Svenska 1917

Paite

Genesis

41

1Två år därefter hände sig att Farao hade en dröm. Han tyckte sig stå vid Nilfloden.
1Huan, kum nih vengveng nungin hichi ahia, Pharo in mang a neia; huan, ngaiin, lui gei ah ana dinga.
2Och han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.
2Huan, ngaiin, bawngpi sagih hoih taktak thau taktak tui akipan in a hongpawt khe tou ua, loupa nou lakah a hongta uh.
3Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, stiga upp ur floden; och de ställde sig bredvid de förra korna på stranden av floden.
3Huan, ngaiin, bawngpi dang sagih kil theuthou gawng gemgom a hongpawt khe tou nawn ua, bawngpi dangte kiangah lui gei ah a hong ding uhi.
4Och de fula och magra korna åto upp de sju vackra och feta korna. Därefter vaknade Farao.
4Huan, bawngpi kil theuthou ten bawngpi hoih taktak thau taktak te a gai maimah uhi.
5Men han somnade åter in och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, växa på samma strå.
5Huchiin, Pharo a khangloua a. Huan, a ihmu nawna, mang a nei nawn a: huan, ngaiin, buh a kung khat a h vui sagih lian pipi hoih liahliah a hong om khia a.
6Sedan såg han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av östanvinden;
6Huan, ngaiin, huai nungin vui sagih ngat gigeuh suahlam huih nuai ek a hing om khe nawna,
7och de tunna axen uppslukade de sju frodiga och fulla axen. Därefter vaknade Farao och fann att det var en dröm.
7Huan, vui ngat gigeuh ten vui sagih lian pipi hoih liahliah te a valh khin maimah ua. Huan, Pharo a khangloua a; huan, ngaiin, mang ana hi hi.
8Då han nu om morgonen var orolig till sinnes, sände han ut och lät kalla till sig alla spåmän och alla vise i Egypten. Och Farao förtäljde sina drömmar för dem; men ingen fanns, som kunde uttyda dem för Farao.
8Huan, a jingin hichi ahia, a lungsim a buai mahmah a; hichiin, mi a sawl a, Aigupta gama mitkhialdawi siam tengteng leh mipil tengteng a sam khawm a: huan, Pharo in a mang amau a na hilh a; himahleh Pharo hilhchian thei kuamah lah a om ngal kei ua.
9Då talade överste munskänken till Farao och sade: »Jag måste i dag påminna om mina synder.
9Huchih laiin uain pia heutupen in Pharo kiangah, tuni in ka mohdan te ka honthei kheta:
10När Farao en gång var förtörnad på sina tjänare, satte han mig jämte överste bagaren i fängelse i drabanthövitsmannens hus.
10Pharo a sikhate tungah a heh a, huchiin vengmi pawl heutu in ah kei leh tanghou bawl heutupen a hon tangsak a:
11Då hade vi båda, jag och han, under samma natt en dröm, och våra drömmar hade var sin särskilda betydelse.
11Huan, kei leh aman jan khat mang ke nei ua, mang khiakna tuam tuak ahi ka mat uh.
12Och jämte oss var där en ung hebré, som var tjänare hos hövitsmannen för drabanterna. För honom förtäljde vi våra drömmar, och han uttydde dem för oss; efter som var och en hade drömt gav han en uttydning.
12Huan, huailai ah ka kiangah vengmi pawl heutu sikha, Hebru mi, tangval khat a om a; huan, amah ka hilh ua, aman ka mangte uh a hilhchian ta hi; ka mang bang tuaktuak un ahi a hon hilhchet.
13Och såsom han uttydde för oss, så gick det. Jag blev åter insatt på min plats, och den andre blev upphängd.»
13Huan, hichi ahia; kei bel ka nasep mah a hon semsak nawn a, amah bel a khaita a, achia.
14Då sände Farao och lät kalla Josef till sig; och man skyndade att föra honom ut ur fängelset. Och han lät raka sig och bytte om kläder och kom inför Farao.
14Huchiin, Pharoin Joseph a samsak pah ngala, huchiin kintakin kokhuk akipan a pikheta ua: huan, a kimet ngila, a puansilh a kheka, Pharo kiangah a valutta hi.
15Och Farao sade till Josef: »Jag har haft en dröm, och ingen finnes, som kan uttyda den. Men jag har hört sägas om dig, att allenast du får höra en dröm, kan du uttyda den.»
