta icke; ty Gud har hört gossens röst, där han ligger.
17Huan, Pathianin naupang aw a jaa; huan, Pathian angelin van akipanin Hagar a sama, a kiangah, Bang na chia ahia Hagar? Lau ken: na omna naupang aw Pathianin a ja hi.
18Gå och lyft upp gossen, och tag honom vid handen; jag skall göra honom till ett stort folk.»
18Thou inla, huai naupang phong inla, na khutin lenin, amah chi thupi taka bawl ding ka hi, achia.
19Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon blev varse en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lägel med vatten och gav gossen att dricka.
19Huan, Pathianin a mit a hihvak saka, tuileh a muta hi; huchiin a vapaia, tuithawl ah tui a dim dima, naupang a dawnsakta hi.
20Och Gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och blev med tiden en bågskytt.
20Huan, naupang kiangah Pathian a om jela, a hong khanglian jela; gamdai ah a om tou jela, thalkap siam a honghita.
21Han bodde i öknen Paran; och hans moder tog en hustru åt honom från Egyptens land.
21Paran gamdai ah a oma; huan, anun Aigupta gam akipanin ji a guan hi.
22Vid den tiden kom Abimelek med Pikol, sin härhövitsman, och talade med Abraham och sade: »Gud är med dig i allt vad du gör.
22Huan, hichi ahia, huailai khawngin Abimelek leh a sepaih pawl heutu Phikolin Abraham kiangah, na thil hih peuh Pathian na kiangah om jeljela:
23Så lova mig nu här med ed vid Gud att du icke skall göra dig skyldig till något svek mot mig eller mina barn och efterkommande, utan att du skall bevisa mig och det land där du nu bor såsom främling samma godhet som jag har bevisat dig.»
23Huchiin tuin hiailaiah Pathian min lou inla, kei leh ka tapa leh ka tapa tapa leng khem louin, ka honna hehpih khittaksa bangin kei leh na omna gam hehpih thuk sam dingin ka kiangah kichiam ve leh! chiin a gena.
24Abraham sade: »Det vill jag lova dig.»
24Huan Abrahamin, Ka kichiam ding, achia.
25Dock gjorde Abraham Abimelek förebråelser angående en vattenbrunn som Abimeleks tjänare hade tagit ifrån honom.
25Huan, Abimelek sikhaten tuileh a suh jiak un Abrahamin Abimelek a sala.
26Men Abimelek svarade: »Jag vet icke vem som har gjort detta; själv har du ingenting sagt mig, och jag har icke hört något därom förrän i dag.»
26Huan, Abimelekin, hiai thil hihpen kua ahia, ka thei himhim kei: nang lah non hilh ngal keia, tuni ngallouin ka za nai himhim kei, achia.
27Då tog Abraham får och fäkreatur och gav åt Abimelek; och de slöto förbund med varandra.
27Huchiin, Abrahamin belamte leh bawngtalte a pia, Abimelek kiangah a piaa; huan, a nih un thu a khungta uhi.
28Men Abraham ställde sju lamm av hjorden avsides.
28Huan, Abrahamin a belam hon laka belamnou a nu sagih a koih tuama.
29Då sade Abimelek till Abraham: »Vad betyda de sju lammen som du har ställt där avsides?»
29Huchiin, Abimelekin, Abraham kiangah, Belamnou a nu sagih a tuama na koih bang achia ahia? achia.
30Han svarade: »Dessa sju lamm skall du taga emot av mig, för att detta må vara mig till ett vittnesbörd därom att det är jag som har grävt denna brunn.»
30Huan, aman, Hiai tuileh kei leh ahi chih na hontheihpihna dingin hiai belamnou a nu sagih ka khut akipan na lak ding ahi, achia.
31Därav kallades det stället Beer-Seba, eftersom de båda där gingo eden.
31Huaijiakin huailai mun Beer-seba ahia; huailaia a nih ua kichiam jiak un.
32När de så hade slutit förbund vid Beer-Seba, stodo Abimelek och hans härhövitsman Pikol upp och vände tillbaka till filistéernas land.
32Huchiin, Beer-seba ah thu a khungta uh; huan, Abimelek a thoua, a sepaih pawl heutu Philok toh, Philistinte gamah a pai nawnta uh.
33Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade där HERRENS, den evige Gudens, namn.
33Huan, Abrahamin, Beer-seba ah meilah sing a suana, huaiah Toupa khantawn Pathian min a loua.Huchiin, Abraham Philistinte gamah sawtpi a om.
34Och Abraham bodde i filistéernas land en lång tid.
34Huchiin, Abraham Philistinte gamah sawtpi a om.