15Huan, Pharo in Joseph kiangah, mang ka neia, a hilhchian thei kuamah a om kei ua, nang bel mang a thu na theih leh na hilhchian thei chih na tungtang mi gen ka naja a, achia.
16Josef svarade Farao och sade: »I min makt står det icke; men Gud skall giva Farao ett lyckosamt svar.»
16Huan, Joseph in Pharo a dawnga, huai ahihleh keia om ahikei hi, Pathianin Pharo lungmuanhuai takin a dawng zaw ding, achia.
17Då sade Farao till Josef: »Jag drömde att jag stod på stranden av Nilfloden.
17Huan, Pharo in Joseph kiangah, ka mangin, ngaiin, lui gei ah ka na dinga:
18Och jag såg sju kor stiga upp ur floden, feta och vackra, och de betade i vassen.
18Hua, ngaiin, bawngpi sagih thau taktak hoih pipi tuia kipan in a hongpawt khetou ua, loupanou lakah ana ta ua:
19Sedan såg jag sju andra kor stiga upp, avfallna och mycket fula och magra; i hela Egyptens land har jag icke sett några så fula som dessa.
19Huan, bawngpi dang sagih ginalou leh deih huailou leh gawng siatsuat, huchibang tela hoihlou Aigupta gam tengteng a leng ka muh ngeilouh, nung uah a hong pawt khetou nawn ua:
20Och de magra och fula korna åto upp de sju första, feta korna.
20Huan, bawngpi gawng siatsuat deih huailou pipiten bawngpi sagih thau taktak hongpawt masa te a hon gai maimah ua:
21Men när de hade sväljt ned dem, kunde man icke märka att de hade sväljt ned dem, utan de förblevo fula såsom förut. Därefter vaknade jag.
21Huan, a gaih khit nung un leng a ne uh chih a kithei tuan keia: a tunglai mah bangin deih huailou takin a om lailai uhi. Huchiin ka khangloua ta hi.
22Åter drömde jag och såg då sju ax, fulla och vackra, växa på samma strå.
22Huan, ka mangin, ngaiin, buh kung khat ah vui sagih lian pipi, hoih pipi a hong om khia a:
23Sedan såg jag sju andra ax skjuta upp, förtorkade, tunna och svedda av östanvinden;
23Huan, ngaiin, huai nungin vui sagih vuai niangnuang, neu chikchik, suahlam huih in a nuai a hong om khe nawn ua:
24och de tunna axen uppslukade de sju vackra axen. Detta omtalade jag för spåmännen; men ingen fanns, som kunde förklara det för mig.»
24Huan, vui ngat ngingeuh ten vui sagih hoih taktak te a valh khit maimah uh ka mu a: huan, mitkhialdawi siamte ka hilh a, himahleh hon hilhchian thei lah kuamah a om tuan ngal kei ua, chiin, a gen hi.
25Då sade Josef till Farao: »Faraos drömmar hava en och samma betydelse; vad Gud ämnar göra, det har han förkunnat för Farao.
25Huan, Joseph in, Pharo kiangah, Pharo mang jaw khat ahi: Pathian in hih dia a kisak Pharo theisak eive.
26De sju vackra korna betyda sju år, de sju vackra axen betyda ock sju år; drömmarna hava en och samma betydelse.
26Bawng sagih hoih taktak te kum sagih ahi ua; vui sagih hoih taktak te leng kum sagih ahi uh: mang bel khat ahi hi.
27Och de sju magra och fula korna som stego upp efter dessa betyda sju år, så ock de sju tomma axen, de som voro svedda av östanvinden; sju hungerår skola nämligen komma.
27Huan, a nung ua bawng sagih tek taktak deih huailou taktak hongpawt khetou te kum sagih hi ua, vui sagih a hawm ngen suahlam huih nuaite toh; huaite kial kum kum sagih ding ahi.
28Detta menade jag, när jag sade till Farao: Vad Gud ämnar göra, det har han låtit Farao veta.
28Huai ahi Pharo kianga ka gen: Pathian in hih dia a kisak Pharo kianga a theihsak ahi.
29Se, sju år skola komma med stor ymnighet över hela Egyptens land.
29Ngaiin, Aigupta gamsung tengteng ah niang leh tai a om kum kum sagih a hongtung ding;
30Men efter dem skola sju hungerår inträffa, sådana, att man skall förgäta all den förra ymnigheten i Egyptens land, och hungersnöden skall förtära landet.
30Huai nungin kial kum kum sagih a hong om nawn ding; huchiin niang leh tai a omna Aigupta gamah mangngilh vek ahita ding; kial in gam a ne gawp vek ding hi;
31Och man skall icke hava något minne av den förra ymnigheten i landet, för den hungersnöds skull som sedan kommer, ty den skall bliva mycket svår.
31Niang leh tai, a honjui kial jiakin, hiai gamah a thei nawnta kei ding uh; a thupi sin mahmah ngala
32Men att Farao har haft drömmen två gånger, det betyder att detta är av Gud bestämt, och att Gud skall låta det ske snart.
32Huan, mang Pharo nihvei a neih tuansakna ahihleh hiai jiak ahi, thil hih ding Pathianin a hihkipa, Pathian mahin a tunsak pah ding jiakin.
33Må nu alltså Farao utse en förståndig och vis man, som han kan sätta över Egyptens land.
33Huchiin tuin Pharo in mi khat tei tak pilsak mai zong khia henla, Aigupta gam tungah heutuin omsak hen,
34Må Farao göra så; må han ock förordna tillsyningsmän över landet och taga upp femtedelen av avkastningen i Egyptens land under de sju ymniga åren.
34Pharoin huai hih henla, huan, gam tungah heutute sep henla, niang leh taia om kum kum sagih sung Aigupta gam buh mun nga a khena mun khat jel khon hen,
35Må man under dessa kommande goda år samla in allt som kan tjäna till föda och hopföra säd under Faraos vård i städerna, för att tjäna till föda, och må man sedan förvara den,
35Huchiin, amau huai kum hoih kum hongtung dinga buh tengteng kaikhawmin Pharo nuaia om dingin khuate ah tununga nek dingin buh sungkhawm henla, khol khawm hen.
36så att dessa födoämnen finnas att tillgå för landet under de sju hungerår som skola komma över Egyptens land. Så skall landet icke behöva förgås genom hungersnöden.»
36Huchiin, kial jiaka gam a man louhna dingin, buh bel kial kum kum sagih, Aigupta gam a hongtung ding a dingin, hiai gam adingin kiginkholhna ding ahi ding, a chi a.
37Det talet behagade Farao och alla hans tjänare.
37Huan, huai thu Pharo leh a sikhate tengtengin hoih a saklam tak uh ahi.
38Och Farao sade till sina tjänare: »Kunna vi finna någon i vilken Guds Ande så är som i denne?»
38Huan, Pharoin, a sikhate kiangah, hichibang, Pathian kha omna mi, I mu zou ding ua hia? a chi a.
39Och Farao sade till Josef: »Eftersom Gud har kungjort för dig allt detta, finnes ingen som är så förståndig och vis som du.
39Huan, Pharo mahin, Joseph kiangah, Pathianin huai tengteng a hon theisak jiakin, nang banga tei leh pil himhim a om kei uhi:
40Du skall förestå mitt hus, och efter dina befallningar skall allt mitt folk rätta sig; allenast däri att tronen förbliver min vill jag vara förmer än du.»
40Nang ka inkuanpihte tungah heutu in na om dinga, ka khua leh tui tengteng na thu bang jelin a om ding uh: laltutphah a tut thu ah kia nang sangin ka lal ding, a chi a.
41Ytterligare sade Farao till Josef: »Jag sätter dig nu över hela Egyptens land.»
41Huan, Pharo mahin, Joseph kiangah, enin, Aigupta gam tengteng tungah heutuin ka honbawl hi, a chi a.
42Och Farao tog ringen av sin hand och satte den på Josefs hand och lät kläda honom i kläder av fint linne och hängde den gyllene kedjan om hans hals.
42Huan, Pharoin a khut a kipanin a min sawmna zungbuh a tola, Joseph khut ah abunsaka, puan malngata bawl puansilhte a silhsaka, a ngawngah dangkaeng khainiang a oksaka.
43Och han lät honom åka i vagnen närmast efter sin egen, och man utropade framför honom »abrek». Och han satte honom över hela Egyptens land.
43Huan, a kangtalai neih nihna ah a tuangsaka: a maah, khukdin un, chiin, a kikou jel ua: huchiin, Aigupta gam tengteng tungah heutu in a bawlta hi.
44Och Farao sade till Josef: »Jag är Farao; utan din vilja skall ingen i hela Egyptens land lyfta hand eller fot.»
44Huan, Pharo in, Joseph kiangah, kei Pharo ka hi, na thu louin Aigupta gamsung tengteng ah kuamahin a khut uh hiam, a khe uh hiam a lik kei ding, a chi a.
45Och Farao gav Josef namnet Safenat-Panea och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On. Och Josef begav sig ut och besåg Egyptens land.
45Huan, Pharoin Joseph min dingin Zaphenathpaneh a sata: On kho siampu Potipher tanu Asenath a ji dingin a piaa, Huan, Joseph a pawta, Aigupta gam a tuansuak hi.
46Josef var trettio år gammal, när han stod inför Farao, konungen i Egypten. Och Josef gick ut ifrån Farao och färdades omkring i hela Egyptens land.
46Huan, Joseph Aigupta gam kumpipa Pharo maa a din laiin kum sawm thum a upa ahi. Huan, Joseph Pharo kianga kipanin a pawta, Aigupta gam tengteng a siksuak hi.
47Och landet gav under de sju ymniga åren avkastning i överflöd
47Huan, hoih kum kum sagih sungin lei in tam pipiin buh a tungsak hi.
48och under dessa sju år som kommo i Egyptens land samlade han in allt som kunde tjäna till föda och lade upp det i städerna. I var särskild stad lade han upp de födoämnen som man hämtade ifrån fälten däromkring.
48Huan, Aigupta gam a kum hoih kum kum sagih hong tunga buh tengteng a dong khawma, buh khuate ah a sung khawmta: kho chih a kima lou a buh chiat a sung khawm jel hi.
49Så hopförde Josef säd i stor myckenhet, såsom sanden i havet, till dess man måste upphöra att hålla räkning på den, eftersom det var omöjligt att hålla räkning på den.
49Huchiin, Joseph in buh tampi tuipi piaunel zah bangin a sung khawm venvon a, a sim mah leng a tawpta hiala; simzoh vual lah a hita ngal keia.
50Och åt Josef föddes två söner, innan något hungerår kom; de föddes åt honom av Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On.
50Huan, kial hongtun main Joseph in tapa nih a neia, huaite On kho siampu Potipher tanu Asenath in a neihte ahi uh.
51Och Josef gav åt den förstfödde namnet Manasse, »ty», sade han, »Gud har låtit mig förgäta all min olycka och hela min faders hus.»
51Huan, Joseph in a ta masa min ding Manassi a sa a: Pathian in ka sep gimna tengteng leh ka pa inkuanpihte tengteng lah a hon mangngilhsak ta ngala, achia.
52Och åt den andre gav han namnet Efraim, »ty», sade han, »Gud har gjort mig fruktsam i mitt lidandes land».
52Huan, ata nihna min dingin Ephraim asa a: Pathian in ka gimthuakna gamah chi lah a honsuangsak ta ngala, achia.
53Men de sju ymniga åren som först hade kommit i Egyptens land gingo till ända;
53Huan, kum hoih kum, kum sagih Aigupta gama hongtung a hong beita hi.
54sedan begynte de sju hungeråren, såsom Josef hade förutsagt. Och hungersnöd uppstod i alla andra länder; men i Egyptens land fanns bröd överallt.
54Huan, kial kum, kum sagih ding, Joseph gen bangbang in a hong tung panta a gam chih ah kial a hong keta a; Aigupta gamsung tengteng ah bel nek ding a om hi.
55Och när hela Egyptens land begynte hungra och folket ropade till Farao efter bröd, sade Farao till alla egyptier: »Gån till Josef, och gören vad han säger eder.»
55Huan, Aigupta gam a mi tengteng a kial tak un Pharo kiangah nek ding ngenin a kikou ua: huan, Pharo in, Aigupta mi tengteng kiangah, Joseph kiangah hoh unla; na kiang ua a gen peuhmah hih un, achia.
56När nu alltså hungersnöd var över hela landet, öppnade Josef alla förrådshus och sålde säd åt egyptierna. Men hungersnöden blev allt större i Egyptens land;
56Huan, kial leitung pumpi ah a keta hi: huchiin, Joseph in sunkhawmna in tengteng a hong a, Aigupta gamah lah kial a nak kiak mahmah a.Huan, leitung pumpi a kial a nak kiak jiak in gam chiha mite buh lei dingin Aigupta gamah Joseph kiangah a hong jel uhi.
57och från alla länder kom man till Josef i Egypten för att köpa säd, ty hungersnöden blev allt större i alla länder.
57Huan, leitung pumpi a kial a nak kiak jiak in gam chiha mite buh lei dingin Aigupta gamah Joseph kiangah a hong jel uhi.